0

Jobba läsfrämjande med 7-12 åringar? Två halvtidstjänster ute nu!

Nu har du som vill jobba läsfrämjande bland barn en möjlighet att göra skillnad på riktigt! Stockholms stadsbibliotek har i samarbete med socialförvaltningen sökt och fått medel från sociala investeringsfonden inom Stockholms stad, för att jobba läsfrämjande med 7-12-åringar i Rinkeby. Syftet är att jobba med lustläsning, men även koppla detta till skolresultat. Visst fokus ligger på pojkars läsning.

Projekttiden är tre år och nu finns det två tjänster om 50% att söka. Du kommer arbeta tillsammans med ytterligare en biblioteksmedarbetare och en projektledare från Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Ni kommer att samarbeta med och engagera studenter inom närliggande ämnen (litteratur, pedagogik, sociologi, …) för att tillsammans, med hjälp av olika läsfrämjande metoder, arbeta med barnen.

Sök nu! Ansökningstiden till tjänsterna går ut den 23 april. Annonsen finns här.

/Lena

0

Poesi + Barn & unga = Sant

Den 21 mars var det världspoesidagen. Att arbeta med poesi gentemot barn och unga kan vara roligt och givande, men ibland kanske svårt. Jag skickade ut frågor till personalmedlemmar i Stockholm stadsbibliotek som jobbat med just poesi gentemot barn och unga med förhoppningen att få tips och inspiration

45820-poetry-symbol-of-a-feather-in-ink-container

Järvaenheten
Hur kom idén till att arbeta med poesi för just barn och unga?
Idén kom under 2016/17 då det var poesifokus inom SSB. Vi började spåna kring olika sätt att skriva poesi och fastnade för emoji.

Kan du berätta om vad ni gjorde?
Barnen får välja fritt bland ett antal emojis som finns utskrivna och laminerade. De får skapa egna texter, fritt eller skriva av dikter/berättelser. Det finns böcker och utskrivna dikter som man kan inspireras av. När barnen valt ut vilka emojis som ska med och i vilken ordning fäster man emojisarna med häftmassa på ett A3 papper som vi kopierar. Efteråt kan barnen skriva namn och ev. översätta sin text på det kopierade pappret. Om vi får för barnet tar vi ytterligare en kopia och behåller den för skyltning. Eftersom emojisarna fäst på pappret med häftmassa kan man återanvända pappret flera gånger. Vi har haft det vid flera tillfällen och det har varit mycket uppskattat. Vi har försökt att vara två som håller i programmet så att man kan avlasta varandra.

Vad hade du för tankar kring upplägget?
Tanken men upplägget var att det skulle vara ganska fritt så att man kan anpassa det hela efter övriga aktiviteter på biblioteket samt ålder på deltagarna.

Vad hoppades du att de som var med skulle få ut av att vara med?
Vi hoppades att programmet skulle inspirera barn och unga att börja skriva och få nya sätt att se på vad poesi är.

Vad tyckte du gick bra?
Det har varit bra uppslutning och barnen har tyckt att det har varit roligt.

Vad önskar du hade gått bättre?
Praktiska saker som planering, utskrift av emojis hade kunnat vara smidigare. Det går åt mer tid än vad man tror i början.

Om en annan bibliotekarie vill prova sig på just detta, vad skulle du ge för tips och råd?
Ett tips är att göra egna exempel på emojipoesi som man kan visa för barnen. De kan ibland vara svåra att få igång men om de ser hur andra har gjort kommer de på egna idéer. Det är också bra att avsätta tid för att skriva ut emojis och laminera dem så att man kan återanvända dem.

Hornstullsenheten
Hur kom idén till att arbeta med poesi för just barn och unga?
Jag deltog i projektet Poesi på bibliotek och arbetar som barnbibliotekarie så det var naturligt för mig. Jag hade skrivarcirklar där vi bland annat arbetade med poesi så det fanns redan en tydlig koppling. Sedan har jag även ett intresse för poesi som litteraturform.

