0

Läsdelegationen – Vikten av läsning i och utanför skolan

Innan påsk skickade vi ut ett erbjudande om att vara med på ett seminarium som Läsdelegationen hade i aulan vid Odenplan. Igår hade Läsdelegationen ytterligare en samling under rubriken ”Vikten av läsning i och utanför skolan”. Alla vi som inte var där och som är nyfikna på vad som kom upp kan gå in på Läsdelegationens facebooksida där det ligger filmer från evenemanget. Bild och ljud är inte av bästa kvalitet men kan ändå vara intressanta att lyssna på.

Vår stadsbibliotekarie, som ju håller i trådarna vad gäller Läsdelegationen, skrev också i början av april några rader i DN om vad de gör och varför, den kan ni läsa här.

/Karin

 

 

0

Det mest geniala behöver inte vara krångligt!

I höstas besökte jag Blackebergs bibliotek för att tillsammans med kulturombud i stadsdelen få veta mer om hur Eva Öhgren i samarbete med förskolestrateg Karin Persson-Gode jobbar med skapande och läsning för små barn. Bland annat läser de boken Färgerna och En bok av Herve Tullet tillsammans med barnen. De böckerna lockar till aktiviteter i sig med sina uppmaningar att trycka, skaka och ”blanda färger” med fingrarna på bokens sidor under läsningens gång. Efter läsningen får barnen sedan följa instruktioner med riktiga färgpenslar i händerna. Här nedan ser du hur det såg ut när kulturombuden provade på.

/Marika

Tullet2          Tullet1

tullet

1

Åk 4 högläser-bok utsedd

Åk 4 högläser-boken läsåret 2017-18 blir Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld! Det bestämdes idag då referensgruppen träffades för att utvärdera de böcker som nominerats av medarbetare inom SSB och referensgruppens medlemmar. Brorsan är kung blir alltså gåvoboken som delas ut i samband med Bibblan berättar nästa läsår.

29699036_o_1

Jägerfelds bok var den enda titel som hade nominerats av flera personer. En lista på samtliga föreslagna titlar kan du se här: Titelförslag åk 4 högläser 2017 Ett stort tack till alla som kommit med titelförslag!

Referensgruppen har bestått av Annika Wenrup, Erik Dardel, Johanna Bejbom, Stina Thomsson, Marika Alneng och Lena Sundström från SSB och bibliotekarien Clarisa Rolandi-Ronge från medioteket samt skolbibliotekarien Ulrika Lindmarker.

/Lena

0

Barnboksinstitutets Bokprovning 2017

Svenska barnboksinstitutets årliga Bokprovning inleddes denna vecka.

Årets bokprovning, som granskar böcker utgivna år 2016, visar att barnsbokutgivningen fortsatte öka ifjol. Den visar också att representationen av ”det annorlunda” har ökat i barnböckerna. Representationer av barn med olika hudfärg har t.ex. blivit vanligare tack vare skildringar av barn på flykt. I fjolårets utgivning finns också flera skildringar av barn med funktionsvariation, där funktionsvariationen i flera fall lyfts fram som en styrka. Böcker om transpersoner fortsätter att öka, och trenden att inte problematisera homosexualitet fortsätter. Men i de flesta fall sker ändå inte en inkludering av det som är annorlunda, konstaterar Kajsa Bäckius, som föreläser om normer och inkludering.

bokprovning 2017

Utöver granskningen av normer och inkludering har barnboksinstitutet tittat närmare på religion och myter, flykt från krig, skräck och dagboksromanen i fjolårets barnboksutgivning. Som kronan på verket bjuder Bokprovningen på en gästföreläsare, Sara Teleman, som pratar om illustration och grafisk form.

Det bästa av allt: om du inte kunde gå på något av bokprovningstillfällena denna vecka, har du en chans kvar! Tisdagen den 4 april blir det Bokprovning i kulturhuset Fanfaren i Farsta kl. 9-12. Då filmas också samtliga föreläsningar i samarbete med UR.

/Lena

0

Mera kodningstips!

Vid tre tillfällen de senaste månaderna har vi provat på programmeringsspråket Scratch tillsammans. Jätteroligt att intresset och engagemanget varit stort. För er som vill IMG_0087 (1)lära er mer har jag sammanställt lite länkar och lästips här nedan:

För de yngsta
Datalogiskt tänkande kan lekas fram från låg ålder. Boken Hej Ruby är en fin introduktion till olika moment inom datalogik och den är skriven som en berättelse med korta övningar i slutet. Ni behöver alltså ingen dator för att jobba med detta, det handlar om att förstå tänket. Men med tillgång till en dator så finns ytterligare material att hämta, så som handledning, ordlista, ett spel och mallar till klippdockor mm www://hejruby. Visst material är på engelska men kan kanske användas ändå.

