0

Sommarhälsning och höstglipa

Det är dags att önska er alla en skön sommar och tacka för terminen som gått! Speciellt vill vi passa på och tacka de kollegor som varit generösa och delat med sig av sina erfarenheter och tankar här på bloggen! Hoppas vi kan bli ännu fler som är med och berättar vad som händer på våra bibliotek. Ju flera röster, desto bättre!

flockblomster

Inför hösten vill vi slänga ut en trevare: vi kommer att behöva en vikarie till barnutvecklingsgruppen med inriktning äppelhylla och förskolefrågor. Är du intresserad av att vara med och ha ett helikopterperspektiv på barnverksamhetsfrågor? Du hinner grunna på det hela sommaren! Vi går ut med en mera detaljerad förfrågan i augusti.

Ha det bra!
Karin, Lena, Marika, Rose-Marie

 

0

Bokfika – så gjorde vi!

Det började med att jag och min kollega Åsa ville göra något mer för vårt eftermiddagsbibliotek. Då vi lagt märke till att vi hade några unga stammisar på Kungsholmens bibliotek tänkte vi att vi skulle kunna pröva att starta en bokfikacirkel.

bokfikaPå marknadsbiblioteket fanns en affisch som vi satte upp i skyltfönstret, på barnavdelningen och skickade till skolorna. På affischen fanns bilder på saft och ballerinakex så det tänkte vi bjuda på helt enkelt. Samma dag affischen kom upp fick vi frågor från en grupp barn, jo de ville komma! Men skulle de komma ihåg? Vi våndades: Tänk om ingen kom, eller tänk om det kom 40 barn… Dagen kom. Vi dukade upp och visst kom de. Åtta stycken! Åsa och jag sken som solar. Vi presenterade oss för varandra och berättade hur vi hade tänkt oss träffarna. De överträffade också våra förväntningar genom att ha tagit med varsin bok att tipsa oss andra med. Det gick åt mängder med kex och saft och blev en väldigt lyckad start.

 Vi hade tänkt ses sista tisdagen i månaden. Träff två hamnade därför på sportlovet. Då kom det endast tre barn. Sammanlagt har vi nu haft 5 träffar. Gruppen har en kärntrupp och däremellan några som ambulerat eller bara varit med vid ett tillfälle. Sista träffen frågade vi om deltagarna önskade en fortsättning och om de även kunde tänka sig att ha lite skrivlekar. Nästan alla var pigga på detta. Så nästa termin tänker vi ses oftare och kanske ha skrivövningar och bokprat varannan gång.

Vi har träffats en timme vilket har varit lagom. Då har vi alla hunnit bokprata och vi har också hunnit komma in på diskussioner om berättarperspektiv, bokomslag och klassikerbegreppet mm. Vår upplevelse är att Kungsholmsbarnen har många eftermiddagsaktiviteter och att vi kanske gjorde ett lyckokast som valde en tisdag med det klockslaget (15.30–16.30). En annan erfarenhet är att barn har ett stort behov att få prata med en vuxen som lyssnar och frågar.

Eva och Åsa
Kungsholmens bibliotek

0

Tankar om att jobba med poesi och barn på bibliotek

Jag hoppade på projektet Poesi på bibliotek som startade inom SSB då jag alltid tyckt om att läsa och skriva poesi. Eftersom jag är barnbibliotekarie började jag hålla utkik efter poesi för barn.

Jag har skrivarcirklar där vi bland annat skriver poesi men nu ville jag undersöka vad det fanns för ny poesi för barn att läsa. Jag hittade en del men fastnade för dessa nya titlar: Under ett rabarberblad av Lena Sjöberg, Halsen rapar, hjärtat slår av Emma och Lisen Adbåde och Vi smular vi härmar en gök av Lina Ekdahl och Emma Hanquist.

poesiböcker

Jag började fundera över vad man kan göra av detta, hur kan man använda poesin och hur uppfattar barn poesi, vad fastnar de för, förstår de bildspråk, hur går deras associationsbanor? Jag bestämde mig för att påbörja ett projekt. Jag intervjuade tre barn utifrån en mall med frågor och jag besökte en dansklass ute på Värmdö där vi läste dikter, dansade utifrån dem och pratade om dem. Projektet växte och snart var jag igång med att planera poesistunder, en slags sagostunder men där man läser poesi för barnen och sedan dansar figurer eller känslor ur dikterna tillsammans.

Jag hade ett färdigt koncept med rörelser och sång som jag sedan skulle göra tillsammans med den första gruppen. Det var två grupper som skulle komma och den ena avbokade sig på grund av sjukdom. En grupp med fem barn kom och det gick inte riktigt som jag hade tänkt mig. Var barnen för små, var det svårt med språket? Jag fick improvisera med en berättelse om valar och vågor då jag märkte att de lystrade när jag använde regntrumman. Vi rodde allt i land ändå. Vi flög som fladdermöss då en fladdermus var med på en bild samtidig som vi pep som radar, vi var även hästar som gnäggade och sparkade bakut. Detta improviserade jag fram. Responsen på vad de ätit för mat, hur en liten bebis gråter och hur man känner sig när man trampat på en glasstrut var bra. Att dansa köttbullar var också kul!