Kan du berätta om vad ni gjorde?
Jag har gjort flera olika saker. Jag ville nå ut till ungdomar så jag delade upp skrivarcirkeln i två istället för bara en, en för barn 9-11 år och en för ungdomar 12-14 år. Vi hade olika genrer för varje gång och då vi här nedan följer en liten redogörelse för de gånger som vi hade poesi.

Poesi för barn 9-11 år
De gillade inte Podpoesi med Wrangborg, Farrokhzad, Aggestam och Berg så mycket, det var för mycket för vuxna. Vi gjorde en spretdikt, där man samlar meningar, ord, fraser, repliker, som man sedan använder då man skriver en ny dikt. Barnen ligger på olika nivåer. Vi skrev en dikt gemensamt:

Jag sitter vid en flod
som rinner sakta mot slutet.
Vid slutet finns det ett hav.
Vattnet är böljande, vått och blått.
Floden påminner mig om en ocean.
Vi avslutade med att skriva dikter om hösten.

Poesi för ungdomar 12-14 år
Jag hade släckt ner i rummet och tänt ljus. De fick ligga på kuddar och lyssna på Podpoesi. Stella sa att de som läste ”nog varit med om en del”. Det gick mycket bättre i den här åldersgruppen än med de yngre barnen. Sedan skrev vi en spretdikt och dikter om hösten.

Jag märkte på skrivarcirklarna och även i bokklubben som jag hade att barnen gärna pratade om ”svåra” ämnen. Själv kände jag en önskan om att fördjupa mig i mitt arbete som bibliotekarie, att gå på djupet i texterna. Så föddes idén till poesisamtal.

Jag valde ut ett antal dikter som jag analyserade och höll på en lagom nivå för åldern på barnen (9-12 år).  Det här öppnade nya möjligheter. Jag hittade ämnen att prata om och skrivövningar till barnen. I efterhand ser jag att skrivarövningarna inte bestod av att skriva poesi men det var inte heller tanken från början. Tanken var att vi skulle diskutera livsfrågor eller ”svåra” ämnen med utgångspunkt i poesin, utifrån ett filosofiskt perspektiv, lite som ett sokratiskt samtal. Det var svårt att få barnen att få upp ögonen för poesisamtalen men då bjöd jag in ett antal klasser samt gjorde ett besök ute på en skola. Vi arbetade utifrån ett material som jag tagit fram. När barnen kommer in i rummet spelas klassisk musik.  Jag visar två bilder, en av Sokrates och en av Edith Södergran och så berättar jag lite om vad ett poesisamtal är. Sedan presenterar vi oss, barnen får säga något som de tycker om att göra som börjar på samma bokstav som deras namn. Sedan läser jag en dikt, vi pratar om den och sedan kommer skrivandet in. Jag har gjort på olika sätt, antingen gör vi en dikt gemensamt eller så skriver barnen var för sig. Det är svårt att få tiden att räcka till två övningar.

Till sist fick jag en liten grupp med barn som kom på samtalen på eftermiddagstid. Det första samtalet gick bra. Vi läste en dikt om en soptipp som vi pratade om, det kom att handla mycket om miljö och framtid. Sedan fick de leva sig in i att de var en person som levde i en annan tid och skriva utifrån det. Det blev mycket lyckat, vi åt vaniljhjärtan och barnen kom i stämning. Sedan blev det andra deltagare i gruppen och karaktären på träffarna blev annorlunda. De barn som kom var mer sugna på att skriva poesi mer än att samtala. Jag tänker att jag får utforma träffarna utifrån de deltagare som kommer men ändå ha en tydlig riktning och ett mål. Nästa gång kommer det flera nya. Då har jag valt ut fem dikter som är väldigt olika både till ämne och form som vi ska prata om och sedan ska barnen få dra ord som jag klippt ut och skriva en dikt utifrån dem. Jag har en idé om att vi ska prata om ordens nyanser men vi får se hur det går. Barn är ofta mer konkreta än vuxna.

