0

Kan man dansa en bok?

Jag ställde frågan till några förskolebarn: Inga problem. Man kan stå på boken och dansa runt den också!

Bokdansprojektet: Bokdansa! Startades av Stockholms stadsbibliotek i höstas. Bokdansa! har lett till två fantastiska koreografier, danshandledningar, workshops för barnbibliotekarier och rekvisita till varje biblioteksenhet. Snart finns handledning och musik fritt tillgängligt för alla på biblioteket.se/bokdansa.

stopp webbildDanspedagogen Maria Nordlöw har omvandlat boken Mamy Wata och monstret av Veronique Tadjo, till en härlig koreografi. När man dansar Mamy Wata med sidentyger förs tankarna till Isadora Duncan och fridansen. Dansen handlar kort om havet, Mamy Wata -alltings moder och välgörare. Monstret som vill förgöra allt med sin vrede och hur kärleken bekämpar monstret. Barnen får dansa havet, Mamy Wata, monstret, kärleken och festen. Efter att ha dansat Mamy Wata några vändor börjar dansen växa, till en historia som också ifrågasätter vår samtid. Teman som ursprung (havet), gudomlighet (Mamy Wata), ilska, bitterhet (monstret) och frihet (kärleken). Monstret blir en symbol för polarisering, individualisering och samhällsstress. En stress som motsättning till livet och det livsbejakande kollektivet.

Mamy Wata har tonsatts av Kerstin Wikström och riktar sig till barn med funktionsvariation och barn i förskoleåldern.

 

mamy webbildEn helt annorlunda och kul och peppig dans är koreografin till boken Stopp! Ingen får passera av Isabel Minhós Martins. Skapad av koreografen Åsa N. Åström och tonsatt av ljudkonstnären Jan Carleklev. Den här bokdansen riktar sig till 9-12 åringar och kan dansas av alla. Med följer också en studiehandledning.

Workshops som gjorts med barn kring Stopp! Ingen får passera, har varit succé. Dansen handlar om civilt motstånd. En general sätter upp en gräns och säger: Stopp! Ingen får passera! Barnen får genom dansens olika karaktärer och lusten till motstånd pröva att hitta fysiska argument. En känsla av tvång kan väcka känslor och frågor om mening, frihet och demokrati, som också studiehandledningen tar upp.

Kul med den här dansen var att vanligen omotiverade barn, blev intresserade av de frågor dansen väcker. Barn som tidigare känt olust till böcker, blev tvärtom de som blev mest angelägna om att läsa.

Barnbibliotekarier har dansat förut. Danspedagog och bibliotekarie Mekka Adolfsson-Lind i Tensta har varit en stor inspiratör med sina koreografier och Johanna Hellsings utflyktssånger innehåller också inslag av dansrörelse. De som arbetar med de mindre barnen har också provat att dansat Knacka på. Störst och mest känt kanske Uppsalas Dansa en bok är. Där skapas dansen utifrån valfri bilderbok. Dansa en bok har handledningskurser där bibliotekarier och pedagoger omvandla böcker till dans, oberoende av boktitel. Här hittar du mer information om metoden. Den 13 september i år, kommer Regionbibliotek Stockholm, Kulturhuset och DIS (Dans i Stockholms stad och län) också att arrangera en heldag om dans, cirkus och bibliotek. Håll ögonen öppna!

mamywatawebbildGenom Bokdansa! välkomnar vi ytterligare roligt arbetsmaterial. Det har hänt att någon undrar vad dans har med böcker att göra, och om man måste vara med? För bibliotekarier kanske osäkerhet är det största hindret för att dansa loss på jobbet. Kanske är det lite obehagligt att göra någonting man inte är van vid? Hålla samman en barngrupp man inte känner, som inte heller brukar dansa böcker. Jag får höra att någon tycker att det var bättre förr, då hen ”slapp trams som bokdanseri”. Få håller med om att kroppens berättande är trams, men den starka reaktionen säger någonting. Om hur vi för inte så länge sedan delat upp människan i kropp och själ, där själen ansetts som finare. Också den västerländska kroppen och dansen har präglats av strikta ideal. Är det så att dansen likt viktorianska stolsben påminner oss om skambelagd sexualitet eller en kroppsnärvaro som vi glömt?

Dansen utmanar. Men hur kan dansen vara litteraturstimulerande för barn? Vi som arbetar med barn i bibliotek har genom det vidgade textbegreppet ett bredare läsfrämjande och lässtimulerande uppdrag. Vad är då en bilderbok när den inte läses i text? Vad är en bok när den dansas? En berättelse.

Danskonsten har också sin grund i berättelser och i ett mänskligt behov av att uttrycka känslor genom kroppen. Exempelvis den afrikanska dansen och operans balett. Att dansa klassiska sagor finns också i kända danslekar som Törnrosa eller Björnen sover.

