0

Babydisco i Farsta

Måndagen den 8 maj skulle det ske. Då var det dags för områdets bebisar att få skaka rumpa, stampa foten och klappa händerna. Då var det dags för en tämligen nervös bibliotekarie att ta emot 18 bebisar, den yngsta 2 månader och den äldsta 2 år, med deras följeslagare (även kallade föräldrar och far/morföräldrar) för att ha ”babydisco”. Det var ju inte riktigt tänkt att alla skulle dyka upp…. Med inte nog med att alla dök upp, vi hade även liten klick med groupies som hängde i biblioteket i hopp om en plats. Så far so good 🙂

När alla väl kommit på plats körde vi gemensamt igång med att dansa boken ”Babydisco” av Moa Eriksson Sandberg. En höjdare bland både barn och föräldrar!

Efter det körde jag två musikvideor med babblarna, ”Här är jag” och ”Discodängan”. Jag visade dem på projektorn medan jag stod bredvid och gjorde rörelser. Som ni säkert alla vet så går det aldrig fel när babblarna är inblandade, det dröjde inte länge fören merparten av barnen gungade med eller tittade storögt på och nickade lite med huvudet. Sedan var det dags för att freestyla till en låtlista jag gjort med en blandning av barnsånger. När första låten ”Krokodilen i bilen” drog igång så blev det jubel bland de vuxna, vilket är ett tydligt tecken på ett härligt engagemang.

Under det som var kvar av dryga timmen dansade,  viftade på armarna, kröp och hoppade de flesta deltagare omkring till musiken. En del hängde även i mys/bokhörnan där jag ställd fram tuggvänliga böcker (som handlade om musik på olika sätt), majskrokar, filtar och lite leksaker.

Slutsats av denna upplevelse är att det är superkul med babydisco och jag hoppas på en repris! Att jag sedan resten av dagen var helt tom i huvudet, hittade en gammal majskrok fastklistrad på benet och nynnade på ”….Att det är babababa. Och det är bibibi. Här kommer bobobo.Som kör i kör…”  resten av veckan är liksom sånt som man får räkna med. Särskilt när en mamma säger att hon aldrig sett sin dotter ha så kul!

Tyvärr har jag bara en bild som är tagen innan det drar igång, ni får helt enkelt fantisera om hur det såg ut 🙂

 

/Magdalena Bjarnehall, Farsta bibliotek

 

 

 

 

 

 

0

Bibblan berättar hösten 2015

Gemensam högläsningsbok för alla åk 4

Omslagsbild-Michael-Morpurgo

Som ni säkert redan vet kommer vi under ”Bibblan berättar”-flagg, att starta ”Åk 4 högläser” till hösten där tanken är att alla åk 4 ska få samma högläsningsbok ”Den fantastiska historien om katten som försvann” av Michael Morpurgo. Medioteket kommer via sitt nyhetsbrev att hjälpa oss att sprida information om detta till pedagogerna. Förhoppningsvis kommer vi också att få kontaktuppgifter till skolbiblioteksansvariga som vi kan vidarebefordra till er.

 

  • Beställ boken
    Alla bibliotek beställer boken genom att skicka ett mejl till inkopsgruppen.ssb@stockholm.se, uppge antal ex ni behöver samt vilket bibliotek det ska skickas till. Viktigt att ni inte beställer för många då det måste räcka till alla. Vi ber er också att beställa alla exemplar för hela året samtidigt. Observera också att beställningen måste göras innan höstlovet, därefter har inköpsgruppen svårt att förvara böckerna.
  • Handledning
    Vi har skrivit ihop ett häfte med förslag till pedagogerna hur en kan jobba med boken. Häftet finns längst ner i inlägget för er att skriva ut och ge tillsammans med boken. Längst ner finns även en lista med andra boktips som på olika sätt rör Litteratur x för målgruppen. Ni har också fått allt material via mejl och ni hittar även allt i G-mappen. Likaså ligger det en uppdaterad text tillsammans med handledningen på vår hemsida.
  • Arbeta med boken?
    Ni får själva bestämma hur ni vill göra, antingen ger ni helt enkelt boken + handledningen till pedagogerna vid besöket som en extra present eller kan ni erbjuda att ni jobbar med boken tillsammans under ett besök.

 

Övrigt material

  • I övrigt är det inga nyheter följande läsår. Allt material finns på marknadsbiblioteket. Inventera hur många fickor ”limited edition” ni har kvar och beställ sedan så många ni tror går åt. Tänk även här på att inte beställa för många.

Ett stort tack till Lena Sundström som gjort ”picture walk” samt Sandra Bonassi, Marjut Ervasti och Hedvig Rudling som var med i referensgruppen och utsåg årets bok. Bra jobbat!

 

För att få mer information kring utvärderingen av förra läsåret m.m. kan ni gå till sidan ”Bibblan berättar”.

 

Handledning

Titlar

0

Tro det eller ej men sommaren är här!

Vi vill börja med att tacka för en inspirerande och intressant termin!

Förhoppningsvis är vi många som har fått nya tankar och idéer kring barns skrivande och berättande efter vårens träffar. Det känns lyxigt att vi har den kompetensen inom SSB. Vi vill tacka Shahla, Jessica och Johanna för att ni har delat med er av alla era kunskaper till oss andra under vårens kompetensutveckling. Detta är något vi vill  fortsätta med, att dela med oss till varandra av den kompetens som vi har internt inom SSB.

Efter sommaren kommer alltid hösten och kanske infaller ett vardagligt lugn. Vi vill då fortsätta fylla på er inspirationsbank på våra träffar genom att jobba vidare på samma sätt med två spår som bygger på fler sammanhängande träffar. Till hösten fokuserar vi på ”mångspråk” och ”biblioteket och barn med funktionsnedsättningar”. Mötesdatumen hittar ni här på bloggen. (under Kommande händelser på höger sida)

Under kommande läsår påbörjas en utvärdering av SSB:s verksamhet mot skola och förskola. Vart det leder och om det kommer att leda till förändringar vet vi ingenting om, men alla ni som har tankar kring detta kommer naturligtvis få möjlighet att tycka till. Mer info kommer.