Vad hade du för tankar kring upplägget?
Det var väldigt roligt och inspirerande att få arbeta så fritt.

Vad hoppades du att de som var med skulle få ut av att vara med?
Att de skulle få kunskap om sig själva, kunna landa i tankar och känslor. Att förstå att andra kan tänka och känna likadant eller precis tvärtom. Att känna igen sig, eller inte, att kunna formulera sig kring eventuella (för det behöver inte vara) ”svåra” ämnen med hjälp av poesin.

Vad tyckte du gick bra?
När jag fångade barnens uppmärksamhet vid det första poesisamtalet i liten grupp. Allt var nytt och vi kunde forma samtalet tillsammans.

Vad önskar du hade gått bättre?
Att få tag på barn som ville vara med. Men det tar lite tid, tror jag, nu är det sju stycken, det är bra.

Om en annan bibliotekarie vill prova sig på just detta, vad skulle du ge för tips och råd?
Välj dikter som du själv reagerar på, på något sätt. Titta i handböcker efter skrivövningar, t ex Skriv om och om igen. Våga tänka nytt och prova dina idéer. Ta hjälp av en kollega. Var nyfiken!

Järvaenheten
Hur kom idén till att arbeta med poesi för just barn och unga?
Dels har vi haft det i vår verksamhetsplan att det ska jobbas mer med poesi för barn, sen så ville jag testa lite tips jag fått från en workshop jag var med på Punkt Medis.

Kan du berätta om vad ni gjorde?
Vi har haft flera olika poesiworkshops. Emojipoesi gick till så att de fick sätta ihop en massa emojis så det blev en berättelse. Det blir ju mer berättelser än dikter. Men brukar ofta vara väldigt uppskattat. Vi har också haft att de ska skriva dikter där de ska beskriva exempelvis Världen. Alltså skriva t.ex. fyra meningar där varje mening börjar med ”Världen är”. Sen har de fått behålla meningarna men byta ut ordet världen till något annat t.ex. ”Justin Bieber”, ”jag”, ”Rinkeby” osv. Sen har de fått välja vilket ord de vill ha för sin slutliga dikt, de flesta valde att behålla världen eller Rinkeby, och sedan fick de illustrera dikterna med teckningar de ritade. Vi avslutade med att sätta upp deras illustrerade dikter på vår stora skylttavla. Det tycker de är roligt för de känner sig stolta över att de hänger där ett litet tag och alla kan gå dit och titta.

Vad hade du för tankar kring upplägget?
Tankarna var att göra något väldigt lätt så det inte blir avskräckta, därför tog jag också in teckningsmomentet. För att lätta upp det lite och att det inte skulle vara så mycket press på det skrivna ordet. Utan mer som en rolig övning.

Vad hoppades du att de som var med skulle få ut av att vara med?
Att det skulle bli sugna på att skriva/testa mer. Men jag har för mig att vi försökte med story cubes också och att de skulle jobba mer självständigt, men det blev genast svårare och då tyckte de inte det var så roligt längre.

Vad tyckte du gick bra?
Övningen där de ska beskriva världen och sen byta ut ordet + illustrera gick bäst. Den har vi gjort några gånger.

Vad önskar du hade gått bättre?
Det svåra är att få de att gå vidare att försöka lite mer självständigt och lite mer fantasifullt kanske. Det som är svårt är också att det alltid kommer olika folk till våra aktiviteter, så det är inte en kärngrupp som vi kan jobba vidare med. Då hade det kanske varit lättare att utveckla övningarna.

0

Filminspelning med barn

Under hösten 2017 hade Luma bibliotek Eftermiddagsbibblan vilket var en blandning av flera olika aktiviteter. En av aktiviteterna var att spela in filmtrailers med hjälp av appen iMovie. Till våren 2018 fick barnen som varit med önska vad de helst skulle vilja göra. Ett av deras önskemål var att spela in mer med iMovie.

imovie__2013_iMovie
iMovie är en app som finns i många Apple-produkter. Många bibliotek inom Stockholm stadsbibliotek har iPads, vilka borde ha appen iMovie. Annars finns den att ladda ner gratis här: https://itunes.apple.com/se/app/imovie/id377298193?mt=8 (Gratis appar ska gå att ladda ner med arbetsplatsens/enhetens Apple-ID.)