Code.org
För att lära dig mer om code.org som också är en bra och enkel start till att lära sig mer om programmering, titta här på Linda Mannilas förklaring (Avsnittet är en del i programserien ”Kan du koden” på yle.se):

Scratch
Scratch är ett roligt programmeringsverktyg som utvecklats på MIT (Massachusetts Institute of Technology) och som har en rad olika möjligheter. För
en introduktion kan du gå till svenska yles sida och leta upp de avsnitt som handlar om Scratch.
https://svenska.yle.fi/artikel/2016/08/18/kodning-ar-enklare-du-tror

Första introduktionsfilmen ser du här:

Du kan också genomföra en kurs i tre avsnitt på webbstjärnan som är IISs (Internetstiftelsen i Sveriges) sida för att på olika sätt verka för en positiv utveckling av internet. Där finns fler bra kurser att gå. Det kostar inget men du måste registrera dig.
https://kurser.iis.se/kurs/programmera/

Vill du 2000px-Scratchcat_svgutvecklas ytterligare så finns det fler kurser. Bland annat kan du kostandsfritt gå en kurs på edx.com. Kursen är på engelska, pågår i 6 veckor och innehåller många delmoment. Vill du ha ett certifikat efter kursen så kostar det en slant, men det går bra att hoppa över det.

https://www.edx.org/course/programming-scratch-harveymuddx-cs002x-1

Några lästips:
Curly Bracket – den gömda koden av Johan Wendt, Tor Moström och Peter Bergting
Bokserien har en egen hemsida http://www.curlybracket.se/

Bygg ditt eget dataspel! av Måns Jonasson – Scratchprogrammering från grunden.

Kodcentrums Kodboken är också en sida att hålla koll på:
https://www.kodboken.se/om-kodboken

Glöm inte att det går att låna Raspberrypods när ni vill skapa ett program för barn och unga. Maila oss på ssbbarn@stockholm.se om önskemål på datum.

/Marika

 

 

0

Kungsholmsbebisar tecknar

Bakgrund

Vi som arbetade med barn 0-2 år inom SSB fick under våren 2016en introduktion till TAKK, Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation i vardagligt tal: babytecken. TAKK bygger på precis samma tecken som det svenska teckenspråket, men är förenklat och har ingen grammatik. Det kan liknas lite vid den språkförenkling som gjorts i Barbro Lindgrens Max-böcker.

Här kommer berättelsen om en kortkurs och föreläsningar om babytecken, som vi har arrangerat hos oss på Kungsholmens bibliotek.

Jag pratar alltid om babytecken på BVC-träffar och upplever att nyfikenheten är stor hos nyblivna föräldrar. Babytecken ger små barn en möjlighet att göra sig förstådda innan talet kommer igång. Tänk vad suveränt att börja livet med den grundläggande känslan: Jag vill någonting och jag blir förstådd! Många barn är frustrerade under några månader innan de första orden kommer. Det är en period när de förstår mycket av dagligt tal, medan talapparaten inte är tillräckligt utvecklad för att barnet ska kunna uttrycka orden. Barn som använder sig av babytecken slipper mycket av den frustrationen, eftersom de tidigt kan uttrycka tillexempel en längtan efter något, hunger eller vardagliga praktiska behov.

Under 2016 arrangerade Frida Holmen Niblaeus vid Kungsholmens bibliotek en TAKK-kurs som vände sig till barn med funktionsvariationer och deras föräldrar. Det var väldigt uppskattat av de som deltog och vi upplevde att det fanns ett stort behov av kunskap om babytecken, för alla föräldrar och barn.

Genomförande

I samtal med en förskolepedagog om TAKK berättade hon att hennes chef talar teckenspråk och säkert har kontakter i enheten, som skulle kunna hålla i en kurs. Genom henne fick jag tag i Marit Haunss-Lindén som är förskolepedagog vid Lejonkottens förskola på Kungsholmen. Hon har föreläst om TAKK. Vi började spåna kring hur vi skulle kunna inspirera Kungsholmens föräldrar att börja använda stödtecken. Vi hade inga pengar att finansiera en kurs med, så vi bestämde oss för att göra ett arbetsutbyte. Vi bjöd in Lejonkottens barn att dansa Jazzoo i biblioteket och i gengäld skulle Marit hålla i en TAKK-kurs för föräldralediga på Kungsholmens bibliotek i slutet av januari.

Marit och jag träffades och diskuterade innehållet. Vi valde att ha ett kort interaktivt innehåll, eftersom det kan vara svårt att sitta och lyssna länge med små barn. Det gjorde också att föreläsningen skulle kunna hållas två gånger om det kom många.

Vi ville att så många som möjligt skulle kunna komma. Vi hade också lite dåliga erfarenheter av biljettutdelning med återbud och att andra intresserade inte fick chansen att komma. Därför och för att underlätta arbetet, hade vi inga föranmälningar. Jag annonserade i bibliotekets vanliga fysiska och digitala kanaler, Facebook, i lokaltidningarna, på förskolorna via läsombuden, öppna förskolan och mailade de som varit på BVC-träff på biblioteket. Att samla in mailadresser vid BVC-träffar är ett sätt att nå föräldrar, med barn i olika åldrar, inför bibliotekets lov- och helgaktiviteter.

takk-kung

Jag försökte tänka på tilltalet i annonseringen. Jag valde att ha en ansiktsbild på en söt bebis på affischen (clip-art alltså fritt att använda), eftersom det drar blickar till sig och genast definierar den målgrupp som vi vänder oss till. Rubriken: Föräldraledig applicerade också till målgruppen. Jag valde också att använda ordet babytecken tillsammans med TAKK. En vanlig fråga som jag har upplevt att föräldrar ställer om TAKK är: Vad är det bra för? Barnet lär sig ju prata sedan? Så det försökte jag också få med på affischen.