Programmet fick göras om till nästa grupp. På det stora hela tog jag bort fler dansrörelser där vi gestaltade teman ur dikterna och jag tog ner antalet dikter från sex till tre. Jag ändrade till att visa en stor morot i tyg istället för att vi skulle stå på rad som morötter, istället för dansrörelser kröp vi ihop som en katt. Jag använde ett blått tyg som de fick vara under samtidigt som jag och pedagogerna skakade tyget. När jag gjort om programmet visade det sig att detta var för enkelt för de här barnen, det hade passat perfekt med den första versionen av programmet för dem. Jag ville inte släppa manus även om jag var på väg att göra det och improvisera utifrån det gamla manuset men jag ville följa ett spår så att det inte blev virrigt.

Den sista gången gick det fantastiskt bra och det här med att ligga under ett blått tyg och låtsas att man är i ett hav samtidigt som det kommer en sång om glömskans ocean verkar vara en härlig känsla.

Det gick bra med poesistunderna, att prova sig fram med ett nytt koncept och med en egen metod. Jag fick hjälp av två kollegor för att göra programmet enklare och det var fint att kunna ändra på det under resans gång. Det hade varit givande att veta vad de hade för förväntningar innan vi började, jag arbetade ju mer gestaltande medan några av barnen och pedagogerna hade förväntat sig discodans. För de äldre barnen kan det bli mer fokus på orden och vad dikterna betyder för dem. Det har varit ett otroligt roligt och givande projekt som jag kommer att fortsätta med till hösten, både i form av poesistunder och intervjuer med barn och samtal om poesi.

Vi har även jobbat med poesi på våra skrivarcirklar i Hornstull. Jag har under våren haft två skrivarcirklar, en för barn 9-11 år och för ungdomar 12-1 4 år. Då vi sågs vid ett av tillfällena så skulle barnen/ungdomarna komma på tio vackra ord som vi sedan skrev en dikt av gemensamt. Så här blev resultaten (den första dikten av de yngre barnen, den andra dikten av de äldre).

Naturrutan

Det är en fin hund i lekparken.

Jag såg en vacker hamster i en bur.

Sedan frågade jag mig själv:

Finns det turkosa djur?

 

Havskust (räksallad)

Framför mig låg en gnistrande ocean.

Långtifrån havskusten så såg jag räkor med tjocka skal simma förbi.

När solen går ner ser jag korallerna lysa emot mig som emaljerade smaragder.

Långt därbortifrån känner jag doften av kanel och kardemumma.

 

Vad säger ni, inspiration inför sommaren, besöka en lekpark eller en djurpark eller bada vid havet och äta kanelbullar?

/Cecilia Billsdotter Jonsson

0

Bilders makt – Kunskapsbank om rasistiska stereotyper

Om du är intresserad av hur bilder kan påverka och forma vår uppfattning av världen, andra människor och oss själva så rekommenderar jag dig att gå in på kunskapsbanken, Bilders makt – Kunskapsbank om rasistiska stereotyper.bilders makt

Syftet med ”banken” är bland annat att ge verktyg för att kunna känna igen och avläsa stereotypa bilder vilket i sin tur kan starta en process som gör det möjligt att både föreställa sig, och skapa bilder som inte reproducerar rasistiska och antisemitiska bilder

Den 30 maj lanserades denna fritt tillgängliga kunskapsbank. Genom att berätta om bildernas historia, teman och funktion är tanken att kunskapsbanken ska vara ett verktyg för att fördjupa den visuella läskunnigheten om rasistiska stereotyper.

Redaktionen består av Joanna Rubin Dranger, professor i illustration och Moa Matthis fil dr i litteraturvetenskap, författare och kritiker. De har jobbat i nära samarbete kring materialet med en stor Advisory Board.

Det finns mycket intressant i banken och du kan bland mycket, mycket annat hitta material under rubrikerna: Icke stereotypa bilder, Barnkulturens avhumaniserande berättelser om ”svarta barn” och Den stereotypa ”araben” i tecknade serier och filmer

Kunskapsbanken Bilders Makt drivs av Mångkulturellt centrum som en kunskapspilot inom Unesco LUCS. Med stöd av Postkodlotteriets kulturstiftelse.

/Karin

0

Äppelhyllan får ett lyft

Gubbängens äppelhylla har på sistone blivit uppdaterad och avdammad. Jag har slängt gammalt inaktuellt material och beställt nytt från MTM, gallrat och gjort nya tydliga knubbtexter samt virkat ett äpple. Daisyfodralen är utbytta mot plastfickor så de tar mindre plats. Jag har samlat bilderböcker där olika funktionsnedsättningar förekommer. Framöver tänker jag ordna ”veckans TAKK”, en bild med tecken som byts ut varje vecka.

Vi hade väldigt mycket Daisy och Bok & Daisy, mycket lite böcker för mindre barn och nästan ingenting taktilt, så förnyelse behövs. Även om vi sällan får frågor om punktskrift och taktila bilderböcker har jag ändå valt att beställa några ex för att kunna visa upp. Vi har märkt stor efterfrågan på böcker om och med teckenstöd så jag har beställt ett flertal såna, främst för mindre barn men också för vuxna i barnens närhet. Flera nya Babblarna också – de lånas ut hela tiden! Då jag hade sagostund för en grupp från träningsskolan upptäckte jag att Titta och känn-böcker var väldigt populära, så dem beställde jag också flera nya.

/Kajsa Bergh
Gubbängens bibliotek

Läs mer

0

Babydisco i Farsta

Måndagen den 8 maj skulle det ske. Då var det dags för områdets bebisar att få skaka rumpa, stampa foten och klappa händerna. Då var det dags för en tämligen nervös bibliotekarie att ta emot 18 bebisar, den yngsta 2 månader och den äldsta 2 år, med deras följeslagare (även kallade föräldrar och far/morföräldrar) för att ha ”babydisco”. Det var ju inte riktigt tänkt att alla skulle dyka upp…. Med inte nog med att alla dök upp, vi hade även liten klick med groupies som hängde i biblioteket i hopp om en plats. Så far so good 🙂

När alla väl kommit på plats körde vi gemensamt igång med att dansa boken ”Babydisco” av Moa Eriksson Sandberg. En höjdare bland både barn och föräldrar!