I iMovie kan du välja mellan att spela in en film eller en trailer. När du spelar in film är det helt upp till dig och du har fria tyglar gällande upplägget. När du spelar in trailer är det dock lite mer bestämt. Här väljer du mellan olika genrer din trailer ska vara, vilka fungerar som en mall du kan följa gällande scener du spelar in. Till trailern tillkommer även passande musik för just genren du valt.

Filminspelning med Eftermiddagsbibblan på Luma bibliotek våren 2018
Eftermiddagsbibblan träffades en fredag under våren 2018. Denna gång var barnen mer sugna på att skapa en film istället för en filmtrailer.

Av erfarenhet började vi inte spela in på en gång. Det kan bli väldigt rörigt då, så istället hade barnen ett litet skaparmöte gällande hur de kan lägga upp inspelningen. Till det fick de kakor och saft så det skulle kännas som ett ”riktigt möte”. En skräckkomedi fick det bli!

Barnen hade ett stort papper där de fördelade vilka roller de skulle spela, vem och när någon skulle spela in med kameran och i vilken ordning vi skulle spela in scenerna. Samtliga barn fick bestämma tillsammans. Jag tycker det är viktigt att barnen inte influeras av vad några enstaka vill, vilket lätt kan hända i den åldern. Där det uppstod tillfällen, bestämde vi tillsammans genom att exempelvis skriva ner vad vi ville göra och dra ur en ask, eller ”rösta” genom att blunda och räcka upp handen.

Därefter var det dags att spela in! Det kan bli lite hektiskt med filminspelning eftersom barnen gärna vill hinna spela in så mycket det går på den tid vi har. Här gäller det att försöka vara en hjälpande hand i samarbetet så att de når dit de vill, samt försöka se till att alla tar lika mycket plats. Ibland kan det räcka med att påminna om att vi ska lyssna och låta varandra prata till punkt. Det är nog bäst att avvakta med att lägga sig i gällande innehåll om det inte är så att barnen specifikt vill ha hjälp, istället är det bättre att låta barnens kreativitet flöda.

Det som är så bra och roligt är att vissa av barnen brukar använda sig av iMovie på sin fritid. Därför blev det de som visade oss andra hur vi kan göra och hur vi kan tänka. Barnen som inte kände till eller kunde programmet utvecklade alltså sina färdigheter genom att observera. Det var barn som lärde barn.

På en timme hann vi skapa en skräckkomedi med både början, handling och slut med en speltid på lite mer än 1 minut. När vi sen tittade på filmen nämnde barnen att den var rolig och att de tyckte att den var bra. De har velat se den igen och visa upp för sina vänner vid senare tillfällen med Eftermiddagsbibblan.

Filminspelning

För att hinna med allt det de ville, skapade några barn rekvisita medan andra filmade.

Vid avslutandet av en aktivitet som denna skulle det vara passande med en diskussion kring vad vi kan göra av filmen samt deras roll som upphovspersoner (att det är de som äger filmen och inte biblioteket). Barnen vill gärna ha en kopia på filmen, men innan vi kan sprida den mellan de som gjort filmen behöver vi tillåtelse från samtliga barns målsman.

Filminspelning som del av verksamhet som vänder sig till barn
Denna form av aktivitet inkluderar många olika punkter, inte minst ett MIK-perspektiv. Nedan är några punkter som verksamheten får med tagna ur en text av Ulrika Sjöberg (länk längst ner):

  • Barnen får möjlighet till eget skapande, istället för att konsumera vad som ges till dem.
  • Barnen lär sig på sina egna villkor.
  • Barnen får lyfta sin egen röst.
  • Barnen får möjlighet att bidra med sin röst och perspektiv i en alltmer medierad offentlighet.
  • Tillsammans med andra barn utvecklar barnen nya mediekompetenser.
  • Barnen utvecklar färdighet genom observation och imitation. Lärandet sker genom praktik och reflektion