Det var dags för föreläsning. Det kom jättemycket folk. Vi delade ut biljetter i entrén. När första tiden blev full delade vi ut biljetter till föreläsning nr.2. De som inte fick biljetter stod vid sidan av och lyssnade. Måndagen därpå hade vi samma program och det blev överfullt igen. Evenemangen blev uppskattade och totalt över 170 vuxna och bebisar trängdes bland barnvagnarna i lokalen. Åhörarna fick varsin kopia på föreläsningsinnehållet och fick möjlighet att låna medier för att komma igång hemma. Marits erfarenhet av att arbeta med barn blev tydlig då hon ofta improviserade utifrån vad som hände i rummet och tecknade till barnen som andäktigt lyssnade, med stora ögon.

Allt gick bra. Vi hade väntat oss lite mer gråt och stök, men det märktes att både vuxna och barn verkligen var intresserade! Många stannade kvar och ville veta om vi skulle köra någon fortsättning. Andra besökare har uttryckt besvikelse över att de missat tillfället. Det enda problemet var trafikstockningen av barnvagnar. En idé kan vara att uppmana i inbjudan, att om möjligt, bära sitt barn i sele eller sjal till föreläsningen.

Jag beskrev några av fördelarna med TAKK i början av den här texten. Om TAKK spreds på bred front skulle det också kunna bidra till ökad förståelse och kommunikation mellan hörande och de 30 000 personer som kommunicerar i via svenskt teckenspråk.

Jag avslutar med ett medietips: Svenskt teckenspråkslexikon, som app app- kung

Hör gärna av er till mig om ni har några frågor.

Li Malm, Kungsholmens bibliotek

2

Klass 4A i Gustav Vasa skola vann författarbesök med Frida Nilsson

Nu har vi dragit vinnaren i tävlingen om ett författarbesök med Frida Nilsson! Vinnaren är klass 4A från Gustav Vasa skola i Vasastan. Grattis! Tröstepriset, som är en goodiebag med en bok till samtliga elever i klassen, vanns av klass 4S från Nya Elementar i Bromma. Totalt deltog 15 klasser från olika skolor runtom i Stockholm.

utlottning-frida-1

Och vad handlade det om? Jo, alla åk 4-klasser som besökt biblioteket i Stockholm läsåret 2016-17, i samband med ”Bibblan berättar”, gavs en möjlighet att vara med i en tävling om att vinna ett författarbesök med Frida Nilsson. Hon har skrivit boken ”Ishavspirater” som  delats ut till klasserna i samband med biblioteksbesöket! Boken som är tänkt för högläsning har delats ut till ca 400 klasser i Stockholm. Även en lärarhandledning som tagits fram av SSB ingick i bokgåvan.

För att vara med i tävlingen skulle klassen göra två saker: svara på en fråga som Frida Nilsson ställde i en videohälsning och hitta på en fråga till Frida, ifall klassen fick träffa henne. Fridas fråga var: I boken finns många olika djur, både riktiga och påhittade. Jag tänker nu på ett av alla dom här djuren. Det finns på riktigt, det är vanligt kring Arktis, MEN i boken har jag gett djuret ett annat namn. Vilket djur tänker jag på? 

Jag kommer inte att avslöja svaret här, men kan avslöja att det kommit in lite olika svar på frågan. Det krävdes dock inte rätt svar för att få vara med i utlottningen. Den som vill se hur utlottningen gick till kan gå in här och se när Jenny Karlsson, bibliotekarie från Farsta agerade fru Fortuna och drog fram vinnarna!

Slutligen ett stort tack till alla klasser som deltog! Det har varit roligt att läsa hur ni jobbat och hur ni tänkt kring djuret i boken.

/Lena

 

0

Sök stipendium senast 1 april!

Margit Lamm började arbeta som barnbibliotekarie i Asplundshuset 1928 och blev trogen barnavdelningen hela sitt yrkesverksamma liv tills hon gick i pension 1960.

Hennes motto var att alla frågor kunde och skulle besvaras oavsett deras art eller vem som hade ställt dem, alla skulle ha hjälp att hitta sin litteratur.

Vid sin bortgång 1978 efterlämnade hon en donation – Margit Lamms minnesfond – för att ge möjlighet till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek att göra studieresor utomlands för att lära, uppleva och inspireras av ny kunskap kring barns och ungdomars läsning.

Du som har bred erfarenhet och huvudsakligen arbetar med biblioteksverksamhet för barn och ungdom på Stockholms stadsbibliotek kan söka stipendium ur Margit Lamms Minnesfond. Sista datum för nästa ansökningsomgång är 1 april.

intranätet finns mer information om stadgar, nya fokusområden, ansökningsblankett m.m. Vid ev. frågor kontakta Lotta Hansson lotta.ac.hansson@stockholm.se

/Marika

0

Bibblan goes Mello!

På torsdagar under mars har Tranströmerbiblioteket kört Bibblan goes Mello för 5-åringar! Såhär berättar Anne Dehaim som jobbar där:

”Vi läser ett kort stycke ur Martin Widmarks ”Schlagersabotören”. Valleby ska anordna en egen melloschlagerfestival, men någon försöker sabotera. Vem då? Tur att Lasse och Maja finns! Boken innehåller en skiva med de nio bidragen. Tillsammans lyssnar vi på första bidraget. Förskolan får sen låna hem boken, och alla barn får med sig en  röstsedel, och så får de ha sin egen omröstning hemma på förskolan. Vidare pratar vi lite om Mello och Eurovision Song Contest. Efter det har vi en liten introtävling, barnen får lyssna en kort snutt på tre av förra årets Mellobidrag och sen tillsammans med sina pedagoger gissa vilken låt och vilken artist/grupp. Vi avslutar med disco, barnen får välja vilka låtar vi ska dansa till. Ni kanske kan gissa vilken låt som är mest poppis: ”För vi ska bada…” .Förskolan får med sig en goodiebag med hem till förskolan, med klippdocka och material för att göra sin egen popcornstrut!”