Det finns olika föreställningar om hur en text kan läsas. Maria Nikolajeva och Ulla Rhedin har båda skrivit om hur barn läser innan de är läskunniga. Läsning som tolkning av bilderbokens bilder. Eller det som hände en munk för sisådär tusen år sedan. Han gjorde en häpnadsväckande upptäckt: En munkkollega stod tyst och tittade i en bok och kunde sedan redogöra för texten. Han hade läst boken utan att ens röra på läpparna! Läsningen hade ännu inte frikopplats från högläsningen och den muntliga berättartradition som texten kom ifrån. (Aidan Chambers: Böcker inom och omkring oss) Böcker innehåller berättelser som kommer till liv genom läsning och förmedlas genom ett uttryck. Det kan lika gärna vara dans. Kroppens språk. Vårt första språk. Kroppen är kanske vårt bästa redskap för tillgodogöra oss eller bearbeta den känsla eller stämning som texten och bilden förmedlar?

På flera bibliotek är de redan i full gång efter vårens workshops. För er som tvekar (och har tid) hoppas jag på ett mer existentialistiskt förhållningssätt. Att övervinna rädslan, ta språnget över avgrunden och dansa loss! För barnen.

Li Malm

0

”Wursten och veganen” nya åk 4 högläser-boken

Nu är det klappat och klart: inkommande läsårs åk 4 högläser-bok blir Wursten och veganen av Åsa Asptjärn! För första gången har vi också valt att utse ett lättläst alternativ, nämligen Sofie Berthets Utan ord. Det handlar alltså om gåvoboken som delas ut till de skolklasser som besöker Bibblan berättar läsåret 2018-19.

9789163894121

Gåvoboken för högläsning: Wursten och veganen av Åsa Asptjärn

En annan nyhet är att elever i åk 4 varit med i det slutliga urvalet av gåvobok. Juryn har utifrån förslag från medarbetare valt ut två titlar, som åk 4-klasser i Sjöstadsskolan (Hammarby sjöstad) och Sofia skola (Södermalm) sedan fått läsa högt och rösta på. De två titlarna som barnen fick välja mellan var Asptjärns Wursten och veganen och Iben Akerlies Lars är LOL. Valet av Wursten och veganen motiverade eleverna så här:

  • Boken var spännande
  • Vi ville lyssna vidare
  • Varje kapitel hade en cliffhanger
  • Temat vänskap var bra skildrat

Idén till att göra barnen delaktiga i valet av åk 4 högläser kom ursprungligen från Skärholmsenheten – tack för den :).

Juryn har i år bestått av Elin Hilme Klint, Lena Vinröd, Sandra Bonassi, Idriz Idrizi, Johanna Bejbom, Lena Sundström från SSB och skolbibliotekarie Ulrika Lindmarker. Juryns utlåtande om den vinnande boken är:

”Wursten och veganen är en rolig bok, full med originella inslag, som innehåller ett ovanligare barnbokstema: politisk aktivism. Vid sidan av detta genomsyras berättelsen av klassiska teman som vänskap, lojalitet och svek. Boken håller ett högt tempo, det blir aldrig tråkigt, samtidigt som boken är fylld av frågor att stanna upp inför, bl.a: Hur mycket får vänner ljuga för varandra? Finns det lägen då det är okej att bryta mot lagen?”

utan-ord

Lättlästa högläsningsboken: Utan ord av Sofie Berthet

En lärarhandledning till Wursten och veganen är under arbete. Så fort den är färdig skickar vi ut den, med ett följebrev som kan användas i kontakten med pedagogerna i höst. Utan ord kommer inte att få en egen handledning, utan vi hänvisar till den handledning som Nypon förlag gjort till boken. Lärarna ska informeras om möjligheten att få en lättläst högläsningsbok, i stället för Wursten och veganen. Vi tror efterfrågan är blygsam, men vi har velat bemöta respons från kollegor och skolor om att den utvalda gåvoboken ibland kan upplevas vara för svår. Att välja en lättläst högläsningsbok har varit en utmaning som vi skulle kunna fylla flera blogginlägg om. Vi nöjer oss nu med att konstatera att vi rör oss på jungfrulig mark och utvärderar resultatet efteråt.

Om någon redan nu vill beställa in exemplar av gåvoboken inför höstens Bibblan berättar går det att göra via inkopsgruppen.ssb@stockholm.se Vänta dock gärna med att beställa in Utan ord, tills ni vet att någon lärare efterfrågar den.

Vi återkommer på mejlen!

/Lena S

 

 

 

 

0

SSB startar biblioteksutvecklingsgrupp – vill du vara med?

När SSB kraftsamlar på utvecklingsspår så ger det frukt. Bibblix och förskolesatsningen är sådana exempel. Men det finns många områden som behöver utvecklas. Istället för att ha olika grupper blir det istället en och samma – biblioteksutvecklingsgruppen. Uppdraget blir att ”med utgångspunkt i organisationens utvecklingsbehov, medarbetare och dess samlade kompetens bedriva såväl lokalt som centralt utvecklingsarbete”. Till att börja med ligger fokus på digitalisering, bemötande och kompetensutveckling samt stärkta bibliotek för barn och unga.

Nu behövs en samordnare på halvtid och fyra medarbetare på vardera 40 procent till detta spännande uppdrag. Har du engagemang för och erfarenhet av utvecklingsarbete? Vill du vara med och ta SSB till nästa nivå? Välkommen med din ansökan! Läs mer i annonserna som finns här nedanför.