Det du kan tänka på:

  • Utgå inte från att barnen känner till hur iMovie fungerar, så försök lära dig i förväg. Har du tur kan något av barnen och känner sig manad att visa de andra.
  • Försök att inte lägga dig i för mycket gällande kreativiteten och skapandet, låt barnen få skapa själva.
  • Fungera som en hjälpande hand när du märker att det behövs, men ta inte över.
  • Gör ditt yttersta för att alla ska känna sig delaktiga, sedda och hörda.
  • Försök att inte lägga värdering i vad som är bra eller dåligt, låt barnen avgöra det.

Tips på läsning:
Kapitlet Den nätverkande medborgarkulturen. Barns digitala praktiker och vardagskreativitet av Ulrika Sjöberg i boken Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/medie-och-informationskunnighet-i-natverkssamhallet

0

Skrivlov med väsenjakt i Hornstull

Under höstlovet ordnade tre bibliotek i Hornstullsenheten under tre dagar ett ”Skrivlov med väsentema” för barn mellan 9-12 år. Aktiviteten var ett samarbete mellan Aspuddens, Gröndals och Hornstulls bibliotek med en bibliotekarie från vart och ett av biblioteken. Nio tjejer och en kille var med på träffarna. Här berättar vi lite om hur vi la upp träffarna – fritt fram att låna idéer för den som känner sig inspirerad!

Dag 1, Aspuddens bibliotek. Vi började dagen med en presentationsrunda där alla fick säga ett befintligt eller påhittat väsen som började på första bokstaven i ens namn, t ex Edit Elddrake, Yvonne Yeti, Cecilia Cyklop m.m. Efter det var det dags för en första skrivövning där barnen fick hitta på ett eget väsen. Om de körde fast så hade vi ett formulär med olika punkter som magiska egenskaper, utseende m.m. som de kunde utgå ifrån.

Barnen fick sedan bekanta sig med olika slags väsen, utifrån boken Nordiska väsen av Johan Egercrantz. Vi bibliotekarier berättade om olika väsen, som vi hade förstorat och laminerat bilder på. Barnen hade förvånansvärt bra koll på väsen och mytologi och kunde även lära oss en del nytt! Medan vi satt där och pratade kom plötsligt en förvirrad och uppjagad städerska in. Dels så hade någon stulit hennes nycklar, dels så hade hon hört konstiga ljud på biblioteket. Saker hade dessutom försvunnit eller låg helt plötsligt inte på sin vanliga plats utan någon helt annanstans. Barnen kom genast på att det kunde vara ett väsen i farten och de började leta efter ledtrådar. Inne på toaletten hade någon skrivit ”Droj rednu” i rött på spegeln. Ett av barnen kom snabbt på vad det betydde – ”Under jord” förstås, skrivet baklänges! Barnen begav sig ner i källaren där de hittade en liten skrubb med en säng, lyktor, lite mat, ett par glasögon och många böcker. Kunde det vara här väsendet bodde?skrivlov 1 Läs mer

2

Klass 4A i Gustav Vasa skola vann författarbesök med Frida Nilsson

Nu har vi dragit vinnaren i tävlingen om ett författarbesök med Frida Nilsson! Vinnaren är klass 4A från Gustav Vasa skola i Vasastan. Grattis! Tröstepriset, som är en goodiebag med en bok till samtliga elever i klassen, vanns av klass 4S från Nya Elementar i Bromma. Totalt deltog 15 klasser från olika skolor runtom i Stockholm.

utlottning-frida-1

Och vad handlade det om? Jo, alla åk 4-klasser som besökt biblioteket i Stockholm läsåret 2016-17, i samband med ”Bibblan berättar”, gavs en möjlighet att vara med i en tävling om att vinna ett författarbesök med Frida Nilsson. Hon har skrivit boken ”Ishavspirater” som  delats ut till klasserna i samband med biblioteksbesöket! Boken som är tänkt för högläsning har delats ut till ca 400 klasser i Stockholm. Även en lärarhandledning som tagits fram av SSB ingick i bokgåvan.