Efter det körde jag två musikvideor med babblarna, ”Här är jag” och ”Discodängan”. Jag visade dem på projektorn medan jag stod bredvid och gjorde rörelser. Som ni säkert alla vet så går det aldrig fel när babblarna är inblandade, det dröjde inte länge fören merparten av barnen gungade med eller tittade storögt på och nickade lite med huvudet. Sedan var det dags för att freestyla till en låtlista jag gjort med en blandning av barnsånger. När första låten ”Krokodilen i bilen” drog igång så blev det jubel bland de vuxna, vilket är ett tydligt tecken på ett härligt engagemang.

Under det som var kvar av dryga timmen dansade,  viftade på armarna, kröp och hoppade de flesta deltagare omkring till musiken. En del hängde även i mys/bokhörnan där jag ställd fram tuggvänliga böcker (som handlade om musik på olika sätt), majskrokar, filtar och lite leksaker.

Slutsats av denna upplevelse är att det är superkul med babydisco och jag hoppas på en repris! Att jag sedan resten av dagen var helt tom i huvudet, hittade en gammal majskrok fastklistrad på benet och nynnade på ”….Att det är babababa. Och det är bibibi. Här kommer bobobo.Som kör i kör…”  resten av veckan är liksom sånt som man får räkna med. Särskilt när en mamma säger att hon aldrig sett sin dotter ha så kul!

Tyvärr har jag bara en bild som är tagen innan det drar igång, ni får helt enkelt fantisera om hur det såg ut 🙂

 

/Magdalena Bjarnehall, Farsta bibliotek

 

 

 

 

 

 

0

Frida Nilsson mötte 4A från Gustav Vasa skola

Klass 4A på Gustav Vasa skola i Vasastan blev de lyckliga vinnarna i utlottningen av författarbesöket med Frida Nilsson. Torsdagen 20 april kom klassen till Stadsbiblioteket för att träffa Frida, författaren bakom förra årets Åk 4 högläser-bok Ishavspirater. Vi samlades i barnavdelningens stämningsfulla sagorum för att prata om läsning, skrivande och framför allt om Ishavspirater.Omslag-Frida Nilsson-Ishavspiraterna-Dummy-NY

Klassen var i full färd med att högläsa boken, och de hade just kommit till avsnittet då Siri hittar en börs av sjöjungfruskinn på en marknad, en av de otäckaste delarna i boken i mitt tycke. Men barnen var inte lika lättskrämda och vi diskuterade skillnaderna mellan djur, människor och andra varelser i boken, och hur det kommer sig att huvudpersonen Siri är så modig. ”Tycker ni att Siri är lika modig som ett vanligt barn?” frågade Frida, och berättade att hon hade velat göra Siri extra modig, så där som hon själv skulle vilja vara.

En timme gick väldigt fort och klassen fick svar på alla sina frågor om hur det är att vara författare. Stort tack till barnutvecklingsgruppen och Frida Nilsson som gjorde besöket möjligt!

Linn Holmstedt
Stadsbiblioteket / Lära-enheten

0

Läs- och lyssnarrummet Skattgömman på Åkermyntans förskola

Många förskolor i Stockholm har lyft sin läsmiljö efter att ha gått studiecirkeln med ”Bilderbokens mångfald och möjligheter” på biblioteken. Det märkte vi inte minst efter utvärderingen av studiecirkeln där detta fastslogs.

En pedagog som har jobbat mycket med att utveckla läsmiljön är Ann-Katrin Molin på förskolan Åkermyntan i Hässelby villastad. Hon har tillsammans med barn och kollegor på förskolan gjort om ett rum till en inbjudande lässtudio där barnens läslust ska väckas samtidigt som de ska känna ett lugn i miljön. För att väcka förväntan och nyfikenhet har Ann-Katrin satt upp en knapp utanför läs och lyssnarrummet. Innan barnen går in i rummet får barnen trycka på knappen och då säger en röst: ”Välkommen till läs och lyssnarrummet”. När barnen kliver in genom dörren möts de av ett välkomnande rum med frontade böcker och sittmöbler. I taket hänger kulor som glittrar i alla möjliga färger.

Vårbrodden
Läs och lyssnarummet

 

SittpuffarSittpuffar i äppelträd med en barnboksfigur bakom varje puff på väggen

Ann-Katrin har en referensgrupp med barn på förskolan som hon har pratat med om vilka böcker som de vill ska finnas på biblioteket. Barnen har också varit med och packat upp alla paket med nyinköpta böcker, stämplat böckerna, målat om en stol och kommit med förslag på vad läs och lyssnarrummet ska heta.

Det som har tagit mest tid och varit mest krävande är att göra bokurvalet tycker Ann-Katrin. Framför allt att hitta böcker på olika språk. Ann-Katrin har satsat på olika teman som genus, hbtq och mångfald. Nyligen har hon även köpt in många faktaböcker kring de teman som förskolan jobbar med. Ann-Katrin har också en förteckning över vilka böcker som finns i rummet. Böckerna lånas inte ut till föräldrar eller andra förskolor utan tanken är att de ska finnas kvar. Föräldrar får gärna slå sig ner och läsa en bok när de hämtar sina barn vid dagens slut.

lc3a4shc3b6rna-222.jpg
Här kan man sitta och lyssna på böcker

Läs och lyssnarrummet används även av 4 förskolor som finns i samma enhet. En förskola kommer regelbundet en gång i veckan. De andra förskolorna kommer med förslag på böcker som kan köpas in. Läs och lyssnarummet har inspirerat de andra förskolorna till att jobba med sina läsmiljöer också.