Efter sommaren börjar även arbetet med Kultur i ögonhöjd på APT och enhetsmöten. Det är ett styrdokument som berör samtliga stadens förvaltningar och bolag som arbetar med barn och unga. Programmet är tänkt att bidra till att alla barn och unga skall ges samma möjlighet att ta del av och påverka kultur- och fritidsaktiviteter i de miljöer där de vistas.

 

 

Då både Petter och Magdalena är föräldralediga under hösten får Karin och Jenny sällskap av Elin Thambert (vikarie för Petter) och Johanna Storbjörk (vikarie för Magdalena). De får själva presentera sig här när de har blivit lite varma i kläderna.

 

Med detta önskar vi er alla en riktigt skön sommar,

Jenny, Petter, Karin och Magdalena

woman-777982_1280

0

Boktipsartjänst för barn på gång

Det har börjat rassla in nyfikna frågor om vad som händer på Digitala biblioteket och rykten går om en digital boktipsartjänst för barn. Vi kan härmed bekräfta att ryktena är sanna! Det är en barntjänst på gång – och arbetet pågår för fullt.

Projektgrupen som består bland andra av projektledare, utvecklare, interaktionsdesigner, redaktörer och barnbibliotekarier arbetar tillsammans med att utforma en tjänst utifrån barns önskemål och behov. Målet med tjänsten är att barn själva ska hitta till läslust och läsning och att behovet av en vuxen förmedlare ska vara så litet som möjligt. Det tjänsten ska göra är det som vi (barnbibliotekarier) gjort i alla tider – att ge rätt bok till rätt barn. Genom att skapa kopplingar mellan böcker kan barnen få nästa del i serien, en liknande bok, en liknande bok fast lite lättare/svårare etc.

Projektet finansieras genom medel från Stockholms stad och Kulturrådet och arbetet görs delvis tillsammans med Malmö stadsbibliotek. En första version av tjänsten ska vara klar i slutet av året och efter det ska tjänsten, under 2016, testas och löpande utvärderas av Stockholm stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek och Katrineholms bibliotek. Under projektets gång kommer vi också titta på möjligheter att fler bibliotek ska kunna använda tjänsten.

Innan själva urvalsarbetet påbörjades gjordes en omfattande målgruppsanalys och effektkartläggning (analys av verksamhetsmål och användarnytta) och vi arbetar löpande med fokusgrupper under arbetets gång. Den primära målgruppen för tjänsten är den vi kallat för ”tröskelläsaren”, alltså barn mellan ungefär 6-12 år som just börjat hitta sin läsning och läslust och behöver en knuff i rätt riktning. Sen kommer tjänsten även rikta sig till både nybörjarläsaren som bokslukaren.

Tanken är att tjänsten ska utformas för användning främst på olika slags surfplattor, men även på datorer och mobiler och det ska finnas en hel del e-böcker som ska kunna gå att läsas direkt i tjänsten som strömmande böcker. Tanken med det är att en tjänst utan direkt tillgång till vad man vill intressera målgruppen för, nämligen böcker, blir lite obegriplig för dagens barn. De är vana vid att få något (kunna spela ett spel, se en film) direkt via sin skärm.

Vi kommer fortlöpande att behöva input från olika kanaler under projektets gång. Så om du har tankar, funderingar, bra idéer eller vill bidra på något annat sätt – hör av dig till Julia Keller, julia.keller@stockholm.se eller Anne Dehaim, anne.dehaim@stockholm.se. Vi jobbar på att skapa ett nätverk av kloka kollegor som kan hjälpa till att göra tjänsten så bra det bara går.

 

//Julia & Anne

 

 

 

0

Fredagslektyr…

Enligt Maria Rasmusson krävs det speciella förmågor för att läsa texter på internet. Detta visar hon på i sin  avhandling ”Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat”.

– Läsförståelse av digitala texter har unika aspekter jämfört med läsförståelse av traditionella texter. Det handlar om multimodal läsförmåga, som till exempel att förstå symboler, tecken och kunna hantera kombinationer av text; en förmåga att navigera för att kunna hitta information; att kunna hantera och tolka information källkritiskt samt mer generella IT-förmågor som att hantera datorn, veta hur en webbläsare fungerar, men även om traditionell läsförmåga som att skriva, stava och förstå pappersbaserade texter, säger Maria Rasmusson.

 

Blev du sugen på att läsa mer? Klicka här!

0

Litteralund del 2

Så är årets konferens Litteralund till enda. Tanken är att konferensen ska fungera som en arena och mötesplats för litteraturförmedlare, barnboks- och ungdomsboksbranschen. För mig personligen så gav det en del inspiration. Det jag saknade var lite mer fördjupning av barn- och ungdomsboksmarknaden, ibland glimmade det till samtal som var djuplodande men skulle önska lite mer av den varan. Men självklart tar vi med oss tankar och idéer tillbaka som vi också hoppas kunna förmedla vidare till er. Nedan kommer en sammanfattning av båda dagarna, ett litet potpurri helt enkelt.

 

Ilkon Wikland
imageEfter ett fantastisk invigningstal av Mark Levengood följde ett samtal mellan honom och hans goda vän Ilkon Wikland. Lite starstrucked var vi nog alla lite till mans, Ilon blev under dagen kallad både Gud och legend… Ilon och Astrid Lindgrens samarbete började tidigt när Ilon behövde jobb och kontaktade Rabén & Sjögren där Astrid var redaktör. Det slutade med att hon fick illustrera hela Mio min Mio och ja, resten är ju historia som man säger. Ilon berättade också om ett fint minne hon har av sin första tid i Sverige. Hennes faster  tog med henne till stadsbiblioteket vid Odenplan och skaffade henne ett lånekort. Hon berättade att hon minns den hisnande känslan när hon gick upp i trappan till rotundan. Det är när man hör sådana här berättelser som man kommer ihåg vilken fantastisk byggnad stadsbiblioteket faktiskt är och så många människor som blivit berörda av arkitekturen på olika sätt.