Men varför blev det bara en utvecklingsgrupp istället för en för barn och en för vux, som tidigare aviserats? Och hur ska det hela organiseras? Läs mer i FAQ:n som också finns som bilaga lite längre ner.

 

Sökes – samordnare till gruppen Nu finns alltså möjligheten att söka tjänsten som samordnare till den nya biblioteks-utvecklingsgruppen. Klicka på länken nedan för att se annonsen.

Annons samordnare

 

Sökes – medarbetare till gruppen
Därtill sökes fyra medarbetare till gruppen. I länken nedan hittar du annonsen till dessa tjänster.

Annons medarbetare

 

Övergripande uppdrag
Här hittar du syfte, bakgrund och uppdraget för den nya biblioteksutvecklingsgruppen.

Uppdragsbeskrivning

 

FAQ
Klicka på länken här under för att hitta svar på diverse frågor rörande den nya biblioteksutvecklingsgruppen.

FAQ

0

Jobba läsfrämjande med 7-12 åringar? Två halvtidstjänster ute nu!

Nu har du som vill jobba läsfrämjande bland barn en möjlighet att göra skillnad på riktigt! Stockholms stadsbibliotek har i samarbete med socialförvaltningen sökt och fått medel från sociala investeringsfonden inom Stockholms stad, för att jobba läsfrämjande med 7-12-åringar i Rinkeby. Syftet är att jobba med lustläsning, men även koppla detta till skolresultat. Visst fokus ligger på pojkars läsning.

Projekttiden är tre år och nu finns det två tjänster om 50% att söka. Du kommer arbeta tillsammans med ytterligare en biblioteksmedarbetare och en projektledare från Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Ni kommer att samarbeta med och engagera studenter inom närliggande ämnen (litteratur, pedagogik, sociologi, …) för att tillsammans, med hjälp av olika läsfrämjande metoder, arbeta med barnen.

Sök nu! Ansökningstiden till tjänsterna går ut den 23 april. Annonsen finns här.

/Lena

Bild
0

Från Shitala i Indien till stickcafé på Farsta bibliotek

I bergsbyn Shitala finns läsfrämjandeorganisationen A & A Book Trust. De driver ett bibliotek för barn och har startat ”Reading corners”: De har även skapat ett skolstipendium för flickor och ett bokförlag strax utanför Delhi. För drygt 10 år sedan startade Arundhati Desothale och Arvind Kunar det hela och driver det idag tillsammans med medarbetare och volontärer. Jag och min kollega Terese Danielsson besökte dem i november med stipendium från Margit Lamms minnesfond.  Läs gärna mer om A & A Book Trust här: http://www.aabooktrust.org/  Information om Margit Lamms minnesfond hittar du på intranätet.

I Shitala ser Arundhati och Arvind inte bara till barnens behov av läsning och skolgång – de ser till hela människan. Från byn ser man bergen i Himalaya och det är en vidunderligt vacker utsikt, men det blir väldigt kallt så snart solen går ner. Det finns ingen centralvärme så även inomhus blir det väldigt kallt.

L Arundhatia och Arvinds utsikt

En av eftermiddagarna satt vi och pratade med Arundhati och Arvind i deras trädgård då vi blev avbrutna. Ett tiotal äldre kvinnor kom för att hämta värmeflaskor som hade skänkts av en släkting till paret. Arundhati berättade att året innan hade de haft besök från Holland och innan hemresan frågade besökarna vad de kunde göra för byn och dess invånare och fick svaret – raggsockor behövs. De flesta som har besökt A & A Book Trust känner nog liksom holländarna att de vill ge något tillbaka. Så gjorde även jag och funderade på om det fanns något som biblioteket kunde göra.

På Farsta bibliotek finns ett stickcafé som drivs av biblioteket och som har funnits i ungefär fem år. Vid varje träff är det mellan 12 och 15 stickentusiaster som stickar tillsammans och de ses var tredje torsdag. Jag funderade på om de skulle vara intresserade av att sticka raggsockor till barnen i Shitala och blev väldigt glad då de nappade på idén. I oktober skickas en sändning som kommer att värma kalla barnfötter.

 

raggsockor

 

 

 

0

Dags att söka Margit Lamm-stipendium!

Är dina huvudsakliga arbetsuppgifter inom biblioteksverksamheten för barn och ungdom? Vill du åka på utlandsstudieresa i syfte att lära dig mer om barn- och ungdoms läsvanor?

Ta chansen och sök Margit Lamm-stipendiet! Ansökan för årets första ansökningstillfälle ska vara inkommen till registrator senast den 1 april.

barn på bild

Följande fokusområden vill SSB få belysta under 2018:

Barn och unga

  • Nya sätt att trygga biblioteksrummet för, med och av barn och unga.
  • Inspirerande metoder och arbetssätt till deltagande och eget skapande för barn och ungdomar 10-18 år på deras egna villkor.
  • Framgångsrika metoder kring tillgänglighet för att nå barn och unga utifrån olika sociokulturella perspektiv.
  • Samverkansmodeller och metoder kring förskolebarns språkutveckling och läslust.
  • Bygga framgångsrika samverkansmodeller runt läs- och skrivsatsningar för, med och av barn och unga.