Prova gärna på ditt bibliotek, om ni har frågor/funderingar mejla Anne Dehaim: anne.dehaim@stockholm.se eller Philippe Couderc: philippe.couderc@stockholm.se

 

 

1

Boktipsning med de yngsta läsarna

Som en del i delaktighetsarbetet som vi alla jobbar med just nu har vi i Farsta gjort boktipslappar riktade till pekboksläsare. Tanken är att den vuxna som läser tolkar vad barnet tycker (som ibland är mer tydligt än andra gånger 🙂 ) och sedan kan man sticka i en av lapparna i boken. Jag fick tipset via ”Rum för de yngsta” av Barbro Johansson och har sedan gjort någon egen tolkning av det.  Är det fler bibliotek som skulle vilja prova dessa så är det fritt fram och självfallet kan man ändra som man vill 🙂

Bifogar tipslappar här samt en liten informationslapp att sätta upp bredvid:

boktips-sma-barn

infolapp-gillalapp

/Magdalena Bjarnehall

Länk
0

Den 15-17 mars ordnar Centrum för barnkulturforskning sitt årliga barnkultursymposium på Stockholms universitet. Temat för år 2017 är ”Barnkulturens gränsland”.

Bland årets föreläsningar finns flera rubriker som tangerar litteratur, bland annat:

  • Ungdomsbokens nedgång och fall
  • Fullisar i barnkammaren – om berusade seriefigurer
  • Tecknade serier: för barn, unga eller vuxna – eller allihop?
  • Berättelser om exil – barnlitteratur som samhällskritik

Men också rubriker om mycket annat intressant, om allt från dramalek i förskolan till hur barn/flickor använder stadsrummet.

Det fantastiska är att föreläsningarna är gratis! De kräver inte heller någon föranmälan. Det detaljerade programmet finns här.

0

På tur i Norge,

 

I måndags hade jag (och tre kollegor) möjligheten att besöka Bibliotek Töyen och Biblio Töyen i Oslo. På väg till en Margit Lamm-finansierad resa till den nordiska barnbokskonferensen (NBBK) i Stavanger passade vi på att stanna till i Oslo. Vi tog tåg och tunnelbana från Gardemoen tillsammans med Norrmän med skidor i högsta hugg (de var nog på väg till Holmenkollen) och kom snabbt fram till Töyen. Vi hade ett par timmar på oss innan vi var tvungna att ta samma väg tillbaka till flygplatsen för att hinna med vårt plan till Stavanger. Töyen låg, som tur var, bara ett par stationer ifrån centralstationen.

Biblioteket i Töyen fick för ett par år sedan möjlighet att renovera det gamla biblioteket samt att planera en ny verksamhet i en ny lokal för barn 10-15. De valde då att göra om miljön (och verksamheten) ordentligt. Många av de som bor i Töyen är trångbodda, 8 personer på 40 m2 är inte ovanligt, så med i planeringen för de båda biblioteken fanns en önskan om bibliotek som en kan hänga på, bara vara ensam eller umgås med andra. Med hjälp av en arkitekt skapades en ganska så annorlunda biblioteksmiljö på de båda bibloteken. Återanvändningstanken i möbler och utformning var stark, likaså undvikandet av plast och vissa institutionslikande färger.

Bibliotek Töyen har nästan fördubblat sina besök sen de nyöppnade för knappt ett år sedan men de har inte ökat utlånen, det har blivit ett ställe att vara på men också för människorna att träffas med sina föreningar osv. De som bor i området tar själva initiativ till mycket av verksamheten. De har också valt att satsa på meröppet.

Det bibliotek vi var mest nyfikna på var dock deras bibliotek för målgruppen barn 10-15 år, Biblo Töyen. De beskriver sitt bibliotek på hemsidan med följande ord: Biblo Tøyen er et bibliotek fylt med bøker og opplevelser, og det er bare for deg mellom 10 til 15 år. Vi her på Biblo er opptatt av hva du har lyst til å gjøre, hit kan du komme alene eller med venner. Hos oss kan du finne på noe du liker, eller bare slapp av.  http://biblotoyen.no/

Biblioteksrummet på Biblo är allt annat än ett vanligt biblioteksrum. Så fort jag kom in slogs jag av vilken attraktionskraft rummet hade. Jag ville direkt gå runt, provsitta gondolerna, krypa upp i kojorna gå in genom telefonkiosken för att se vara jag skulle hamna och undersöka materialet i de ”trucks” som stod uppställda och uppfällda i rummet.