 


 

Nordisk bilderbokskonst

Under ca en timme fick vi lyssna till tre olika illustratörer och författare i ett samtal kring deras egna verk samt kring bilderboken som uttrycksform. Moderator var Åsa Warnqvist från Sbi. Dessa tre bilderboksskapare var Linda Bondestam Finland, Klara Persson Sverige och Oyivind 3478ab5d-44fb-4fc3-9f74-a26d00738db5Torseter Norge. Alltid intressant att lyssna till hur författare och illustratörer jobbar. Min personliga favorit bland dessa tre är nog Oyivinds bok Hålet. Har ni inte tittat i den måste ni!

 

 


 

En bok-Många världar

Detta var en föreläsning om Sagostafetten, ett läsfrämjande projekt som bedrivs i Skellefteå. Grundtanken är att kommunens 5-åringar bjuds in till en lustfylld läsupplevelse med leken och boken i centrum. Varje år väljs det ut en bilderbok som man djupdyker i. En väldigt engagerad bibliotekarie, Anna Hällgren var på plats och berättade hur de arbetar i ett samarbete med förskolepedagoger och dramapedagoger för att lyfta fram boken som pedagogisk resurs och skapa läslust hos barnen. Kring den valda bilderboken sker workshops, fortbildning, sagostunder och sedan den stora avslutande bokfesten med en mängd aktiviteter. Vill man läsa mer om detta projekt kan man göra det på deras blogg: gemigfem.wordpress.com 29686678_O_1(Årets bok: Månkan och jag har en hemlighet av Katarina Kiera & Emma Virke)

 


 

Efter en lång dag var vi fyra väldigt trötta bibliotekspedagoger vilket tyvärr innebar att vi missade att mingla och dricka bubbel på Lunds konsthall på kvällen. Annars hade vi säkert haft en massa härligt skvaller att skriva här… Nu får ni nöja er med att fortsätta läsa om dag två! 🙂

_________________________________________________________________

Världens bästa är…? ALMA-priset 2015

Dag två började med att Mats Kempe som sitter med i juryn för ALMA-priset, presenterade årets pristagare PRAESA (Project for the Study of Alternative Education in South Africa). De gör så otroligt mycket bra saker att det är svårt att få med allt i ett kort blogginlägg. Istället kan du läsa mer här och här.

 


 

Halli hallå är kommer Lillian Brogger

image
Den danska bilderboksmakaren Lillian Brogger var nästa kvinna upp på scen i ett spontansamtal med förläggare Erik Titusson. Lillian är en person som ständigt vill untitledutvecklas och väjer inte för ”mörka” ämnen. Detta är något som syns i alla hennes böcker. Ett spännande och annorlunda bilderboksprojekt driver hon tillsammans med författtaren Louis Jensen och har gjort sedan 1990, Projektet med de fyrkantiga historierna. Tanken är att det ska bli 1001 historier, i dagsläget har det kommit ut 8 band…Med andra ord en bit kvar.

 


 

Vad är en bra bok, egentligen?

image

För tre år sedan utgjorde Aos, Florind, Anna och Lindita barnjuryn för Barnens romanpris. Nu hade Ylva Mårtens samlat dem igen enbart för Litteralund skull där de har fått läsa boken Jag ger dig solen av Jandy Nelson för att diskutera den på scenen.Jandy%20Nelson%20-%20Jag%20ger%20dig%20solen%20HI-RES (För övrigt en väldigt bra bok) Vilka kloka ungdomar det var! Vi i publiken häpnade över deras kommentarer och analyser gång på gång. Svårt att tro att de ”bara” gick i åk 9. Bästa citatet på hela Litteralund kläckte nog Florind ur sig i samtal kring huruvida man som kille kan identifiera sig med en tjej som huvudkaraktär i en bok ”Ursäkta språket, men jag SKITER i könet”.

Förutom att få lyssna på ett givande boksamtal tog jag med mig små tips som Ylva Mårtens gav mig i form av samtalsledare. Hon är otroligt skicklig på att ställa frågor och respektera de ungdomar/barn hon samtalar med.  Efter det 20 minuter långa samtalet kom även Katarina Kiera upp på scenen och så pratade de om vad som egentligen är en bra bok. Svår fråga! Även här gav ungdomarna de klokaste svaren, t.ex. ”alla böcker är bra, det beror bara på vem som läser dem”.


Agatha Christie + Familjen Addams = Gareth P Jones

33938b

Sist ut på konferensen var den brittiske författaren Gareth P Jones som bl.a. skrivit Tvillingarna Thornthwaites testamente och Trettons sällskap. Personligen gillar jag hans böcker skarpt och brukar alltid ha med någon titel när jag träffar elever för bibblan berättar. Den här eftermiddagen bjöd Gareth inte bara på historier hur han kommit på idéerna till hans böcker utan även på ukelelespel. Det ni! Tydligen skriver han alltid soundtrack till sina böcker, han resonerar som så att alla filmer och tv-serier får ju musik så varför inte böcker. Jag gillar den tanken. I rapp takt (knappt så man hängde med ibland, särskilt med tanke på att han hade en ganska bred engelskdialekt) underhöll han publiken med olika anekdoter och till och med ett korttrick. Kan verkligen förstå att barnen älskar när Gareth P Jones kommer på besök.


 

Detta var del 2 i Litteralund-serien, håll utkik så kommer det mer!

 

/Magdalena Bjarnehall

 

0

Vill du bli vikarierande bibliotekspedagog?

Två av oss som ingår i bibliotekspedagoggruppen ska gå på föräldraledighet. Är du sugen på att vikariera för någon av oss? Den ena tjänsten innebär en heltid medan den andra endast innefattar arbetet i vår samordningsgrupp, dvs 8 tim/v.

Dessa båda tjänster kan endast sökas internt.