Ann-Katrin har fått bra stöd av sin chef och av sina kollegor i arbetet med att utforma rummet. Läs och lyssnarummet används men Ann-Katrin tycker att det gott kan användas ännu mer! Men det är tydligt att rummets utformande ger barnen inspiration till att vilja läsa böcker och att det finns ett lugn i rummet som ger möjlighet till att koncentrera sig på böckerna. Böckerna går inte att låna hem utan ska stanna i förskolan.

Skattgömman
Reflektionstavla i läs- och lyssnarummet

En gång i veckan går en pedagog tillsammans med två-tre barn till det närliggande biblioteket i Hässelby villastad i Åkermyntans centrum. Det är ett medvetet val att bara gå iväg med ett par barn i taget. Det blir mer kvalitetstid för varje barn med mer tid att tala med och lyssna till varje barn. När barnen kommer tillbaka till förskolan så dukar barnen fram alla böcker de lånat och visar för de andra barnen. Att gå till ”stora” biblioteket är uppskattat hos barnen som gärna vill återvända dit med sina föräldrar.

För att få föräldrarna ännu mer engagerade i att läsa för sina barn kommer Vällingby bibliotek att förse förskolan med bokpåsar. Varje bokpåse innehåller fem böcker som föräldrarna kan ta med sig hem och läsa för sina barn.

/Rose-Marie Nilsson

1

Förskolebibliotek – något för oss?

Ja, det kan en undra… I flera kommuner runt om i landet satsas det på att bygga upp små bibliotek på förskolor. Detta för att böckerna och läsningen ska komma ännu närmare barnen och deras vuxna i hemmet men också för att ge böcker, läsning, berättande och språk en ökad betydelse på förskolorna. I vissa av kommunerna sker detta i nära samarbete med folkbiblioteken som tex i Lund. På andra håll bygger de upp biblioteken inom sin egen utbildningsorganisation eller förvaltning utan att ha ett nära samarbete med folkbiblioteket som i tex Växjö och Malmö.

Vi inom Stockholms stadsbibliotek har nu arbetat under några år med att bygga upp samarbetet med stadens förskolor. Både genom att utveckla program och aktiviteter för förskolan på biblioteken men också genom studiecirklar för pedagoger, presentationer av böcker, gemensamma föreläsningar för pedagoger och bibliotekarier osv.

Samtidigt som samarbetet rullar på tex genom den nya studiecirkeln så försöker vi tänka på hur detta samarbete ska fortsätta framöver, hur använder vi från biblioteket våra resurser bäst i det här samarbetet och vad är det förskolorna behöver ifrån oss? Hur kan vi vara ett stöd och hur kan vi inspirera till böcker, läsning och berättande på förskolorna även i fortsättningen? I funderingar kring detta har både en del förskolor och vi kommit att tänka en del kring det här med förskolebibliotek och förskolor med litteraturprofil osv. Kan det vara möjligt att hitta någon variant som kan passa vårt samarbete mellan bibliotek och förskolor i Stockholm, eller i vissa delar av Stockholm.

Det har nu visat sig att flera stadsdelar har en vilja att fördjupa samarbetet med oss på biblioteken och vi kommer nu under 2017 att tillsammans med utbildningsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarna i Farsta, Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby samt de berörda biblioteken i dessa stadsdelar att genomföra en förstudie för att i den undersöka hur och om det kan gå att under 2018 göra en pilot kring förskolebibliotek på några få förskolor i de nämnda stadsdelarna. Vi har inte ännu haft det första mötet men det känns mycket spännande och ska bli kul att se vart detta kommer att ta vägen. Det här arbetet kommer att ske i liten skala för att vi ska kunna se, lära och undersöka vad som är möjligt och inte.

Det som är tydligt i det kommande arbetet och som också varit tydligt i vårt samarbete med förskolorna är vikten av att arbetet är förankrat på alla nivåer och att utvecklingen av det fortsatta samarbetet sker tillsammans med de stadsdelar vi verkar i. Ett fastställande av samarbetet kommer då förskolan och vårt samarbete finns inskrivet i den skolbiblioteksplan som kommunfullmäktige ska besluta om i vår. Vi återkommer med information om den så snart den är tagen.

/Karin

0

Läsdelegationen – Vikten av läsning i och utanför skolan

Innan påsk skickade vi ut ett erbjudande om att vara med på ett seminarium som Läsdelegationen hade i aulan vid Odenplan. Igår hade Läsdelegationen ytterligare en samling under rubriken ”Vikten av läsning i och utanför skolan”. Alla vi som inte var där och som är nyfikna på vad som kom upp kan gå in på Läsdelegationens facebooksida där det ligger filmer från evenemanget. Bild och ljud är inte av bästa kvalitet men kan ändå vara intressanta att lyssna på.

Vår stadsbibliotekarie, som ju håller i trådarna vad gäller Läsdelegationen, skrev också i början av april några rader i DN om vad de gör och varför, den kan ni läsa här.

/Karin

 

 

1

Åk 4 högläser-bok utsedd

Åk 4 högläser-boken läsåret 2017-18 blir Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld! Det bestämdes idag då referensgruppen träffades för att utvärdera de böcker som nominerats av medarbetare inom SSB och referensgruppens medlemmar. Brorsan är kung blir alltså gåvoboken som delas ut i samband med Bibblan berättar nästa läsår.