Jag fick dock försöka stilla mig och fint lyssna på vår guide som visade oss runt och berättade om verksamheten…Och det var bra att jag lyssnade. Det vår guide berättade la till mycket. Det var lätt att bli förförd av hur snyggt och coolt de inrett men det var kombinationen av miljö och de tankar och idéer om hur de arbetade som gjorde helhetsintrycket positivt. Det vi fick höra kändes ärligt, de var öppna med att det varit en hel del problem, framför allt i början, med stök och bråk och att det varit tufft. Det mesta hade nu stabiliserats och de kunde jobba på det sätt de ville.  De pratade mycket i arbetsgruppen om hur de skulle vara som vuxna i rummet och verksamheten och de hade tagit fram få men tydliga regler.

imgtoy3

Intrycket vi fick var att det var väldigt sampratade även när det gällde mål med verksamheten. Deras tanke med verksamheten verkade vara att de (även om de erbjuder många olika aktiviteter) ska lämna mycket utrymme för att möjliggöra barnens egna initiativ. De var också väldigt tydliga med att det är ett bibliotek även om rummet och en del av aktiviteterna ibland, av andra, tolkas mer som en fritidsgård. De utgår ifrån tanken om att de som bibliotek har i uppdrag att jobba med olika slags kulturella uttryck men också att allt det de gör handlar om kunskap av olika slag och att det arbetet är starkt kopplat till bibliotekets uppdrag.

Nu när vi var där skulle de inleda ett tema där de skulle jobba med synen på olika sätt i verksamheten. De planerade då för att både miljö och aktiviter skulle påverkas och förändras av temat och då inbjuda till barnens utforskande av ämnet. Men böckerna då?

imgtoy6

Jo, då de fanns och så även de bokrelaterade aktiviteterna. Så klart hade vi en hel del frågor som vi inte hann få svar på men nya tankar kring vad biblioteksverksamhet är och kan bli fick vi med oss.

Konferensen i Stavanger då? Jo den är också värd att skriva om men det får bli ett annat inlägg.

/Karin Axelsson

 

 

0

Kodning och Raspberrypods

Det är mycket prat om kodning nuförtiden. Och vi är inte sämre här på SSB. Under våren har vi bjudit in barnbibliotekarier till tre tillfällen att få prova på programmeringsspråket Scratch, ett roligt och enkelt sätt att lära sig om datalogiskt tänkande tillsammans Än finns det enstaka platser kvar så se till att anmäla dig (16/2 och 9/3)!

För att det sedan ska vara fullt möjligt att gå direkt från inspiration till verksamhet har Digitala biblioteket köpt in tolv raspberrypods som ska kunna bokas och användas ute på biblioteken för de som inte annars har tillgång till bärbara datorer. Vad är då en raspberrypod? Jo, det är en liten väska som innehåller en raspberry pi (en dator i sin enklaste form, ungefär i storleken av ett kreditkort). Detta kort sitter i en liten svart låda och till den kan du koppla tillbehören i väskan; en skärm, en mus och ett tangentbord. Väskan är alltså ett litet data-kit som du själv sätter ihop när den ska användas. På dessa datorer finns en del program färdiginstallerade, bland annat Scratch. De går också att koppla till ett trådlöst nätverk om man så vill.

 Är du intresserad att boka? Vi tänker att du kan boka 6 väskor i taget (det går att sitta två och två) och vi skickar också med en låda med Scratchkort med enkla instruktioner till olika aktiviteter i programmet. Kontakta oss i barnutvecklingsgruppen på ssbbarn@stockholm.se för mer information eller bokning.

/Marika

 

0

Lennart Hellsingsdagen

Här kommer tips om en eftermiddag/kväll om Lennart Hellsing på Svenska barnboksinstitutet.

Det här går att läsa på svenska barnboksinstitutets webbplats:
Lennart Hellsings betydelse för barnlitteraturen i Sverige kan inte överskattas. Under 1940-talet och fram till idag har han förnyat barnbokens form och innehåll, framförallt genom egen produktion, men också genom framställning av barnbokskritik och debattartiklar. Tidigt insåg han barns behov av inte bara text och bild, utan också musik, rörelse och dans. Lennart Hellsings bilderböcker förnyade illustrationskonsten för barn radikalt med bilder av konstnärer som Stig Lindberg och Poul Ströyer för att bara nämna ett par av de han okonventionellt samarbetade med.

Här arrangeras en halvdag om Lennart Hellsings betydelse för språkutveckling och illustratörskonsten. Hur hans texter med språklekar öppnade upp och gav möjligheter för konstnärernas skapande. Dessutom utdelning av Svenska barnboksinstitutets Lennart Hellsing-pris.

Medverkar gör bland andra Ylva Karlsson, Lena Kåreland, Lotta Olsson, Jöns Mellgren och Pella Myrstener.

Tid och plats
Onsdag 1 februari kl. 15 till ca kl. 19.00.Svenska barnboksinstitutet, Odengatan 61, Stockholm. T-bana Odenplan. Fri entré, ingen förhandsanmälan.

I samarbete med Lennart Hellsing-sällskapet.
Med stöd från Stockholms stad, Svenska Tecknare, Svenska barnboksakademin, Rabén & Sjögren.

lhdagenaffischbeskurenb300

 

Besök gärna www.sbi.kb.se där utförligare program kommer läggas upp inom kort.
/Rose-Marie

 

0

Ny rapport om bokprat

En ny rapport om bokprat finns nu att läsa! ”Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats” bygger på en studie av bokprat på folk- och skolbibliotek i Tomelilla folkbibliotek, Nöbbelövs folk- och skolbibliotek och Gislaveds folk- och skolbibliotek. Studien är genomförd av Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, på uppdrag av Kultur Skåne/Region Skåne.

rapport_fakirerna_och_vi_om_bokprat_170

Bokpraten som observerats i rapporten riktar sig närmast till elever i åk 1-3, målgrupper som SSB-anställda sällan möter inom ramen för ett bokprat, men rapporten reflekterar också kring allmänna frågor om vad ett bokprat är och vilka möjligheter till igenkänning och delaktighet barn ges i ett bokprat.