____________________________________________________

Vill du ingå i den grupp som arbetar med att utveckla och samordna SSB:s arbete gentemot förskola och skola?
Stockholms stadsbibliotek har sedan 2012 en permanent arbetsgrupp bestående av fyra bibliotekspedagoger med ansvar för att utveckla och samordna organisationens arbete gentemot förskola och skola. På grund av föräldraledighet söker vi nu en vikarie under perioden augusti 2015 till och med februari 2016.

Gruppens uppdrag är att:
• Följa, samordna och utveckla SSB:s Lära-verksamhet för barn och unga i så nära samverkan som möjligt med förskola och skola
• Identifiera, lyfta fram och särskilt uppmärksamma samordningsmöjligheter mellan det fysiska och det digitala biblioteket.
• Identifiera behov av kompetens- och metodutveckling och initiera utbildningsinsatser
• Omvärldsbevaka för att bidra till att såväl teoretisk som praktisk relevant kunskap tillförs organisationen.
• Bidra till en kritisk och reflekterande diskussion inom SSB kring val av metod, målformuleringar, måluppfyllelse, utvärdering samt uppnådda resultat.

Vi söker dig som:
• Har god kunskap om hur skola och förskola styrs och fungerar och kunskap om relevant pedagogisk metod och forskning.
• Har mycket god pedagogisk och metodisk förmåga och lätt för att dela med dig av dina kunskaper.
• Har en utpräglad förmåga att samarbeta.
• Är kreativ, nyfiken och omvärldsorienterad med vilja att utveckla och lära nytt.
• Är van att uttrycka dig i tal och skrift samt tala inför större och mindre grupper.

Uppdraget omfattar 8timmar/vecka och person. Enheten ersätts för 4 timmar/vecka.

Anmäl intresse till din chef senast den 26/4.

Vid frågor går det bra att kontakta Malin Törnquist, enhetschef Lära 076-123 08 93 eller Karin Axelsson bibliotekspedagog 076-123 21 76.
______________________________________________________
Länk till heltidstjänsten finns här!

0

Litteralund, del 1

Igår kväll tog vi tåget till sydligare breddgrader, dvs Lund. Anledningen är ett besök på Litteralund som i år firar 10 års jubileum.

En av dagens höjdpunkter var inledningstalet av helmysiga och charmiga Mark Levengood. Han fick oss att både skratta och fundera. Visste ni t ex att vid 14 års ålder har de allra flesta redan läst hälften av de böcker de kommer att läsa i sitt liv? Vi fick också lära oss ett  mycket vackert och användbart finskt ordspråk som Marks mamma lärde honom efter en fadäs där han klampade i klaveret i samtal med den danska drottningen. Efter första misstagen fortsatte Mark att klampa på, istället för att gå där ifrån. Då lämpar sig verkligen ordspråket  ”om du har ett paraply upptryckt i rumpan, öppna inte det” 🙂  

 

En annan höjdare var en workshop med Hervé Tullet, författare och illustratör till bilderböckerna En bok och Färger. Han hade ett spännande sätt att använda sina böcker med barn som är svårt att beskriva här men som vi hoppas kunna visa er vid något tillfälle. Vi fick också delta i en kreativ process med mycket färg. Vi ser fram emot en spännande morgondag.

  

1

Barnmötet 24/3

Tisdagen 24/3 hade vi ett stort barnmöte i ABF-huset. Här kommer en liten sammanfattning för er som inte hade möjlighet att vara med eller om man vill fräscha upp minnet lite.

 

image1Vi började förmiddagen med Ulrika Lindblad som är kulturstrateg för barn och unga på Kulturförvaltningen. Hon presenterade programmet Kultur i ögonhöjd för oss då hon är samordnare för detta inom just kulturförvaltningen. Programmet är ett styrdokument för alla stadens nämnder och bolagsstyrelser som arbetar med barn och unga. I höst kommer vi inom Ssb implementera KiÖ i vår verksamhet där Giovanna Jörgensen är ansvarig/samordnare.

Ulrika visade på att biblioteket faktiskt är en viktig plats för barn och unga. T.ex. har SWECO genomfört en stor undersökning med 200 barn från Rinkeby där de kom fram till följande: ”Biblioteket är väldigt populärt baland barn och ungadomar för att där är det tryggt och lugnt, det finns en del vuxna där och det ställs inga krav på medlemsskap för att barn och unga ska få vara där.”

En annan studie, Ung Livsstil 2013 visade att bibliotek ligger på tredje plats när man frågar ungdomar på höstadiet vilken kultur man bör satsa på.

Detta visar på att vi har ett förtroende bland barn och unga som är viktigt att vi vårdar, vi kan erbjuda någonting annat för de som inte är med i föreningslivet.

Ulrika pratade också om barnperspektiv och barns perspektiv. Ett gott exempel på barnperspektiv kan ni se på bilden nedan. Där är det en bild på skulpturer i form av små hästar som barnen kan sitta på, en liknande tax och en ”läskoja” från Luma bibliotek. (Lite dålig bild tyvärr)

image4

Vad är då som kommer göra denna implementering lyckad?

Ulrika menar dessa är framgångsfaktorerna:

  • Ledningens stöd
  • Tydligt uppdrag för samordningspersonen
  • Att göra målen relevanta för verksamheten
  • Tid för reflektion
  • Tydliga nämndemål och aktiviteter
  • Strukturer för samordning och nätverk.

Kultur i ögonhöjd finns även för Förskola, Grundskola, Gymnasiet och Fritiden. Dessa finns att läsa här på nätet eller beställa via Ulrika Lindblad. Är det någon som inte fick med sig vår KiÖ från mötet i tisdags eller vill ha en ändå så kontakta mig så skickar jag ett ex. (magdalena.bjarnehall@stockholm.se)

____________________________________________________________________

Efter en liten fikapaus fick vi lyssna på en mycket intressant föreläsning av Moa Wester.image1 Moa kommer från Centrum för barnkulturforskning. Hon pratade bl.a. om rapporten Barn, kultur och kulturutbud- förutsättningar och förväntningar, som bygger på en pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv. Moa, Ylva Lorenzon och Manilla Ernst fick i uppdrag av kulturförvaltningen att skriva rapporten. Den kan ni läsai fulltext här så därför går jag inte in på den här (tyvärr, men så effektiv är jag en fredagförmddag 🙂 ).