För att vara med i tävlingen skulle klassen göra två saker: svara på en fråga som Frida Nilsson ställde i en videohälsning och hitta på en fråga till Frida, ifall klassen fick träffa henne. Fridas fråga var: I boken finns många olika djur, både riktiga och påhittade. Jag tänker nu på ett av alla dom här djuren. Det finns på riktigt, det är vanligt kring Arktis, MEN i boken har jag gett djuret ett annat namn. Vilket djur tänker jag på? 

Jag kommer inte att avslöja svaret här, men kan avslöja att det kommit in lite olika svar på frågan. Det krävdes dock inte rätt svar för att få vara med i utlottningen. Den som vill se hur utlottningen gick till kan gå in här och se när Jenny Karlsson, bibliotekarie från Farsta agerade fru Fortuna och drog fram vinnarna!

Slutligen ett stort tack till alla klasser som deltog! Det har varit roligt att läsa hur ni jobbat och hur ni tänkt kring djuret i boken.

/Lena

 

0

Ny rapport om bokprat

En ny rapport om bokprat finns nu att läsa! ”Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats” bygger på en studie av bokprat på folk- och skolbibliotek i Tomelilla folkbibliotek, Nöbbelövs folk- och skolbibliotek och Gislaveds folk- och skolbibliotek. Studien är genomförd av Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, på uppdrag av Kultur Skåne/Region Skåne.

rapport_fakirerna_och_vi_om_bokprat_170

Bokpraten som observerats i rapporten riktar sig närmast till elever i åk 1-3, målgrupper som SSB-anställda sällan möter inom ramen för ett bokprat, men rapporten reflekterar också kring allmänna frågor om vad ett bokprat är och vilka möjligheter till igenkänning och delaktighet barn ges i ett bokprat.

Rapporten går att beställa i pappersformat via Region Skåne eller att ladda ner direkt från deras hemsida utveckling.skane.se

Lena/barnutvecklingsgruppen

Länk
1

Poesipyssel

Under våren och hösten 2016 gick jag poesikursen som hölls i SSB:s regi. Förutom föreläsningar, presentationer och diskussioner fick vi massor av tips. Ett poesiprogram som Maja på Stadsbiblioteket hade gjort var ”Cut Up Poetry”, eller ”Sönderklippta dikten”. Det går ut på att klistra ihop en egen dikt av ord som klippts ur en annans dikt, och är förhållandevis enkelt och billigt att förbereda. Nu på höstlovet höll jag i det på Kungsholmens bibliotek. Mycket av det som Maja gjort finns färdigt på Marknadsbiblioteket, men jag valde egna dikter att klippa ord ifrån.

poesipyssel-frida

Material som behövs

  • Instruktion (finns på Marknadsbiblioteket) + skylthållare
  • Ramar (finns på Marknadsbiblioteket eller i Word)
  • Urklippta ord
  • Ev. fat att lägga orden på
  • Saxar
  • Lim
  • Vita papper
  • Färgpennor eller liknande

Förberedelser

  • Marknadsföring
  • Välj tre dikter, kopiera dem, förstora ev. upp 200 %. Det finns färdigförstorade dikter av Tomas Tranströmer på Marknadsbiblioteket, men jag valde dikter av Aase Berg ur ”Människoätande människor i Märsta”.
  • Klipp ut ord
  • Modifiera ev. instruktionen, skriv ut och sätt upp
  • Skriv ut ramar

Genomförande

Vi valde att kalla programmet ”Cut Up Poetry” och att ha det kl. 13-15 en höstlovsonsdag på barnavdelningen. Efter tips från Maja satt jag med större delen av tiden, när jag inte gick runt och försökte få fler att sätta sig. Platsen kändes avskild men ändå ganska synlig. Det var framförallt barn (ca. 6 år) och deras vuxna som kom.

