0

Bokfika – så gjorde vi!

Det började med att jag och min kollega Åsa ville göra något mer för vårt eftermiddagsbibliotek. Då vi lagt märke till att vi hade några unga stammisar på Kungsholmens bibliotek tänkte vi att vi skulle kunna pröva att starta en bokfikacirkel.

bokfikaPå marknadsbiblioteket fanns en affisch som vi satte upp i skyltfönstret, på barnavdelningen och skickade till skolorna. På affischen fanns bilder på saft och ballerinakex så det tänkte vi bjuda på helt enkelt. Samma dag affischen kom upp fick vi frågor från en grupp barn, jo de ville komma! Men skulle de komma ihåg? Vi våndades: Tänk om ingen kom, eller tänk om det kom 40 barn… Dagen kom. Vi dukade upp och visst kom de. Åtta stycken! Åsa och jag sken som solar. Vi presenterade oss för varandra och berättade hur vi hade tänkt oss träffarna. De överträffade också våra förväntningar genom att ha tagit med varsin bok att tipsa oss andra med. Det gick åt mängder med kex och saft och blev en väldigt lyckad start.

 Vi hade tänkt ses sista tisdagen i månaden. Träff två hamnade därför på sportlovet. Då kom det endast tre barn. Sammanlagt har vi nu haft 5 träffar. Gruppen har en kärntrupp och däremellan några som ambulerat eller bara varit med vid ett tillfälle. Sista träffen frågade vi om deltagarna önskade en fortsättning och om de även kunde tänka sig att ha lite skrivlekar. Nästan alla var pigga på detta. Så nästa termin tänker vi ses oftare och kanske ha skrivövningar och bokprat varannan gång.

Vi har träffats en timme vilket har varit lagom. Då har vi alla hunnit bokprata och vi har också hunnit komma in på diskussioner om berättarperspektiv, bokomslag och klassikerbegreppet mm. Vår upplevelse är att Kungsholmsbarnen har många eftermiddagsaktiviteter och att vi kanske gjorde ett lyckokast som valde en tisdag med det klockslaget (15.30–16.30). En annan erfarenhet är att barn har ett stort behov att få prata med en vuxen som lyssnar och frågar.

Eva och Åsa
Kungsholmens bibliotek

0

Äppelhyllan får ett lyft

Gubbängens äppelhylla har på sistone blivit uppdaterad och avdammad. Jag har slängt gammalt inaktuellt material och beställt nytt från MTM, gallrat och gjort nya tydliga knubbtexter samt virkat ett äpple. Daisyfodralen är utbytta mot plastfickor så de tar mindre plats. Jag har samlat bilderböcker där olika funktionsnedsättningar förekommer. Framöver tänker jag ordna ”veckans TAKK”, en bild med tecken som byts ut varje vecka.

Vi hade väldigt mycket Daisy och Bok & Daisy, mycket lite böcker för mindre barn och nästan ingenting taktilt, så förnyelse behövs. Även om vi sällan får frågor om punktskrift och taktila bilderböcker har jag ändå valt att beställa några ex för att kunna visa upp. Vi har märkt stor efterfrågan på böcker om och med teckenstöd så jag har beställt ett flertal såna, främst för mindre barn men också för vuxna i barnens närhet. Flera nya Babblarna också – de lånas ut hela tiden! Då jag hade sagostund för en grupp från träningsskolan upptäckte jag att Titta och känn-böcker var väldigt populära, så dem beställde jag också flera nya.

/Kajsa Bergh
Gubbängens bibliotek

Läs mer

2

Brytiga böcker

Den 17 maj hade Regionbibliotek Stockholm bjudit in Eva Gustafsson (projektledare) och Klara Nygren (metodutvecklare) från Rättighetscentrum Västerbotten för att berätta om projektet Brytiga böcker, som nu är inne på sitt tredje och sista verksamhetsår.Brytiga böcker

Målet för projektet har varit att med hjälp av skönlitteratur och normkritisk pedagogik motverka diskriminering av barn i åldrarna 3 till 12 år. Som verktyg i arbetet har projektledarna tagit fram metoder och litteraturlistor som kan användas på bibliotek, i förskolor och skolor. Tanken har varit att lyfta flera berättelser, jobba med representation, men också att lära sig metoder för att kunna jobba normkritiskt med all slags litteratur.

Boklistorna finns på minabibliotek.se/brytigabocker och är uppdelade enligt de sju diskrimineringsgrunderna, utökade med socioekonomisk diskriminering. Varje diskrimineringsgrund har ersatts med en förklarande rubrik, t.ex. ”Att ha och inte ha” eller ”Att få tycka om vem du vill”. Listorna kommer efter projektets slut att fortsätta uppdateras av bibliotekarier.