 

Moa hade bildgooglat ”barn” för att se vad som kom upp. Som ni kan se på bilden nedan är det ljusa, glada, avklädda, lagom kaxiga barn som som syns. Vad säger det om vår syn på barn? Miljöpsykologiforskaren Roger Hart säger ”Barn är otvivelaktigt de samhällsmedborgare som blir mest fotograferade och minst lyssnade till.”  Också något att fundera på.

 

image2

 

Moa liksom Ulrika LIndblad pratade om barnperspektiv och barns perspektiv.  Moa menar att begreppet barnperspektiv är något så självklart idag att man lite glömmer bort vad det egentligen är. I stort sett alla institution, företag eller föreningar har barnperspektivet inskrivet i sina styrdokument men få pratar om vad det egentligen innebär. Har man t.ex. barnperspektiv om man har en barnhörna? En annan viktig aspekt som Moa tar upp gällande barns perspektiv är att det alltid på ett eller annat sätt är färgat av oss vuxna. Vi får heller inte glömma bort oss vuxna som kompetenta individer. Vi kan fatta beslut utifrån kunskap som barn av naturliga skäl inte kan.

Ett annat viktigt begrepp som används flitigt är barns delaktighet. Ett begrepp som kan tolkas på lite olika sätt, bl.a. att man lär känna sin målgrupp, att det är kulturpolitiska riktlinjer, vi lutar oss mot eller forskar om barn.

Det är viktigt att man på en arbetsplats diskuterar vad man har för syn på delaktighet och vart man vill/har untitledmöjlighet lägga sig. Många använder sig av Roger Harts delaktighetstrappa som dock är lätt att använda ”fel”, vilket även Hart anser och är orolig för. Tanken är inte att 1 är sämst och 8 är bäst utan man ska använda den för att få syn på vart ens egen organisation befinner sig och sedan diskutera om det är där man vill vara. Med andra ord kan steg 1 vara ”rätt” om det är där man vill och kan vara utifrån de förutsättningar man har.

 

_________________________________________________________________________

Förmiddagen avrundades av Mikael Petrén från digitala biblioteket som berättade om arbetet med en digital barntjänst som nu äntligen är på gång. Detta är just nu det mest prioriterade arbete på DB och tanken är att den ska vara igång i slutet av 2015. Hurra!

Digitala biblioteket arbetar med olika personas när de jobbar med biblioteket.se. När det kommer till barntjänsten har de två stycken som dock kan bli fler eller brytas ut i fler underkategorier. (se nedan)

image1 db

 

Det som händer just nu är följande:

  • Rekrytering av barnbibliotekarie
  • Målgruppsanalys
  • Projektdirektiv
  • Upphandling
  • Förstudie

Nu under april/maj är det fullt ös för att man för att man ska få till något som man kan testa på barnen. Håll ögonen öppna här på bloggen så ska vi försöka hålla er uppdaterade hur arbetet fortskrider!

 

 

0

Kort rapport från bokprovningen

bild 3

Igår, torsdag var det start får den årliga bokprovningen på SBI. Här kommer en kortare sammanfattning, om ni är intresserade kan ni läsa ner på SBI:s hemsida.

2014 gavs det ut 1860 barn- och ungdomsböcker i Sverige. Detta är rekord, högsta siffran någonsin! Häftigt :)Framförallt är det utgivningen av bilderböcker och faktaböcker som ökat. Varför är det så? kanske för att försäljningen har ökat, samt att det är billigare att trycka denna typ av böcker. Bilderboken har ju också fått stor uppmärksamhet  de senaste åren samt att många mindre förlag satsar på denna genre. Även många andra företag ger sig in i ”leken”, t.ex. IKEA som har gett ut ett antal böcker som översatts till en mängd olika språk. Det har även kommit ut fler böcker med parallellltext än tidigare år.

 

Trender

Som vanligt tittar SBI på olika trender i barn- och ungdomslitteraturen och i 2014 års utgivning och nedan följer några av dessa:

Hemligheter– Detta är inget nytt tema, dock har det ökat väldigt mycket. Det fanns som tema i ett 90-tal böcker och de återfanns i alla kategorier. T.ex. Emma Virkes Månkan och jag har en hemlighet, Katie McGarrys Echo & Noah och Cilla Jackerts Vi ses i Obsan.

Böcker och bibliotek – Dessa två områden, eller om mna sammanfattar dem, litteraturenskraft hade en stor plats i litteraturen. Ofta är det en bok/böcker som måste bevaras eller skyddas, eller så innehåller de svaret på en gåta. Biblioteken är ofta gamla, mörka och mystiska. Exempel på böcker är Nidstången av Åsa Larsson, Ingela Korsell & Henrik Jonsson, Vindhäxans hämd av Chris Columbus & Ned Vizzini och Sveket av Ursula Poznanski.

Hamstrar – Som ni säkert förstår är detta en trend som främst visar sig barnlitteraturen, inte så mycket i ungdomsböckerna av förklarliga själ. Dessa små djur förekommer i hela 16 böcker! Men varför hamstrar? Kanske för att de är små, söta och billiga att skaffa. Föräldrar kanske anser att de är ”lätta” som första husdjur då de har en ganska kort livslängd. Hamstrar hittar man t.ex. i Stjärnklart Sally av Anna Ehn och Hungriga hamsterns återkomst av Sam Hay.