Läs mer om hur du ansöker på intranätet!

Rapporter från tidigare Margit Lamm-stipendiater finns på g-mappen/Stadsbiblioteket/Margit Lamm.

Galleri
1

Rapport från Skrivarklubben

Skrivarklubben

Sedan ett antal år tillbaka har vi på Östermalms bibliotek hållit i en skrivarklubb för barn i mellanstadiet. Upplägget är ganska enkelt: vi ses en gång i månaden, bjuder på fika och inför varje skrivpass har jag förberett övningar som är kopplade till ett specifikt tema: sagor, skräck, humor, poesi, youtube-sketcher och nu senast fantasy.

Lite bakgrund
Jag tog över stafettpinnen för tre terminer sedan och min ambition är att alltid komma med nya övningar så att barnen får känna att de upplever något nytt. För att lyckas med det hämtar jag inspiration från klassiker som Skriv om och om igen av Katarina Kuick & Ylva Karlsson samt från diverse bloggar och skrivutbildningar.

Ibland blir det pannkaka och ibland succé. Oavsett är målet att alla ska känna sig välkomna och att det alltid ska vara kul. Min ”dröm” vore att även starta igång en Skrivarverkstad för barn i högstadiet. Men en sak i taget …

Innan vi börjar

HJÄLP-burkar
Inför varje skrivpass förbereder jag ett antal HJÄLP-burkar som är kopplade till skrivpassen. Det kan vara namn, platser, krafter, skurkar och mycket annat. Varför? Jo, därför att vissa av barnen helt enkelt behöver lite hjälp på traven. Risken är annars att det låser sig och att pennan aldrig möter pappret.

Tidtagarur
Det kan låta överdrivet, men när gruppen är större än sju (hos mig är det t.ex. fjorton anmälda) så kan det lätt sluta med prat istället för skriv. Därför brukar jag ställa ett alarm, och under den tiden får ingen prata om det inte gäller att bolla idéer med mig.

Kom-igång-övning
Alla regler har undantag (som ni kommer se på mitt fantasy-pass), men generellt inleder jag med en eller flera kom-igång-övningar på ca fem minuter innan jag går in på en längre.

Dela ut bläckpennor istället för blyerts
På Skrivarklubben är det skapandet som är i fokus. Därför säger jag alltid: ”Strunta i stavningen!” Om de vill få respons på stilistiken så kan de skicka texterna till mig i efterhand.

Uppläsning
Det är frivilligt för barnen att läsa upp sina alster. För att ta udden av det läser jag ofta upp något som jag själv har skrivit – ofta med en humoristisk twist.

Såhär la jag upp mitt Fantasy-pass:

Bygg er värld

Innan passet förberedde jag:
HJÄLP-burkar
Jag skrev ut kartor på ett antal fantasy-världar: Midgård, Warcarft, Clichéa (https://sarithus.deviantart.com/art/Map-of-Clichea-532220700 ).

Först berättade jag om premisserna för en fantasy-värld, för precis som vi på jorden har gravitation har fantasy-världar ett antal regler som inte kan/får brytas. Ett exempel kan vara att magi tär på ens fysiska krafter. Därför är det oftast enklast att skapa världen innan berättelsen. Om de tycker att det är svårt får de använda en fantasy-värld de känner till (t.ex. Harry Potter och Percy Jackson). Om de vill kan de även slå samman dessa världar.

Frågorna:
1. Var utspelar sig historien: Dåtid, nutid eller framtiden? Är det på jorden eller en annan planet eller dimension. Är det i en stad eller på landsbygden.
2. Vilka raser finns det. Är det bara människor eller finns det alver, dvärgar, troll, pratande djur mm.
3. Vilket styrelseskick? Monarki, demokrati, diktatur.
4. Hur ser resten av världen ut? Lever din karaktär i den härskande delen eller i en svagare del?
5. Landets historia. Har det varit fred sedan länge? Eller befinner sig karaktären i ett brinnande krig.
6. Teknologiskt. Hur pass utvecklad är världen? Är det som på medeltiden eller är teknologin mer utvecklad än vår?
7. Finns det magi?

2. Själva skrivövningen

Skriv inledningen på ditt Fantasy äventyr

Skapa en person som lever i er fantasy-värld och som en dag hittar en magisk ring. Du provar din superkraft och gör massa busiga saker. MEN. Plötsligt märker din huvudperson att hen blir jagad?

Hjälpburken:

Ringen

Osynlig   Superstark   Kan flyga

Bonus – eller om det låser sig

Rita er värld

Lycka till!
/Mikael på Östermalms bibliotek

 

 

0

Tips: barnutställning skänkes!

Förlaget Opal skänker bort barnutställningen Hjärtat! Ägget! Isen!, som 2016 byggdes upp på Rum för barn utifrån Lena Sjöbergs faktabok Slående fakta om hjärtat.