Reflektioner

Frågor som dök upp var t. ex. ”Vad är en dikt?”, och då kan det vara bra att ha valt dikter som passar de barn som är där, för att kunna förklara lättare. Nu hade jag valt ungdomsdikter eftersom jag tänkt mig en äldre målgrupp än de som kom… ”Får man rita?” var också en fråga som kom. Det går ju att rita en dikt, svarade jag. Jag satt och klippte ut ord medan barnen pysslade, men kom efterhand på att det hade varit bra om orden var färdigklippta innan. Blir nog tydligare vad och hur man ska göra om allt är serverat från början. Också bra att göra ett eget exempel på hur det kan se ut. Nu blev det så att istället för att skapa en text utifrån orden på fatet så hade många en färdig text i huvudet, och försökte sedan leta efter passande ord att klippa ut. Finns inte ordet så kan en skriva ett eget. Eller (djärva tanke!), hoppa över ordet. Jag försökte förklara att i dikter finns bara de viktigaste orden med.

poesipyssel-barn

För att kunna bläddra bland de urklippta orden på fatet kan det vara bra med en målgrupp som kan läsa obehindrat. Annars tar det ganska lång tid…och kanske är det svårt för någon som precis börjat lära sig språkets ramar och regler, att plötsligt börja ifrågasätta reglerna? De få barn som kom var lite yngre än jag hade räknat med. Borde jag ha satt mig någon annanstans, för att synas bättre och för att även vuxna skulle kunna vara med? Gillar tanken med åldersöverskridande program. Men risken är att inga barn skulle satt sig där alls… Vi marknadsförde mot skolor och satte upp affischer i biblioteket. Det är svårt att förutsäga hur många som kommer, antingen är barnen bortresta för att det är lov, eller så kommer de extra mycket till biblioteket. Kanske kan man fundera över titeln också.

Vad har ni för erfarenheter av poesiprogram för barn på biblioteket?

Poesitips

Bok: Konsten att skriva dikter – en handbok för nybörjare. Har skapats tillsammans med elever från Wasaskolan i Södertälje.

App: Livsviktig poesi

Facebookgrupp: Poesi på bibliotek

 

/Frida, Barnutvecklingsgruppen och Kungsholmens bibliotek

2

Tankar om Sommarboken

I våras var vi en grupp som fick frågan om vi kunde tänka oss att se över det material vi har för sommarboken på SSB. För att få inspiration var vi med på en dag som Kultur i Väst ordnade i Stockholm. Där träffade vi en rad entusiastiska barn- och skolbibliotekarier från olika delar av landet som hade mycket spännande tankar och roliga idéer att dela med sig av kring sommaraktiviteter. Se gärna inspirerande videohälsningar via denna länk!

Vi fick också lyssna på läsambassadör Ann-Marie Körling som är väldigt inspirerande i sina sätt att locka barn till läsning. Det vi pratade mycket om under dagen var kopplingen mellan läsning och krav på motprestation. Vi är många som haft aktiviteter där barnen ska läsa ett visst antal böcker under sommaren, skriva lite om dem i en folder, lämna in den för att då i sin tur få en gåvobok av biblioteket i gengäld. Om denna typ av upplägg råder delade meningar, men med läsambassadörens ord om hur lust och krav sällan går bra ihop så kändes det vettigt att se över vår egen folder. Vi började skissa på en ny folder fylld med tips, pyssel och roliga utmaningar istället. Dessvärre var ambitionerna höga och tiden knapp så den folder som nu finns på marknadsbiblioteket kom ut för sent och innehåller dessutom några korrekturmissar. Vi jobbar nu vidare med foldern inför nästa sommar men vill gärna ha in era synpunkter. Hur har ni arbetat med sommarboken på ert bibliotek i år? Vad funkar och vad funkar sämre? Vad skulle ni önska inför nästa sommar? Hör gärna av er till oss med era tankar på mejlen ssbbarn@stockholm.se

/Marika
Med i gruppen var också Li Malm och Tina Mansourian