 

Föreläsning ”Bara vita barn i bilderböckerna?” av Åsa Warnqvist

Det enkla svaret på denna fråga är nej, men självklart är det mer komplex än så. Åsa Warnqvist har gått igenom 298 svenska bilderböcker med utgivningsår 2014 (både ny utgivning och återutgivning). Hon skapade frågeställningar som hon använde för att få en tydlig överblick, hon kallade dessa frågeställningar för Warnqvist-testet. Åsa utgick från två redan existerade test, Bechdel-testet och Chavez Perez-testet och skapade sedan ett eget. Nedan kan ni se Warnqvist-testet:

image1

Efter att ha gått igenom alla dessa böcker blev det 224 böcker kvar vars karaktärer är människor. Av dessa innehöll 59 böcker mörkhyade människor på något sätt och av dessa var det endast 16 böcker som klarade hela Warnqvist-testet. Illa! Snacka om att bilderböckerna inte speglar dagens Sverige.

 

Sist ut var författaren Mats Berggren som berättade om översättningar till svenska. Tyvärr var jag tvungen att gå så jag missade detta. Är det någon som var där får ni gärna kommentera vad ni tyckte om den. Annars kan man ju som sagt kolla på SBI: hemsida.
/Magdalena

 

 

 

 

 

0

Rekrytering av barnbibliotekarier till digital barntjänst

Nu är det äntligen dags att dra igång arbetet med barntjänsten!

Till projektgruppen på Digitala biblioteket vill vi knyta två barnbibliotekarier från SSB. De kommer in i ett kreativt och roligt projekt. I arbetet med urval och innehållsproduktion kommer de dessutom att jobba nära medarbetare från Malmö Stadsbibliotek i den nationella barnredaktionen.

Anmäl intresse till din chef senast 20/3.

Här kan du läsa mer om rollbeskrivningen.

 

 

4

Språk, läsning, identitet – om flerspråkighet på bibliotek och förskola

träd

I fredags (20/2) var den en studiedag med fokus på flerspråkighet och barn i förskoleåldern. Detta med anledning av Internationella modersmålsdagen den 21 feb. Här kommer en kortare sammanfattning av förmiddagen och tycker ni som var där att jag missat något viktigt är det bara att fylla på.

Vi började dagen  med en dokumentärfilm av Emelie Wallgren och Ina Holmqvist , The quiet one, om Maryam 6 år som är ny i Sverige och i förskoleklassen. Hur uttrycker man sig när språket inte räcker till? En otroligt gripande film om hur svårt det kan vara för ett barn som inte kan samma språk som övriga. Starkt av pedagogerna som syns och hörs i filmen att medverka. En film som man skulle vilja se igen och diksutera med sina kollegor.
______________________________________________________________________________________

 

IMG_3558Först ut av förmiddagens föreläsare var Inger Nordheden som är mellanstadielärare och universitetsadjunkt på Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet. Inger pratade bl.a. om de ryggsäckar barn tar med sig till förskolan/skolan, som Carina Fast skriver om i sin avhandling. Ett svenskt barn får ta med sig och packa upp hela ryggsäckens innehåll, ett judiskt barn får ställa sin ryggsäck i korridoren utanför klassrummet  medan ett muslimskt barn får ställa sin vid grinden. Vi behöver ta oss en funderare på vad som egentligen räknas och tas tillvara på, även vi bibliotek. Nordheden pratade också om att det är viktigt att vi låter olikheter få ta plats, kanske behöver vi då låta det ”svenska” ta mindre plats för att få olikheterna att synas.  Hon pratade om att ge alla möjligheten ”att få synas för det man vill ska synas”.

Två boktips från Inger Nordheden: Sjalen av Kåre Bluitgren och Pricken av Margret Rey
________________________________________________________________________________________

Efter kaffepausen var det Pelle Norlins tur att prata om interkulturellt och flerspråkigt litteraturarbete i förskolan. Pelle är lektor i Södertälje kommun och adjungerad lärare på Institutionen för barn- och IMG_0024ungdomsvetenskap, Stockholms universitet. Han pratade mycket om sina praktiska erfarenheter som förskolepedagog vilket var väldigt intressant och satte igång mycket tankar hos oss som lyssnade. Bl.a. pratade han kring något som de kallade ”Familjeberättelse” där barnen får göra egna berättelse om någonting de gjort tillsammans med sina familjer. Det kan vara allt från en tur till McDonalds till en resa till hemlandet Irak. Barnet sitter tillsammans med en pedagog och någon från sin familj och berättar och målar, sedan berättar man får hela barngruppen. I ett nästa steg översätter man berättelsen till barnents modersmål. Till detta och andra endamål använder de ett verktyg som heter PENpal. Kring dessa familjeberättelse sker det en massa andra aktiviteter också.

Pelle visade på hur viktigt det är att barn får möjligheten att uttrycka sig på sitt modersmål genom ett väldigt tydligt exempel. På första bilden nedan har barnet berättat på svenska, på den andra och tredje  bilden på sitt modersmål arabiska. Vilken skillnad!

IMG_0033IMG_0034IMG_0035

 

 

 

 

Förskolan där Pelle jobbar har mycket sammarbete med biblioteket, bl.a. genom bokväskan där varje avdelning får en väska med böcker (för att förklara det enkelt). Men då barnen på en avdelning inte hade visat särskilt stor entusiasm kring detta ville pedagogerna försöka öka intresset kring böcker. De började då med en bibliotekslek  där de byggt upp ett ”bibliotek” i en korridor där barnen får göra egna lånekort, leka bibliotekarier m.m. Det slutade med att barnens egna sagor och berättelser hamnade i biblioteket och ”lånades ut” till andra barn. Vilken hit!

Det senaste, och fortfarande aktiva projektet som avslutas i vår är Södertälje läser, leker och pratar bok. Där arbetar man med två bilderböcker, Binta dansar för de yngre och Ska vi va för de äldre barnen. Dessa böcker har de översatt till sammanlagt över 20 språk. Tyvärr inget som får sparas längre tid än projektet pågår och får inte heller spridas. Tänk vilken skatt som kommer att förstöras!