29699036_o_1

Jägerfelds bok var den enda titel som hade nominerats av flera personer. En lista på samtliga föreslagna titlar kan du se här: Titelförslag åk 4 högläser 2017 Ett stort tack till alla som kommit med titelförslag!

Referensgruppen har bestått av Annika Wenrup, Erik Dardel, Johanna Bejbom, Stina Thomsson, Marika Alneng och Lena Sundström från SSB och bibliotekarien Clarisa Rolandi-Ronge från medioteket samt skolbibliotekarien Ulrika Lindmarker.

/Lena

0

Barnboksinstitutets Bokprovning 2017

Svenska barnboksinstitutets årliga Bokprovning inleddes denna vecka.

Årets bokprovning, som granskar böcker utgivna år 2016, visar att barnsbokutgivningen fortsatte öka ifjol. Den visar också att representationen av ”det annorlunda” har ökat i barnböckerna. Representationer av barn med olika hudfärg har t.ex. blivit vanligare tack vare skildringar av barn på flykt. I fjolårets utgivning finns också flera skildringar av barn med funktionsvariation, där funktionsvariationen i flera fall lyfts fram som en styrka. Böcker om transpersoner fortsätter att öka, och trenden att inte problematisera homosexualitet fortsätter. Men i de flesta fall sker ändå inte en inkludering av det som är annorlunda, konstaterar Kajsa Bäckius, som föreläser om normer och inkludering.

bokprovning 2017

Utöver granskningen av normer och inkludering har barnboksinstitutet tittat närmare på religion och myter, flykt från krig, skräck och dagboksromanen i fjolårets barnboksutgivning. Som kronan på verket bjuder Bokprovningen på en gästföreläsare, Sara Teleman, som pratar om illustration och grafisk form.

Det bästa av allt: om du inte kunde gå på något av bokprovningstillfällena denna vecka, har du en chans kvar! Tisdagen den 4 april blir det Bokprovning i kulturhuset Fanfaren i Farsta kl. 9-12. Då filmas också samtliga föreläsningar i samarbete med UR.

/Lena

0

Kungsholmsbebisar tecknar

Bakgrund

Vi som arbetade med barn 0-2 år inom SSB fick under våren 2016en introduktion till TAKK, Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation i vardagligt tal: babytecken. TAKK bygger på precis samma tecken som det svenska teckenspråket, men är förenklat och har ingen grammatik. Det kan liknas lite vid den språkförenkling som gjorts i Barbro Lindgrens Max-böcker.

Här kommer berättelsen om en kortkurs och föreläsningar om babytecken, som vi har arrangerat hos oss på Kungsholmens bibliotek.

Jag pratar alltid om babytecken på BVC-träffar och upplever att nyfikenheten är stor hos nyblivna föräldrar. Babytecken ger små barn en möjlighet att göra sig förstådda innan talet kommer igång. Tänk vad suveränt att börja livet med den grundläggande känslan: Jag vill någonting och jag blir förstådd! Många barn är frustrerade under några månader innan de första orden kommer. Det är en period när de förstår mycket av dagligt tal, medan talapparaten inte är tillräckligt utvecklad för att barnet ska kunna uttrycka orden. Barn som använder sig av babytecken slipper mycket av den frustrationen, eftersom de tidigt kan uttrycka tillexempel en längtan efter något, hunger eller vardagliga praktiska behov.

Under 2016 arrangerade Frida Holmen Niblaeus vid Kungsholmens bibliotek en TAKK-kurs som vände sig till barn med funktionsvariationer och deras föräldrar. Det var väldigt uppskattat av de som deltog och vi upplevde att det fanns ett stort behov av kunskap om babytecken, för alla föräldrar och barn.

Genomförande

I samtal med en förskolepedagog om TAKK berättade hon att hennes chef talar teckenspråk och säkert har kontakter i enheten, som skulle kunna hålla i en kurs. Genom henne fick jag tag i Marit Haunss-Lindén som är förskolepedagog vid Lejonkottens förskola på Kungsholmen. Hon har föreläst om TAKK. Vi började spåna kring hur vi skulle kunna inspirera Kungsholmens föräldrar att börja använda stödtecken. Vi hade inga pengar att finansiera en kurs med, så vi bestämde oss för att göra ett arbetsutbyte. Vi bjöd in Lejonkottens barn att dansa Jazzoo i biblioteket och i gengäld skulle Marit hålla i en TAKK-kurs för föräldralediga på Kungsholmens bibliotek i slutet av januari.

Marit och jag träffades och diskuterade innehållet. Vi valde att ha ett kort interaktivt innehåll, eftersom det kan vara svårt att sitta och lyssna länge med små barn. Det gjorde också att föreläsningen skulle kunna hållas två gånger om det kom många.

Vi ville att så många som möjligt skulle kunna komma. Vi hade också lite dåliga erfarenheter av biljettutdelning med återbud och att andra intresserade inte fick chansen att komma. Därför och för att underlätta arbetet, hade vi inga föranmälningar. Jag annonserade i bibliotekets vanliga fysiska och digitala kanaler, Facebook, i lokaltidningarna, på förskolorna via läsombuden, öppna förskolan och mailade de som varit på BVC-träff på biblioteket. Att samla in mailadresser vid BVC-träffar är ett sätt att nå föräldrar, med barn i olika åldrar, inför bibliotekets lov- och helgaktiviteter.

takk-kung

Jag försökte tänka på tilltalet i annonseringen. Jag valde att ha en ansiktsbild på en söt bebis på affischen (clip-art alltså fritt att använda), eftersom det drar blickar till sig och genast definierar den målgrupp som vi vänder oss till. Rubriken: Föräldraledig applicerade också till målgruppen. Jag valde också att använda ordet babytecken tillsammans med TAKK. En vanlig fråga som jag har upplevt att föräldrar ställer om TAKK är: Vad är det bra för? Barnet lär sig ju prata sedan? Så det försökte jag också få med på affischen.