Rapporten går att beställa i pappersformat via Region Skåne eller att ladda ner direkt från deras hemsida utveckling.skane.se

Lena/barnutvecklingsgruppen

0

Skolbibliotekskonferens

I början av december ordnade Skolverket en konferens för skolbibliotek, ”Skolbibliotek för lärande”, men även personal på folkbibliotek som arbetar med skolbarn var välkomna (tack för det). Konferensen hade två huvudspår – Kritisk användning av nätet och Nyanlända. Här kommer en sammanfattning av det som handlade om det förstnämnda.

Olof Sundin, Lunds universitet, föreläste på tema käll- och sökkritik. Han menar att vi måste bredda den klassiska källkritiken, dvs frågor som dessa:

kallkritik2

Ovanstående behöver i dagens medielandskap, enligt Sundin, kompletteras till att omfatta även sökkritik. Med det menar han en kritisk analys av infrastrukturen samt värderingsfrågor. Vilka träffar får vi när vi gör till exempel en google-sökning och varför får vi just de träffar vi får, i den ordning de kommer? Den kommersiella logik som finns inbyggd i många sökalgoritmer premierar bland annat popularitet och åsiktslikhet. Vi delar, oftast ganska omedvetet, data om vi till exempel gör en test på facebook, accepterar cookies (som inte går att tacka nej till) eller trycker på gillaknappar…

Infrastrukturen är i regel osynlig när den fungerar. Men den är viktig att göra synlig! Dess algoritmer påverkar oss kraftfullt. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ses sökning som en neutral metod och källkritik behandlas inte i relation till infrastrukturen. Något som Sundin menar är problematiskt. Bibliotekarier blir här enormt viktiga i att göra det osynliga synligt! Vi bör problematisera sökresultatens självklarhet.

Skolverket har en ny fortbildningsmodul, Kritisk användning av nätet, och precis som modulerna i läslyftet så finns inslag av både texter som kan läsas individuellt och frågor som kan diskuteras i grupp. Jag tror att stora delar av den här modulen är användbara även för oss på folkbibliotek och ska själv försöka ta mig an de texter som bland annat Olof Sundin skrivit så snart tid finnes. Förhoppningsvis finns också tid och kollegor att sedan diskutera tillsammans med.

/Jenny Karlsson, Farsta bibliotek

1

Pokémon go – en höstlovssuccé i Gubbängen

På höstlovet hade vi tema Pokémon go på Gubbängens bibliotek, vilket visade sig vara omåttligt populärt!

Barnen fick hela veckan leta bilder på olika Pokémons som jag hade gömt på olika ställen i biblioteket. Till hjälp fick de ledtrådar, t ex lättlästa böcker, Dagbok för alla mina fans, böcker om hajar. Såklart fick de samarbeta och fråga bibliotekarien. Kul att hela veckan få frågor som ”Vem har skrivit Ronja Rövardotter?”, ”Var finns böcker om bakning?”. Väldigt pedagogiskt, och många föräldrar som var med myste belåtet! Klarade de att hitta alla tolv fick de välja en gåvobok.

På torsdagen hade vi verkstad då vi gjorde Pokémon-bollar. Man målar helt enkelt frigolitbollar ena hälften röd och sen ett svart band runt kanten. Till sist klistras  en vit rundel av tjock dekorpapp mitt på. Det var inte svårt: grejen är att vara noggrann, då blir det finast. Bäst blir det om man målar två lager färg. Jag hade tänkt att vi skulle sitta en 5-8 barn och prata Pokémon-strategier och göra bokmärken medans vi väntade på att färgen skulle torka men så blev det inte. Det vällde in folk. Över 65 barn plus föräldrar och andra vuxna kom, en intressant upplevelse på Gubbängens bibliotek som vanligtvis är ganska sömnigt och lugnt… Jag hade 25 frigolitbollar så många fick gå hem utan att få göra en, några blev mycket besvikna efter att ha väntat hela veckan. Jag kunde inte heller hjälpa alla på slutet så de sista bollarna blev lite slarvigt gjorda. De vanliga tidningsläsarna flydde fältet.

Trots kaoset var det ändå väldigt roligt och övervägande bra stämning: folk stod och pratade och hängde i hela biblioteket, många satte ut ”lures” och fångade Pokémons i mobilerna för glatta livet. Fullt av barn och syskon sprang runt och letade Pokémons i hyllorna och satt och klippte bokmärken överallt.

Så på det hela taget var det ett lyckat evenemang och vi som jobbade sov gott på natten.