Här kan man läsa Pelles licentiatavhandling.
________________________________________________________________________________________

 
IMG_3731

 

 

 

 

 

 

Sist ut (nästan) var Pethra Öster, bibliotekarie i Botkyrka och initiativtagare till Botkyrka Internationella Bokmässa. Hon pratade lite kort om vad vi som bibliotek kan erbjuda förskolorna och lite mer om vad de erbjuder i Botkyrka där de jobbar med en interkulturellt strategi. Hon visade också på vad både bibliotekslagen och skollagen säger om just mångspråk, se bilden nedan. (Hoppas ni kan se vad det står, tyvärr lite suddigt)

IMG_0043

 

________________________________________________________________________________________

Som avslutning på den delen av dagen som var på Birger Jarl presenterade Jenny Meyer från Internationella biblioteket.

IB har tre uppdrag: öppet bibliotek, lånecentral och kompetenscenter och konsultativt stöd. De har mer än 200 000 medier på ca 100 olika språk. En oväderlig resurs med andra ord.

De som sedan önskade kunde efter lunch få en guidad visning av IB.

 

 

En intressant och givade dag som vi hoppas kommer att bli en återkommande företeelse!

0

Barnbiblioteket när barnen själva får bestämma – nu kör vi playshopar för fullt!

Playshop RIN - 3

Här kommer en liten uppdatering om Barnbiblioteket när barnen själva får bestämma, ett delprojekt i det stora projektet Förnyat Stadsbibliotek.

För att ta reda på vilken sorts bibliotek barnen vill ha anlitar Stockholms stadsbibliotek barnkulturdesignern Lina Lagström. Hon är expert på att kommunicera med barn kring olika typer av design- och byggprojekt. I det här projektet möter vi barn i olika åldrar, någonstans mellan 0-12 år, och från olika stadsdelar: Skarpnäck, Norrmalm, Hässelby och Rinkeby. Det finns många sätt på vilka man kan ta reda på vad barnen har för önskemål, tankar och idéer kring det här med bibliotek. I det här projektet har vi valt att arbeta med så kallade playshops, en lekfullare variant av workshop. Här handlar det både om att knyta an till verkligheten, men också att i hög grad gå in i en fantasivärld; en framtid där allt är möjligt, för att inte bara hamna i det konventionella och förutsagda. Playshoparna utformas olika beroende på de medverkandes ålder. De yngsta barnen träffar vi vid ett tillfälle och de äldre barnen träffar vi flera gånger, eftersom det tar ett tag att bygga upp tillit och förtroende med dem.

 

 

Playshop RIN - 4

 

Men hur går då en sådan här playshop till? Jo, till exempel så här: För en vecka sedan träffade vi sju stycken härliga femåringar från Trollängens förskola i Rinkeby. Vi började med att sätta oss ner på sittdynor på golvet i aktivitetsrummet på Rinkeby bibliotek. Vi presenterade oss för varandra och berättade om projektet som de är en del av. Men det var något som inte riktigt stämde, kändes det inte lite hårt trots sittdynorna? Jo minsann, något låg gömt under dynorna – en pekbok! För er som inte redan vet det så är pekböcker (kartonnage-varianten) fantastiska byggstenar. Playshop RIN - 2Tillsammans byggde vi både hus och maskar som slingrade sig, allt för att lära känna varandra lite bättre. Efter en stund fortsatte vi med att läsa en saga. Sagan handlade om barnen själva och hur de kom till biblioteket och träffade kompisen Sara. Sara känner till en hemlig dörr i biblioteket, en dörr som leder till ett bibliorium, ett barnbibliotek fast ändå inte ett barnbibliotek. Vad finns i biblioriumet? Tillsammans med barnen utforskade vi sedan vad för typ av material och färger det finns i biblioriumet, vad man kan göra där och vilka känslor de vill känna i biblioriumet. Barnen fick exempelvis använda ögonbindlar när de kände på olika material för att fokusera intrycken på känsel och hörsel. Efter att ha pratar och vridit och vänt på begreppet bibliotek i en timme ungefär var det dags för utdelning av pepparkaksmedaljer, för barnen kunde nu titulera sig ”bibliotekter” – Stockholms stadsbiblioteks egen expertpanel på barn och bibliotek!

 

Playshop RIN - 1

De kommande veckorna fortsätter vi att hålla playshops för fullt. Allt som allt kommer vi inom projektet hålla tio playshops, som alla dokumenteras och blir till ett förhoppningsvis gediget underlag för det fortsatta arbetet med ett förnyat Stadsbibliotek.

 

 

 

Vill du veta mer om projektet Barnbiblioteket när barnen själva får bestämma? Hör av dig till projektledare Lovisa Furendal Berndt, lovisa.berndt@stockholm.se.

 

1

Bilderboksappar – hur gör vi på bibliotek?

I samband med IBBY:s senaste barnbokskongress i Mexico City i september fick jag chansen att ta jag del av ett flertal intresseväckande föreläsningar. I detta blogginlägg vill jag lyfta fram Junko Yokotas forskning* om utgivning av barnboksappar – ett område som jag anser vi inte tillräckligt lyfter fram på våra bibliotek. Hennes studieexempel är hämtade ur den amerikanska marknaden och gäller appar som bygger på befintliga bilderböcker. Till skillnad från renodlade e-böcker, innehåller ofta boksappar för barn interaktiva element som gör dem dyrare att producera och lönsamheten verkar lite osäker. Därför är det svenska utbudet än så länge ganska begränsat men i takt med att alltfler får tillgång till tekniken, kommer det säkert att öka, vilket vi på bibliotek borde vara bättre förberedda inför.

För hur gör vi på bibliotek när/om vi ska tipsa om barnboksappar? Och vad skiljer egentligen en tryckt bilderbok från en bilderboksapp? Yokotas analys syftar till att ge en rad lämpliga verktyg för att analysera barnboksappar på samma sätt som vi redan kan undersöka traditionella böcker. Hon ställer frågor som vad fungerar, vad fungerar inte, vad utmärker bra appar osv. Utifrån observationer av läsarens interaktion har hon studerat: 1) Vad får barnen ut av att ha läst samma berättelse digitalt kontra analogt?  2) Vilka kvalitetskriterier kan formuleras inför urval och användning i bl a förskolan?

bildHervé Tullets En bok i fransk app-version

Kortfattat visar studien att den digitala överföringen av bilderböcker ser väldigt olika ut och ger prov på varierande tillvägagångssätt med skilda grad av valfria funktioner. Vissa appar liknar mer eller mindre skannade bilderböcker, med väldigt få interaktiva element, och ger egentligen inget mervärde. Tvärtom, en del av samspel mellan läsaren och bilderboken-som-objekt (med bl a dess varierade format och papperskvalitet) går lite förlorat. Några appar lyckas inte ens visa hela siduppslaget.