Det var dags för föreläsning. Det kom jättemycket folk. Vi delade ut biljetter i entrén. När första tiden blev full delade vi ut biljetter till föreläsning nr.2. De som inte fick biljetter stod vid sidan av och lyssnade. Måndagen därpå hade vi samma program och det blev överfullt igen. Evenemangen blev uppskattade och totalt över 170 vuxna och bebisar trängdes bland barnvagnarna i lokalen. Åhörarna fick varsin kopia på föreläsningsinnehållet och fick möjlighet att låna medier för att komma igång hemma. Marits erfarenhet av att arbeta med barn blev tydlig då hon ofta improviserade utifrån vad som hände i rummet och tecknade till barnen som andäktigt lyssnade, med stora ögon.

Allt gick bra. Vi hade väntat oss lite mer gråt och stök, men det märktes att både vuxna och barn verkligen var intresserade! Många stannade kvar och ville veta om vi skulle köra någon fortsättning. Andra besökare har uttryckt besvikelse över att de missat tillfället. Det enda problemet var trafikstockningen av barnvagnar. En idé kan vara att uppmana i inbjudan, att om möjligt, bära sitt barn i sele eller sjal till föreläsningen.

Jag beskrev några av fördelarna med TAKK i början av den här texten. Om TAKK spreds på bred front skulle det också kunna bidra till ökad förståelse och kommunikation mellan hörande och de 30 000 personer som kommunicerar i via svenskt teckenspråk.

Jag avslutar med ett medietips: Svenskt teckenspråkslexikon, som app app- kung

Hör gärna av er till mig om ni har några frågor.

Li Malm, Kungsholmens bibliotek

0

Sök stipendium senast 1 april!

Margit Lamm började arbeta som barnbibliotekarie i Asplundshuset 1928 och blev trogen barnavdelningen hela sitt yrkesverksamma liv tills hon gick i pension 1960.

Hennes motto var att alla frågor kunde och skulle besvaras oavsett deras art eller vem som hade ställt dem, alla skulle ha hjälp att hitta sin litteratur.

Vid sin bortgång 1978 efterlämnade hon en donation – Margit Lamms minnesfond – för att ge möjlighet till medarbetare på Stockholms stadsbibliotek att göra studieresor utomlands för att lära, uppleva och inspireras av ny kunskap kring barns och ungdomars läsning.

Du som har bred erfarenhet och huvudsakligen arbetar med biblioteksverksamhet för barn och ungdom på Stockholms stadsbibliotek kan söka stipendium ur Margit Lamms Minnesfond. Sista datum för nästa ansökningsomgång är 1 april.

intranätet finns mer information om stadgar, nya fokusområden, ansökningsblankett m.m. Vid ev. frågor kontakta Lotta Hansson lotta.ac.hansson@stockholm.se

/Marika

Länk
0

Den 15-17 mars ordnar Centrum för barnkulturforskning sitt årliga barnkultursymposium på Stockholms universitet. Temat för år 2017 är ”Barnkulturens gränsland”.

Bland årets föreläsningar finns flera rubriker som tangerar litteratur, bland annat:

  • Ungdomsbokens nedgång och fall
  • Fullisar i barnkammaren – om berusade seriefigurer
  • Tecknade serier: för barn, unga eller vuxna – eller allihop?
  • Berättelser om exil – barnlitteratur som samhällskritik

Men också rubriker om mycket annat intressant, om allt från dramalek i förskolan till hur barn/flickor använder stadsrummet.

Det fantastiska är att föreläsningarna är gratis! De kräver inte heller någon föranmälan. Det detaljerade programmet finns här.

0

På tur i Norge,

 

I måndags hade jag (och tre kollegor) möjligheten att besöka Bibliotek Töyen och Biblio Töyen i Oslo. På väg till en Margit Lamm-finansierad resa till den nordiska barnbokskonferensen (NBBK) i Stavanger passade vi på att stanna till i Oslo. Vi tog tåg och tunnelbana från Gardemoen tillsammans med Norrmän med skidor i högsta hugg (de var nog på väg till Holmenkollen) och kom snabbt fram till Töyen. Vi hade ett par timmar på oss innan vi var tvungna att ta samma väg tillbaka till flygplatsen för att hinna med vårt plan till Stavanger. Töyen låg, som tur var, bara ett par stationer ifrån centralstationen.

Biblioteket i Töyen fick för ett par år sedan möjlighet att renovera det gamla biblioteket samt att planera en ny verksamhet i en ny lokal för barn 10-15. De valde då att göra om miljön (och verksamheten) ordentligt. Många av de som bor i Töyen är trångbodda, 8 personer på 40 m2 är inte ovanligt, så med i planeringen för de båda biblioteken fanns en önskan om bibliotek som en kan hänga på, bara vara ensam eller umgås med andra. Med hjälp av en arkitekt skapades en ganska så annorlunda biblioteksmiljö på de båda bibloteken. Återanvändningstanken i möbler och utformning var stark, likaså undvikandet av plast och vissa institutionslikande färger.