Kontakta gärna mig för tips och detaljer. kajsa.bergh@stockholm.se

 

 

0

Nya Zeeland – Kia ora

Söndagen 14 augusti kl.24.00 landade vi på Nya Zeeland. Från måndagen 15 augusti kl.10.00 var det full fart i cirka två veckor. Vi hann med 4 dagar IBBY-konferens där vi hade sällskap av ungefär 500 kollegor från världens alla hörna, vi gjorde ett tiotal biblioteksbesök, tre skolbiblioteksbesök och ett besök på nationalbibliotekets skolbibliotekscentral. Vi lyckades också få till några dagar med semester…

Lite fakta om NZ:

  • Ligger väääldigt långt bort och består i huvudsak två landmassor, nordön och sydön. Vi spenderade vår tid på nordön.
  • Kia ora är en hälsningsfras som på engelska betyder ungefär be well.
  • Har ca 4 miljoner invånare varav en majoritet har europeisk härkomst, var sjunde person är maorier (landets ursprungsbefolkning och en polynesisk folkgrupp). Den asiatiska befolkningen ökar kraftigt och beräknas idag till ca 23%.
  • Tar endast emot ca 1000 flyktingar/år. (Endast muntlig källa på den siffran från en bibliotekarie, men som vi alla känner till är det ett släkte man kan lita på…)
  • De officiella språken är engelska, nya zeeländskt teckenspråk och sedan 1987 även maori. Dock var det innan dess förbjudet att använda maori i skolor så de flesta Nya Zeeländare födda innan 80-talet talar inte maori alls eller väldigt lite.
  • Skolsystemet är i stort sett som det brittiska (av förklarliga skäl då herr Cook landsteg här 1770 och 1840 erkände maorierna den brittiska kronans överhöghet över Nya Zeeland, och i gengäld skulle britterna ge maorierna skydd och garantera deras rätt till mark. Det var dock inte alla maorihövdingar som skrev på det s.k. Waitangifördraget, men det är en annan ganska sorglig historia….)
  • Där, liksom här i Sverige ser det väldigt olika ut med skolbibliotek. Det är i stort sett upp till varje enskild skola hur viktigt de anser ett skolbibliotek vara.
  • Janet Frame är den mest berömda Nya Zeeländska författaren. Exempel på barnboksförfattare är Margaret Mahy, Tessa Duder, Joy Cowley, Gavin Bishop, Witi Ihimaera
  • http://www.aucklandlibraries.govt.nz   http://www.wcl.govt.nz/ Om du vill kolla in Aucklands- eller Wellingtons biblioteks hemsidor.

Vi kände, både Charlotte och Magdalena, att vi aldrig besökt ett land där det känts så viktigt att kunna dess historia, att känna kulturen och människorna. Utan att kunna det skulle man inte känna Nya Zeeland och resan skulle inte kunna betyda lika mycket. En bibliotekarie vi pratade med som var en del engelsk, en del irländsk och en del holländare, pratade om att hon kunde känna en kulturell avundsjuka gentemot den maoriska kulturen. Vi kan verkligen förstå vad hon menar, vi kände oss själva stundtals kulturellt fattiga. Vi i Sverige har långt ifrån den starka kopplingen till vår historia som finns på nz, för oss (de flesta av oss som är födda i Sverige i alla fall) är inte historien och vårt arv så viktig. Vi lever i nuet och i framtiden, vi blickar helst inte bakåt.

Vi lade även märke till att naturen har en stark närvaro i människornas dagliga liv. Detta kanske inte är så konstigt då naturen på nz är väldigt påtaglig, stark, mäktig och stundtals omöjlig att rå på.

Vi har här försökt oss på en sammanfattning av vår resa, finns så mycket intryck vi skulle vilja få ner så det stundtals kanske känns rörigt att läsa. Vi ber om ursäkt för detta och undrar ni något är det bara att kontakta någon av oss. Kommer ju även en längre rapport som man kan läsa om man skulle vara intresserad.

Här finns mer att läsa ifrån resan dels om

Ibby-konferensen samt om de biblioteksbesök som gjordes.

Och en sak till, om ni skulle ni få möjlighet att besöka Nya Zeeland…bara gör´t.

//Charlotte Hansén-Goobar, IB & Magdalena Bjarnehall, HB

  • nya-z

 

0

Förskolebibliotek

Barnutvecklingsgruppen åkte på studiebesök till Lund och Malmö för att titta på deras förskolebibliotek, 16-17 november. Vi ville titta närmare på vad förskolebibliotek kan vara för något och se till vilken roll folkbiblioteket har spelat kring detta i Lund respektive Malmö.

Vad är då ett förskolebibliotek? Det finns ingen enhetlig definition av vad det är rent generellt. Ett förskolebibliotek är oftast ett rum på förskolan som pedagoger och barn har gjort om till ett bibliotek med en boksamling och inrett rummet läsinspirerande. En del förskolebibliotek låter barnen låna hem böcker. Flera förskolor kan dela på ett förskolebibliotek. I regel finns det ingen katalog över beståndet. Lånen registreras generellt inte heller.

Både Lund och Malmö betonar vikten av att göra pedagoger, barn i förskolan och föräldrarna delaktiga i förskolebiblioteken. De ser heller ingen konkurrens med att starta upp ett bibliotek på förskolan. Tvärtom så leder det till att barn och föräldrar läser och lånar ännu mera. Både Lund och Malmö menar att det är viktigt att ha läsmiljöer på alla avdelningar – det räcker inte bara att ha ett förskolebibliotek – läsmiljöerna ska vara levande på alla avdelningar i förskolan.