I centrum för utställningen är ett stort hjärta som man kan gå in i och höra hjärtat slå. Utöver det stora hjärtat som är ca 2 meter i omkrets och 2 meter högt finns 3 skärmar i trä med fakta. En skärm för varje ämne som Lena Sjöberg skrivit om i sina 3 faktaböcker:  Slående fakta om hjärtatKalla fakta om is och Hårdkokta fakta om ägg. Skärmarna är ca 170 cm höga.

hjärtat1

Bild: Bokförlaget Opal 

Förlaget behåller sig rätten av välja ut vem som skickar den bästa motiveringen till att få utställningen. Mera information om själva utställningen och ansökningsförfarandet om att få utställningen finns på här.

0

Barnutvecklingsgruppen våren 2018

Här kommer en hälsning från den nya barnutvecklingsgruppen! Vi startar året med tre nya medlemmar och en ny chef för barnutvecklingsfrågor. Områdeschef Elisabeth Aquilonius blir fr.o.m. årsskiftet ansvarig för barnverksamhetsfrågor inom SSB.

Vi är barnutvecklingsgruppen under våren 2018:

Idriz Idrizi, (LUMA, ÅRS) som jobbar med Bibblan berättar, förskoleklasser och eftermiddagsbiblioteket. Dessutom är han MIK-ambassadör i Hornstullsenheten. Ansvarsområden i BUG: MIK och barn på fritiden. Senast läst: Ett litet liv av Hanya Yanagihara.

Johanna Bejbom, (ENS, GUB, FAR), där hon jobbar med Bibblan berättar, bokfika, förskoleklasser och leder studiecirklar för förskolornas läsombud.
Ansvarsområden i BUG: förskolan och Bibblan berättar. Senast läst: Klara Krantz Under odjurspälsen och Emily Barrs Flora Banks förlorade minne.

Katarzyna Ochotnicka, (ÖST, STU, HJO), som leder babysång, sago-och sångstunder till gitarr, 6-årsvisningar och bokcirkel för föräldralediga.
Ansvarsområden i BUG: Barn på fritiden och MIK. Senast läst: Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill och Sidonie & Nathalie av Sigrid Combüchen. 

Li Malm, (KUNG, ESS, BRO), som närmast jobbat med förskoleprogram, studiecirklar för förskolornas läsombud och BVC-grupper.
Ansvarsområden i BUG: Äppelhyllan, förskolan. Håller i bokdansprojektet. Senast läst: Lisa Lundmarks Haj-Jenny  och Blodsbunden av Augustin Erba

Lena Sundström, (SKÖ, FAR), med fokus på förskola, förskoleklass och Bibblan berättar. Ansvarsområde i BUG: Bibblan berättar, förskolan, Äppelhyllan, samordning. Senast lästPer Anders Fogelströms Stadserie, Karin Erlandssons Pärlfiskaren.

BUG V 2018

Här är vi! Katarzyna (Kasia, uttalas ”Kasha”), Li, Idriz, Johanna och Lena.

Vi har ägnat gruppens två första veckor åt att orientera oss i våra ansvarsområden och barnutvecklingsgruppens uppdrag, se till att de nya medarbetarnas inlogg fungerar och inte minst – lära oss hitta i stadsbibliotekets trappor då hissarna är sönder. Precis som tidigare jobbar gruppens medlemmar största delen av sin arbetstid som bibliotekarier i sina respektive enheter, men åtta timmar i veckan är vikta för centrala barnfrågor. Samordnaren jobbar halvtid, 20 timmar i veckan, med det centrala uppdraget.

Vi finns på samma adress som förut: ssbbarn@stockholm.se och hoppas att du, oavsett om du är ny eller gammal inom SSB, hör av dig med frågor, nyheter, synpunkter!

hälsningar
Idriz, Johanna, Kasia, Lena, Li

 

 

0

God Jul & Gott Nytt År

Tack för det gångna året alla ni som varit med och gjort barnverksamhet inom SSB 2017! Ni gör ett fantastiskt jobb! Årets sista blogginlägg avslutas med en bildparad av några händelser som var tänkta att bli flera enskilda blogginlägg, då de ägde rum i höstas. Tiden räckte inte till då, gör det inte nu heller, men en bild säger ju mer än tusen ord, så vi låter bilderna tala (nästan) för sig själva!

God Jul & Gott Nytt År!
/Lena

Rimjammet ”Maräng och buljong” 28 november, med ordkonstskolan från Sydkusten i Finland, förmedlat av Maja Ottelin och Iréne Poutanen, med bibliotekarier som får feeling. Länk till deras blogginlägg: http://www.sydkusten.fi/material/blogg/article-41745-61511-besok-till-stockholm

Vad ska det bli? Jo, taktila tygböcker till våra äppelhyllor! Möte på Jobbstart Ulvsunda i Stockholm med formgivare, sakkunniga, SSB. 20 nov.

Klass 4a från Gröndalsskolan, vinnare av utlottningen av ett författarbesök i Bibblan berättar, träffar Jenny Jägerfeld på Gröndals bibliotek, med Amanda Domeij som värd. 12 dec.