Oftast erbjuds läsaren att höra texten uppläst eller läsa själv, vilket kan vara attraktivt för vissa åldrar. Ännu bättre om det finns flera språkalternativ eller möjlighet för en vuxen att själv läsa in berättelsen. Några överföringar efterliknar film eller videos, med t ex automatiska zoomingseffekter, som i sig influerar barnets visuella läsande. Alltfler appar blir som tur är bättre på att utnyttja den nya digitala teknikens möjligheter: musik eller ljudeffekter kan läggas till, texten kan flyttas till andra platser, somliga element i bilden får liv bara genom att sätta ett finger på skärmen eller dra i lämplig riktning. Om man lägger till pussel, spel, teckning, färgläggning m fl, så får man en berättelse som kan bli rikligt stimulerande för olika sinnen. I vissa fall kan t o m läsaren göra berättelsen till sin genom att exempelvis lägga in sin egen bild i storyn eller påverka karaktärerna eller handlingen. Experimentlusten hos tillverkarna är stor och gränsen mellan bokappar och rena spelappar kan ju ibland vara svårdefinierad. Forskaren menar dock att i några fall kan mer komplexa och perifera animationer samt andra alternativa genvägar distrahera berättelsen. Det viktiga samspelet bild-text rubbas och därmed försämras förståelsen. Den kreativa ambitionen stämmer inte alltid överens med den pedagogiska, konstaterar Yokota som är lite skeptisk till vissa utvecklares kunskap om barns språkinläring. I olika appar kan man dock ändra på textens utseende, välja mellan gemener eller versaler, ställa in markering av texten samtidigt som den läses upp, m m. En bra bilderbok blir dock inte per automatik en bra app, och det kanske finns genrer som klarar sig bättre i digital form, som exempelvis sagor eller fakta. Är appen tänkt att användas av barn utan någon vuxens förmedling bör den dessutom vara ergonomisk och möjliggöra en tydlig navigering. Det ska vara enkelt att komma åt menyalternativen, hoppa fram och tillbaka eller veta var man befinner sig i berättelsen (Är det långt kvar?). Något som jag tar med hem efter Yokotas presentation är att en bilderboksapp är ingen bok – utan ett annat sätt att läsa och berätta historier.

En viktig fråga för oss på bibliotek är vilken förmedlarroll vi kan spela? Hur ska man integrera dessa nya (och hittills föga strukturerade) medier i våra samlingar? Måste varje enskilt bibliotek skaffa sig egna appar? Bok- eller spelappar? Animerade eller endast illustrerade appar? Kostnadsfria eller betalappar? För vilka åldersgrupper?

På Tranströmerbiblioteket har vi sedan ett tag tillbaka ställt fram en ipad som vi laddat med ett antal barnboksappar och spelappar – för lite olika åldrar – men utan någon klar anvisning eller marknadsföring för användarna. Anslutning till pysselbordet signalerar kopplingen till lek. Endast ett par föräldrar har uttryckt sig negativt inför den nya teknikens ”intrång” på barnavdelningen men vi har svarat att vi gärna ville visa – för fler – bredden i vårt utbud. Tips på tillförlitliga appar har vi försökt hämta från olika recensioner, bl a på PappasAppar.se men bevakning av nya appar (och nya versioner av apparna) sker tyvärr väldigt sporadiskt. Någon tydlig policy, reflektion eller strategi för urval av appar har vi inte heller kommit så långt med.

Frågeställningarna är många och sätter i mångt och mycket ljus på vår syn (och farhågor?) när det gäller läsning och nya vägar till berättelsen. Kan vi inom SSB arbeta proaktivt (när inget initiativ från centralt håll har tagits ännu) för att synliggöra barnboksappar och göra dem tillgängliga och användbara för fler? Kan vi få igång en aktivare dialog med våra besökare, såväl barn som vuxna, elever som pedagoger? Kanske kan vi tillsammans inom ramen för vår pågående lässatsning börja arbeta med våra attityder, vår kompetens och våra arbetssätt ute på bibliotek. Hur gör vi?

/Philippe Couderc

PS Material till detta inlägg (del 1/3) är hämtat ut min kommande Margit Lamm-reserapport.

Veta mera:

*Junko Yokotas rapport: https://www.academia.edu/3886534/Picture_Books_and_the_Digital_World_Educators_Making_Informed_Choices

Lyssna även på JunkoYokotas föreläsning ”What Works Well Where When? How Various Qualities of Digital and Print Picture Books Shape Reader Response”: www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=GNmlk8obTYo

Barnboksappar – interaktiva berättelser eller ljudböcker med bilder? Opsis Barnkultur 1/2014

 

 

2

Tankar efter gårdagen

wordle 2Efter gårdagens föreläsning/samtal med Unga Klara i Tessinsalen var det en del ord som stannade kvar hos mig. Det kan vara sådant som jag behövde bli påmind om som att man alltid ska ha en klar bild av vad man vill få ut av mötet med barnen, att man ska försöka behålla sin egen nyfikenhet. Men det är också sådant som var ”nytt” för mig, saker som jag lärde mig. T.e.x tankar som ni hade kring barns perspektiv kontra barnperspektiv.

 

Vad fick ni för tankar, ni som var där? Skriv gärna en rad eller två i kommentarerna eller mejla oss om ni vill skriva ett inlägg!

 

/Magdalena

ps. Jag har använt mig av wordle för att skapa bilden med alla ord som jag tog med mig