Lund
Malmö och Lund skiljer sig på så sätt att Lund har satt upp vissa kriterier för att förskolan ska få kalla sitt bibliotek för förskolebibliotek. Det finns ett pågående samarbete mellan stadsbiblioteket i Lund och förskolebiblioteken, t ex genom inköpsvägledning och att barnbibliotekarier regelbundet besöker förskolebiblioteken. I Lund finns det 80 kommunala förskolor, läsombud och 16 förskolebibliotek. Lund har länge varit föregångaren när det gäller förskolebibliotek i Sverige. Bibliotekschef Gunnel Olsson började redan 2010 med att starta upp förskolebibliotek. I nuläget finns inte tid och resurser för att ta emot alla förskolor som vill vara med.

Vi träffade även pedagog Catarina Krantz som visade förskolan Hedenhös förskolebibliotek i Gunnesbo, en stadsdel i Lund. Varje förskolebibliotek får i starten 6000 kr/år av stadsbiblioteket för att köpa litteratur. Biblioteken långtidslånar även från stadsbiblioteket i Lund. Ett par gånger per termin kommer barnbibliotekarien från stadsbiblioteket och berättar om böcker för barnen. När det gäller inredningen av biblioteket får förskolan själva stå för kostanden. Hedenhös förskolebibliotek har även bokpåsar med fem böcker som föräldrarna kan låna med sig hem. Dessa bokpåsar används flitigt av föräldrar och barn. Böckerna kommer från stadsbiblioteket och byts ut en gång per termin.

hedenhos2
Förskolebiblioteket Hedenhös

Malmö
Förskolorna i Malmö får stöd av Pedagogisk inspiration (motsvarar Medioteket i Stockholm)i utbildning och stöttning av sin uppbyggnad, men innehållet får förskolorna bestämma själva. Malmös förskolebibliotek drivs av ett projekt som heter Läsmagi och som har beviljats stöd av Statens Kulturråd. Projektet leds av den nytillsatta samordnaren Susanna Jarströmer. I Malmö finns det 250 kommunala förskolor, 100 språkombud och 50 förskolebibliotek. Satsningen på förskolebibliotek startade 2014.

Vi hälsade på pedagog Arabella Cosovic som är engagerat språkombud på förskolan Korrebäckens förskola i södra Malmö. Förskolebiblioteket är skapat av återanvänt material och har materialmässigt inte kostat någonting (förutom en plexiglasskiva för dryga hundralappen!). Förskolan har grön flagg. Barnen har varit väldigt delaktiga och engagerade i utformningen av biblioteket. Barn och pedagoger letade möbler i förskolans källare och gjorde om dem till exempelvis bokhyllor. De gjorde studiebesök på Malmö stadsbibliotek och hämtade inspiration därifrån. Förskolebiblioteket har fått böcker via läsmagi (3500 kr) men många föräldrar har också skänkt böcker. Planet som förskolebiblioteket ligger i heter Sagovinden. Utanför biblioteket finns ett lekutrymme där barnen kan klä ut sig, rita, dansa eller spela teater.

Korrebäckens förskola.jpg
Korrebäckens förskola har gjort fina bokhyllor av lastpallar.

Stor tack till Lund och Malmö som tog emot oss så fint och välkomnande.
Vill ni veta mera eller har några funderingar kring förskolebibliotek så får ni gärna höra av er till barnutvecklingsgruppen.

/Rose-Marie Nilsson

1

Kanini – för, med och av barn

Under ett studiebesök förra veckan besökte barnutvecklingsgruppen Malmö stadsbiblioteks nya barnavdelning för 0-8-åringar, Kanini.

Kanini är resultatet av en treårig process, där biblioteket jobbat aktivt med fokusgrupper. Barnens idéer och synpunkter har beaktats i allt från färgval till bokhyllornas utformning. De trädliknande bokhyllorna är byggda enligt en modell som ritats av barn. Barns önskemål om något ”mörkt och mystiskt” har fångats upp i sagorummet Grottan, avdelningens namn Kanini har bestämts av barnen, de pratande skåpen i foajén har varit ett sätt att förvandla barnens önskemål om överraskningsmoment till något konkret, osv. Utöver detta har personalen systematiskt jobbat med delaktighet, vilket märks både i biblioteksrummet och i det dagliga bemötandet ute på biblioteket. Krumelurmaskinen är till exempel en ”apparat” som äter barns teckningar och sedan projicerar bilden på väggen, så barnen gör ett avtryck på biblioteket medan de är där.

kanini-tradhyllor

Det är speciellt två arbetssätt kring delaktighet som projektledare Karin Johansson tycker varit lyckade: forskningsbokcirklar för personal och hemläxor som personalen gett sig själva.

Forskningsbokcirklarna har träffats varje vecka och inför träffen läst en artikel som de sedan diskuterat. Läxorna har varat två veckor och gällt bara under pass. Medarbetarna har dokumenterat sina erfarenheter i ett gemensamt dokument, som sedan sammanställts på en timmes möte.

Exempel på läxor:
* inte nudda stol – att inte alls sitta vid infodisken under pass
* slit ner stolen – bara sitta vid infodisken under ett pass – vad händer då?
* använd alibi för interaktion – om personalen går i monstertofflor, med diskoboll på huvudet eller svans – leder det till kontakt?
* Bli tipsarmonster! Ge ett spontant boktips under ditt pass.

Återkopplingen har varit viktig, att fråga sig ”varför gör vi det här?” och kunna svara: för att skapa ”den här förändringen” som bygger på ”den här forskningen”.

Besöket på Kanini utgjorde bara en liten del av hela studiebesöket. Inom kort kan du här på bloggen läsa mera om förskolebibliotek, som vi också bekantade oss med!

/Lena