0

Seminarium med Läsdelgationen: likvärdiga förutsättningar för läsförståelse

Fredag 1 december hade vi förmånen att få gå på en förläsningseftermiddag arrangerad av Läsdelegationen. Det var många intressanta aspekter av barn och ungas läsning som lyftes och rubriken för dagen var ”Hur skapar vi likvärdiga förutsättningar för barns och ungas läsförståelse och läsmotivation?”. Idel kända forskare föreläste:

Carina Fast (hon med ryggsäcken som kanske några av er känner till. Hon menar att det är viktigt att alla barn får visa sin ryggsäck och att man tar hänsyn till barns olika förutsättningar och referenser, särskilt de med andra kulturer.) Carina pratade om barns tidiga läs- och skrivutveckling och hon betonade att det som ger framgång är att det vi gör måste kännas viktigt för barnen och att vi inte får negligera någons tidigare kunskap/erfarenhet. Utbildning i läs-och skrivutveckling är viktigt för alla som jobbar med barns läsning. Hon uppmuntrar oss särskilt att berätta för alla föräldrar hur viktiga de är för sina barn och glöm inte att även uppmuntra till de andra språk som eventuellt finns hemma.

Barbro Westlund (omskriven här på bloggen tidigare) pratade om vikten av att samtala om text vi läser. Före, under och efter! Läsaren behöver känna engagemang i sin läsning och det egna lärandet och detta kräver ansträngning. Hon ställde frågan hur lärare får kunskap om aktuell läsforskning och vi undrar detsamma för bibliotekarier – hur får vi kunskap om aktuell läsforskning?

Magnus Persson pratade om varför det är viktigt att läsa skönlitteratur och myten om den goda litteraturen. Han berättade att det inte i någon läroplan någonsin nämnts att skönlitteratur ska läsas kritiskt! Skönlitteratur framställs som genomgod på alla sätt och vis, men kan behöva problematiseras precis som allt annat. Hans avslutningsord var ”Litteraturen är en fest, skolans (och bibliotekens) uppgift är att bjuda in på allas villkor”. Tänkvärt tycker vi! Han nämnde som hastigast också en forskningsrapport han skrivit på uppdrag av Kulturrådet och Region Halland Synen på skönlitteratur för vuxna på svenska folkbibliotek”  som vi tror är intressant att fördjupa sig i även om den har de vuxna i fokus.

Monica Reichenberg hade perspektiv särskolan och att arbeta med läsförståelse utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Extra viktigt att tro att barnen kan! Faktatexter kan ofta vara lättare att ta till sig och strukturerad undervisning är a och o. En metod som lyftes kallas Questioning the author och här finns en film mm som beskriver hur metoden går till.

Ett tema som kändes genomgående under hela eftermiddagen var betoningen på hur viktigt det är att vuxna läser för att barn ska läsa. Och då funderar vi på vilket värde vi i vår organisation egentligen sätter på läsning när vi inte genomgående har avsatt lästid i våra tjänster… Det pratas om att lärare läser för lite, men kan det även gälla bibliotekarier?

Vi funderar också på representationen, vilka vuxna läsare möter våra barn och unga? Under eftermiddagen såg vi, med undantag av två män, enbart vita kvinnor både i publik och av föreläsarna. Var finns alla andra? De behövs på till exempel biblioteken som läsande förebilder.

Vill du se några bilder kan du titta på Läsdelegationens facebooksida. 

/Kajsa Berg, Johanna Bejbom och Jenny Karlsson

Farstaenheten

0

Vilket bibliotek gör den snyggaste utställningen i år?

en bok i världen1

Barn och böcker känner du kanske till? Ett årligt samarbete kring världslitteratur för barn, mellan Stockholms stads utbildningsförvaltning, Stockholms stadsbibliotek, Stiftelsen Skansen och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA).

Skolklasser i F-6 får möjlighet att delta i tävlingen En bok i världen, i år med temat Hemma.

  • Sista dagen för klasserna att anmäla sig är 31/1.
  • Sista dagen för pedagogerna att lämna in barnens arbete till biblioteken är 12/3.
  • Tävlingsbidragen ställs ut på biblioteken i ca 2 veckor.
  • Vinnarna utses under Barn och böcker på Skansen, 23-24 maj.

Hjälp behövs med att sprida projektet till friskolorna, som inte har samma nätverk som de kommunala skolorna. Så, har du kontakter? Skicka vidare informationen till dem! Sätt upp affischen på biblioteket!

Kul och nytt för i år är att biblioteket har Bok afterworks för pedagoger och bibliotekarier på Farsta bibliotek 7/2 och Kista bibliotek 21/2. Håll utkik efter mer information!

Under februari och mars behöver vi hjälp av några idérika barnbibliotekarier. (Ni träffas två-tre gånger och planerar roliga aktiviteter till barnen, inför storträffen i Bragehallen på Skansen 23-24 maj. Vill du vara med i en sådan grupp? Hör av dig till Matilda! matilda.wallin@stockholm.se) Ett separat utskick med inbjudan till arbetsgruppen kommer i januari.

Läs mer om En bok i världen här!

0

Polyglutt

En språkutvecklande app för förskolan!