Bibliotek Töyen har nästan fördubblat sina besök sen de nyöppnade för knappt ett år sedan men de har inte ökat utlånen, det har blivit ett ställe att vara på men också för människorna att träffas med sina föreningar osv. De som bor i området tar själva initiativ till mycket av verksamheten. De har också valt att satsa på meröppet.

Det bibliotek vi var mest nyfikna på var dock deras bibliotek för målgruppen barn 10-15 år, Biblo Töyen. De beskriver sitt bibliotek på hemsidan med följande ord: Biblo Tøyen er et bibliotek fylt med bøker og opplevelser, og det er bare for deg mellom 10 til 15 år. Vi her på Biblo er opptatt av hva du har lyst til å gjøre, hit kan du komme alene eller med venner. Hos oss kan du finne på noe du liker, eller bare slapp av.  http://biblotoyen.no/

Biblioteksrummet på Biblo är allt annat än ett vanligt biblioteksrum. Så fort jag kom in slogs jag av vilken attraktionskraft rummet hade. Jag ville direkt gå runt, provsitta gondolerna, krypa upp i kojorna gå in genom telefonkiosken för att se vara jag skulle hamna och undersöka materialet i de ”trucks” som stod uppställda och uppfällda i rummet.

Jag fick dock försöka stilla mig och fint lyssna på vår guide som visade oss runt och berättade om verksamheten…Och det var bra att jag lyssnade. Det vår guide berättade la till mycket. Det var lätt att bli förförd av hur snyggt och coolt de inrett men det var kombinationen av miljö och de tankar och idéer om hur de arbetade som gjorde helhetsintrycket positivt. Det vi fick höra kändes ärligt, de var öppna med att det varit en hel del problem, framför allt i början, med stök och bråk och att det varit tufft. Det mesta hade nu stabiliserats och de kunde jobba på det sätt de ville.  De pratade mycket i arbetsgruppen om hur de skulle vara som vuxna i rummet och verksamheten och de hade tagit fram få men tydliga regler.

imgtoy3

Intrycket vi fick var att det var väldigt sampratade även när det gällde mål med verksamheten. Deras tanke med verksamheten verkade vara att de (även om de erbjuder många olika aktiviteter) ska lämna mycket utrymme för att möjliggöra barnens egna initiativ. De var också väldigt tydliga med att det är ett bibliotek även om rummet och en del av aktiviteterna ibland, av andra, tolkas mer som en fritidsgård. De utgår ifrån tanken om att de som bibliotek har i uppdrag att jobba med olika slags kulturella uttryck men också att allt det de gör handlar om kunskap av olika slag och att det arbetet är starkt kopplat till bibliotekets uppdrag.

Nu när vi var där skulle de inleda ett tema där de skulle jobba med synen på olika sätt i verksamheten. De planerade då för att både miljö och aktiviter skulle påverkas och förändras av temat och då inbjuda till barnens utforskande av ämnet. Men böckerna då?

imgtoy6

Jo, då de fanns och så även de bokrelaterade aktiviteterna. Så klart hade vi en hel del frågor som vi inte hann få svar på men nya tankar kring vad biblioteksverksamhet är och kan bli fick vi med oss.

Konferensen i Stavanger då? Jo den är också värd att skriva om men det får bli ett annat inlägg.

/Karin Axelsson

 

 

0

Kodning och Raspberrypods

Det är mycket prat om kodning nuförtiden. Och vi är inte sämre här på SSB. Under våren har vi bjudit in barnbibliotekarier till tre tillfällen att få prova på programmeringsspråket Scratch, ett roligt och enkelt sätt att lära sig om datalogiskt tänkande tillsammans Än finns det enstaka platser kvar så se till att anmäla dig (16/2 och 9/3)!

För att det sedan ska vara fullt möjligt att gå direkt från inspiration till verksamhet har Digitala biblioteket köpt in tolv raspberrypods som ska kunna bokas och användas ute på biblioteken för de som inte annars har tillgång till bärbara datorer. Vad är då en raspberrypod? Jo, det är en liten väska som innehåller en raspberry pi (en dator i sin enklaste form, ungefär i storleken av ett kreditkort). Detta kort sitter i en liten svart låda och till den kan du koppla tillbehören i väskan; en skärm, en mus och ett tangentbord. Väskan är alltså ett litet data-kit som du själv sätter ihop när den ska användas. På dessa datorer finns en del program färdiginstallerade, bland annat Scratch. De går också att koppla till ett trådlöst nätverk om man så vill.

 Är du intresserad att boka? Vi tänker att du kan boka 6 väskor i taget (det går att sitta två och två) och vi skickar också med en låda med Scratchkort med enkla instruktioner till olika aktiviteter i programmet. Kontakta oss i barnutvecklingsgruppen på ssbbarn@stockholm.se för mer information eller bokning.

/Marika

 

0

Lennart Hellsingsdagen

Här kommer tips om en eftermiddag/kväll om Lennart Hellsing på Svenska barnboksinstitutet.

Det här går att läsa på svenska barnboksinstitutets webbplats:
Lennart Hellsings betydelse för barnlitteraturen i Sverige kan inte överskattas. Under 1940-talet och fram till idag har han förnyat barnbokens form och innehåll, framförallt genom egen produktion, men också genom framställning av barnbokskritik och debattartiklar. Tidigt insåg han barns behov av inte bara text och bild, utan också musik, rörelse och dans. Lennart Hellsings bilderböcker förnyade illustrationskonsten för barn radikalt med bilder av konstnärer som Stig Lindberg och Poul Ströyer för att bara nämna ett par av de han okonventionellt samarbetade med.