En sen eftermiddag i november var jag på ett seminarium som arrangerades av Inläsningstjänst och Natur&Kultur. Seminariet handlade om en ny språkutvecklande app som heter Polyglutt, framtagen av Inläsningstjänst i samarbete med litteraturpedagog Agneta Edwards och ett antal förlag.

Polyglutt innehåller i nuläget 150 digitala bilderböcker varav 60 av dessa är inlästa på 11 språk. Bilderböckerna är noga utvalda av litteraturpedagog Agneta Edwards och ska hålla en hög språklig- och konstnärligkvalitet. Målet är inte flest utan bäst böcker! I appen finns också en pedagogisk handledning som handlar om läsning i förskolan.

 

Polyglutt inläsningstjänst

Polyglutt kan ses som ett komplement till pedagogernas läsning av de fysiska böckerna och möjliggör för många barn att få lyssna till sitt modersmål på förskolan. Ett starkt modersmål stärker även andra språk. Det kan också vara viktigt att höja modersmålets status i barngruppen samt att stärka barnets självkänsla och identitet. Det kan vara svårt att stödja barnens modersmål om det inte finns pedagoger som talar barnens språk på förskolan.

Polyglutt Agneta

Vad som är viktigt att känna till är att Polyglutt endast kan köpas av förskolan till en kostnad av 99 kr per barn och år. Appen är under uppbyggnad och innehåller endast svenska bilderböcker, alltså det finns inga översatta bilderböcker i dagsläget. Inläsningstjänst hoppas på att fler förlag är intresserade av samarbete. Det finns många problem kring rättigheter och avtal med att t ex få in översatta bilderböcker och bilderböcker på TAKK. Men jättebra att Polyglutt nu är framtagen och under utveckling!

Läs gärna mer på inläsningstjänst webbplats: https://www.inlasningstjanst.se/pedagogiska-verktyg/sprakutveckling-i-forskolan/

 

0

Barnutvecklingsgruppen söker vikarier

Är du intresserad av att arbeta med utvecklingsfrågor? Få möjlighet till fördjupning inom ditt kunskapsområde? Att vidga perspektiven från det lokala och dagliga till hela SSB? Få bredare kontaktytor inom hela SSB? Då är du varmt välkommen att söka ett uppdrag i Barnutvecklingsgruppen!

Under våren (2018-01-01 tom 2018-08-31) behöver gruppen förstärkas med tre vikarier som gemensamt har följande kunskaper/kvalifikationer:

•  Bred erfarenhet av att jobba med verksamhet riktad mot barn och pedagoger i förskola, samt de yngsta barnen, 0-2 år.
•  Ett pedagogiskt förhållningssätt och intresse för barns lärande och utveckling.
•  Intresse för och viss kunskap om frågor kring digital delaktighet i barnverksamhet.
•  Intresse för och viss kunskap om tillgänglighetsfrågor (bla äppelhyllan och dess målgrupper).

Uppdraget i BUG utgörs av 8 timmar i veckan och ersätts centralt.

Länken till hela annonsen:

http://intranat.stockholm.se/Nyheter/2017/11/16/Barnutvecklingsgruppen-soker-vikarier-Kanske-ar-du-en-av-dessa/

Deadline för ansökan är fredag den 1/12! Anmäl intresse till din närmsta chef.

 

0

Grattis 4a på Gröndalsskolan!

Utlottningen av ett författarbesök med Jenny Jägerfeld är avgjord. Den vinnande klassen är 4a på Gröndalsskolan! Tröstpriset (bokgåva) går till 4d på Eriksdalsskolan. Grattis!

För att vara med i utlottningen skulle klassen ställa en fråga till författaren och hitta på ett nytt ord för skejttermen boardslide – ett trick som huvudpersonerna i Jägerfelds bok Brorsan är kung försöker sig på. Några exempel på nya ord som föreslagits för boardslide är: drida, stjärnglid, glidaren, brädglid, trappskate stegtrixet och glidande ål.

Elva klasser från olika stadsdelar deltog i utlottningen, som riktade sig till alla åk 4-klasser som besökt biblioteket i Stockholm hösten 2017, i samband med ”Bibblan berättar”. Under biblioteksbesöket har klasserna fått Jenny Jägerfelds Brorsan är kung som gåvobok för högläsning i klassen.

Tack till alla bibliotekskollegor som jobbat (och jobbar) suveränt med Bibblan berättar!

utlottning Jenny

Här ligger klassernas lottnummer utströdda i vår ”utlottningsurna” – en miniatyr av den planerade barnens rotunda. 

0

Kvällsseminarium på Tittut: Att leka är livsviktigt!

Här kommer ett tips om Dockteatern Tittuts kvällsseminarium onsdag den 18 oktober kl 19.00.

Ett samtal om lekens betydelse för barnets utveckling

Genom leken tar barn sig an världen och gör den begriplig. När vi vuxna leker med barn lär vi oss att förstå barnens tankar och känslor. Finns det något som jag som vuxen kan tänka på när jag leker med barn? I dagens högteknologiska samhälle presenteras olika lekplattformar för de små. Påverkar det barnets utveckling- och i så fall hur? Hur ska vi främja leken i framtiden? Stora och små frågor dryftas denna kväll.  

I samtalet medverkar bland annat:
Martin Forster – Legitimerad psykolog och doktor i psykologi/kognitiv beteendeterapi
Manne af Klintberg – Clown, f.d ordf. Lekfrämjandet/Barns rätt till lek
Lisa Kjellgren Almstig- Scenograf/dockmakare, Busiga händer

Kostnad: 150:- (Tittuts medlemmar: 100:-) Fika i pausen ingår.
Plats: Dockteatern Tittut, Lundagatan 33

Anmälan sker på Tittuts hemsida:
www.dockteatern-tittut.com/index.php/aktuellt/item/87-att-leka-ar-livsviktigt.html

/Lena

0

Gåvoböcker till 6-åringar i förskoleklass

Under vårterminen bjuder de flesta enheter in alla 6-åringar i förskoleklass till biblioteket. I samband med besöket får alla barn en bok i present. Förra läsåret valde några enheter att dela ut ”Stora bildordboken” av Anna Ribbing och passade även på att visa bokstavslådan i samband med biblioteksvisningen.

20170921_112137

Farsta enheten har bestämt sig för att våren 2018 jobba med Jonna Björnstjernas nya bok ”Sagon om den underbara familjen Kanin och Farbror Elände”. Det finns många sagoreferenser i boken: Bockarna Bruse, Askungen, Tuvstarr med flera som råkat ut för ”elände” och som döljer sig i bakgrunden. I början och slutet av boken finns roliga tidningsartiklar som en kan spinna vidare kring med någon skapande aktivitet utifrån boken. Dessutom dyker Farbror Elände och Fru Tur upp och då kan en prata om otur och tur. De fyra biblioteken i Farstaenheten gör tillsammans en handledning till boken. Några av biblioteken kommer också att bjuda in förskoleklasserna att jobba med en utställning kring boken, som resulterar i vernissage med författarbesök!

9789163896583

Har ni bestämt vilka gåvoböcker ni ska dela ut till 6-åringarna? Om ni bestämt er får ni gärna skriva i kommentarsfältet nedan och tipsa om vilken bok ni valt och lite hur ni tänkt jobba med den.

Inköpsgruppen vill gärna få in önskemål om gåvoböcker under september.

0

Vi är barnutvecklingsgruppen hösten 2017

Hej alla!

Som några av er kanske har märkt, har barnutvecklingsgruppen (eller BUG som vi kallar oss när vi är lata) inom SSB en delvis ny sammansättning från och med september 2017. Detta har hänt:

  • Karin Axelsson, f.d. samordnare för BUG har fått nytt jobb som enhetschef på Farstaenheten och därför slutat. Snyft.
  • Christina Johnson (bokbussen, Hbu) och Li Malm (Kungsholmen) ingår åtminstone hösten 2017 i gruppen. Varmt välkomna!
  • Gruppen har fram till årsskiftet ingen samordnare.
  • Ansvarsområden
    • Christina: tillgänglighet (inkluderar äppelhyllan), förskolan
    • Lena: Bibblan berättar, äppelhyllan
    • Li: 0-2-åringar, Bibblan berättar, äppelhyllan
    • Marika: Barn på fritiden (inkluderar eftermiddagsbiblioteket), digital delaktighet
    • Rose-Marie: förskolan, 6-åringarna
BUGmontage3

Säg hej till oss! Vi är inte farliga: ta gärna kontakt för att bolla, fråga, provocera! Adressen är ssbbarn@stockholm.se (Montage: Gustav Almestad)

/Lena

0

Sök Margit Lamm-stipendiet!

Sök Margit Lamm

Fruängens fritidsgård. Foto från stadens interna bildbank. Fotograf: Sara Mc Key 

Är dina huvudsakliga arbetsuppgifter inom biblioteksverksamheten för barn och ungdom? Vill du åka på utlandsstudieresa i syfte att lära dig mer om barns och ungas läsvanor? Ta chansen och sök Margit Lamm-stipendiet, sista ansökningsdatum för årets andra stipendieutdelning är 1 oktober.

Följande fokusområden vill SSB få belysta under 2017:

  • Utveckling av digitala tjänster för, med och av barn och unga.
  • Inspirerande metoder och arbetssätt till deltagande och eget skapande för barn och ungdomar 10-18 år på deras egna villkor.
  • Framgångsrika metoder kring tillgänglighet för att nå barn och unga med olika funktionsvariationer.
  • Samverkansmodeller och metoder kring förskolebarns språkutveckling och läslust.
  • Bygga framgångsrika samverkansmodeller runt läs- och skrivsatsningar för, med och av barn och unga.

Läs mer om hur du ansöker på intranätet!

Rapporter från tidigare Margit Lamm-stipendiater finns på G-mappen/Stadsbiblioteket/Margit Lamm. Just nu finns flera rapporter att läsa från vårens resor till Bologna, Manchester/Liverpool/London, Stavanger, Sydkorea och Danmark.

Hälsningar från Anna Nyström