Här arrangeras en halvdag om Lennart Hellsings betydelse för språkutveckling och illustratörskonsten. Hur hans texter med språklekar öppnade upp och gav möjligheter för konstnärernas skapande. Dessutom utdelning av Svenska barnboksinstitutets Lennart Hellsing-pris.

Medverkar gör bland andra Ylva Karlsson, Lena Kåreland, Lotta Olsson, Jöns Mellgren och Pella Myrstener.

Tid och plats
Onsdag 1 februari kl. 15 till ca kl. 19.00.Svenska barnboksinstitutet, Odengatan 61, Stockholm. T-bana Odenplan. Fri entré, ingen förhandsanmälan.

I samarbete med Lennart Hellsing-sällskapet.
Med stöd från Stockholms stad, Svenska Tecknare, Svenska barnboksakademin, Rabén & Sjögren.

lhdagenaffischbeskurenb300

 

Besök gärna www.sbi.kb.se där utförligare program kommer läggas upp inom kort.
/Rose-Marie

 

0

Skolbibliotekskonferens

I början av december ordnade Skolverket en konferens för skolbibliotek, ”Skolbibliotek för lärande”, men även personal på folkbibliotek som arbetar med skolbarn var välkomna (tack för det). Konferensen hade två huvudspår – Kritisk användning av nätet och Nyanlända. Här kommer en sammanfattning av det som handlade om det förstnämnda.

Olof Sundin, Lunds universitet, föreläste på tema käll- och sökkritik. Han menar att vi måste bredda den klassiska källkritiken, dvs frågor som dessa:

kallkritik2

Ovanstående behöver i dagens medielandskap, enligt Sundin, kompletteras till att omfatta även sökkritik. Med det menar han en kritisk analys av infrastrukturen samt värderingsfrågor. Vilka träffar får vi när vi gör till exempel en google-sökning och varför får vi just de träffar vi får, i den ordning de kommer? Den kommersiella logik som finns inbyggd i många sökalgoritmer premierar bland annat popularitet och åsiktslikhet. Vi delar, oftast ganska omedvetet, data om vi till exempel gör en test på facebook, accepterar cookies (som inte går att tacka nej till) eller trycker på gillaknappar…

Infrastrukturen är i regel osynlig när den fungerar. Men den är viktig att göra synlig! Dess algoritmer påverkar oss kraftfullt. I läroplanen för grundskolan, Lgr 11, ses sökning som en neutral metod och källkritik behandlas inte i relation till infrastrukturen. Något som Sundin menar är problematiskt. Bibliotekarier blir här enormt viktiga i att göra det osynliga synligt! Vi bör problematisera sökresultatens självklarhet.

Skolverket har en ny fortbildningsmodul, Kritisk användning av nätet, och precis som modulerna i läslyftet så finns inslag av både texter som kan läsas individuellt och frågor som kan diskuteras i grupp. Jag tror att stora delar av den här modulen är användbara även för oss på folkbibliotek och ska själv försöka ta mig an de texter som bland annat Olof Sundin skrivit så snart tid finnes. Förhoppningsvis finns också tid och kollegor att sedan diskutera tillsammans med.

/Jenny Karlsson, Farsta bibliotek

1

Pokémon go – en höstlovssuccé i Gubbängen

På höstlovet hade vi tema Pokémon go på Gubbängens bibliotek, vilket visade sig vara omåttligt populärt!

Barnen fick hela veckan leta bilder på olika Pokémons som jag hade gömt på olika ställen i biblioteket. Till hjälp fick de ledtrådar, t ex lättlästa böcker, Dagbok för alla mina fans, böcker om hajar. Såklart fick de samarbeta och fråga bibliotekarien. Kul att hela veckan få frågor som ”Vem har skrivit Ronja Rövardotter?”, ”Var finns böcker om bakning?”. Väldigt pedagogiskt, och många föräldrar som var med myste belåtet! Klarade de att hitta alla tolv fick de välja en gåvobok.

På torsdagen hade vi verkstad då vi gjorde Pokémon-bollar. Man målar helt enkelt frigolitbollar ena hälften röd och sen ett svart band runt kanten. Till sist klistras  en vit rundel av tjock dekorpapp mitt på. Det var inte svårt: grejen är att vara noggrann, då blir det finast. Bäst blir det om man målar två lager färg. Jag hade tänkt att vi skulle sitta en 5-8 barn och prata Pokémon-strategier och göra bokmärken medans vi väntade på att färgen skulle torka men så blev det inte. Det vällde in folk. Över 65 barn plus föräldrar och andra vuxna kom, en intressant upplevelse på Gubbängens bibliotek som vanligtvis är ganska sömnigt och lugnt… Jag hade 25 frigolitbollar så många fick gå hem utan att få göra en, några blev mycket besvikna efter att ha väntat hela veckan. Jag kunde inte heller hjälpa alla på slutet så de sista bollarna blev lite slarvigt gjorda. De vanliga tidningsläsarna flydde fältet.

Trots kaoset var det ändå väldigt roligt och övervägande bra stämning: folk stod och pratade och hängde i hela biblioteket, många satte ut ”lures” och fångade Pokémons i mobilerna för glatta livet. Fullt av barn och syskon sprang runt och letade Pokémons i hyllorna och satt och klippte bokmärken överallt.

Så på det hela taget var det ett lyckat evenemang och vi som jobbade sov gott på natten.

Kontakta gärna mig för tips och detaljer. kajsa.bergh@stockholm.se