Vill du läsa mera om projektet kan du göra det på sensus.se/brytigabocker

/Lena

 

 

 

0

Frida Nilsson mötte 4A från Gustav Vasa skola

Klass 4A på Gustav Vasa skola i Vasastan blev de lyckliga vinnarna i utlottningen av författarbesöket med Frida Nilsson. Torsdagen 20 april kom klassen till Stadsbiblioteket för att träffa Frida, författaren bakom förra årets Åk 4 högläser-bok Ishavspirater. Vi samlades i barnavdelningens stämningsfulla sagorum för att prata om läsning, skrivande och framför allt om Ishavspirater.Omslag-Frida Nilsson-Ishavspiraterna-Dummy-NY

Klassen var i full färd med att högläsa boken, och de hade just kommit till avsnittet då Siri hittar en börs av sjöjungfruskinn på en marknad, en av de otäckaste delarna i boken i mitt tycke. Men barnen var inte lika lättskrämda och vi diskuterade skillnaderna mellan djur, människor och andra varelser i boken, och hur det kommer sig att huvudpersonen Siri är så modig. ”Tycker ni att Siri är lika modig som ett vanligt barn?” frågade Frida, och berättade att hon hade velat göra Siri extra modig, så där som hon själv skulle vilja vara.

En timme gick väldigt fort och klassen fick svar på alla sina frågor om hur det är att vara författare. Stort tack till barnutvecklingsgruppen och Frida Nilsson som gjorde besöket möjligt!

Linn Holmstedt
Stadsbiblioteket / Lära-enheten

1

Åk 4 högläser-bok utsedd

Åk 4 högläser-boken läsåret 2017-18 blir Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld! Det bestämdes idag då referensgruppen träffades för att utvärdera de böcker som nominerats av medarbetare inom SSB och referensgruppens medlemmar. Brorsan är kung blir alltså gåvoboken som delas ut i samband med Bibblan berättar nästa läsår.

29699036_o_1

Jägerfelds bok var den enda titel som hade nominerats av flera personer. En lista på samtliga föreslagna titlar kan du se här: Titelförslag åk 4 högläser 2017 Ett stort tack till alla som kommit med titelförslag!

Referensgruppen har bestått av Annika Wenrup, Erik Dardel, Johanna Bejbom, Stina Thomsson, Marika Alneng och Lena Sundström från SSB och bibliotekarien Clarisa Rolandi-Ronge från medioteket samt skolbibliotekarien Ulrika Lindmarker.

/Lena

0

Barnboksinstitutets Bokprovning 2017

Svenska barnboksinstitutets årliga Bokprovning inleddes denna vecka.

Årets bokprovning, som granskar böcker utgivna år 2016, visar att barnsbokutgivningen fortsatte öka ifjol. Den visar också att representationen av ”det annorlunda” har ökat i barnböckerna. Representationer av barn med olika hudfärg har t.ex. blivit vanligare tack vare skildringar av barn på flykt. I fjolårets utgivning finns också flera skildringar av barn med funktionsvariation, där funktionsvariationen i flera fall lyfts fram som en styrka. Böcker om transpersoner fortsätter att öka, och trenden att inte problematisera homosexualitet fortsätter. Men i de flesta fall sker ändå inte en inkludering av det som är annorlunda, konstaterar Kajsa Bäckius, som föreläser om normer och inkludering.

bokprovning 2017

Utöver granskningen av normer och inkludering har barnboksinstitutet tittat närmare på religion och myter, flykt från krig, skräck och dagboksromanen i fjolårets barnboksutgivning. Som kronan på verket bjuder Bokprovningen på en gästföreläsare, Sara Teleman, som pratar om illustration och grafisk form.

Det bästa av allt: om du inte kunde gå på något av bokprovningstillfällena denna vecka, har du en chans kvar! Tisdagen den 4 april blir det Bokprovning i kulturhuset Fanfaren i Farsta kl. 9-12. Då filmas också samtliga föreläsningar i samarbete med UR.

/Lena

2

Klass 4A i Gustav Vasa skola vann författarbesök med Frida Nilsson

Nu har vi dragit vinnaren i tävlingen om ett författarbesök med Frida Nilsson! Vinnaren är klass 4A från Gustav Vasa skola i Vasastan. Grattis! Tröstepriset, som är en goodiebag med en bok till samtliga elever i klassen, vanns av klass 4S från Nya Elementar i Bromma. Totalt deltog 15 klasser från olika skolor runtom i Stockholm.

utlottning-frida-1

Och vad handlade det om? Jo, alla åk 4-klasser som besökt biblioteket i Stockholm läsåret 2016-17, i samband med ”Bibblan berättar”, gavs en möjlighet att vara med i en tävling om att vinna ett författarbesök med Frida Nilsson. Hon har skrivit boken ”Ishavspirater” som  delats ut till klasserna i samband med biblioteksbesöket! Boken som är tänkt för högläsning har delats ut till ca 400 klasser i Stockholm. Även en lärarhandledning som tagits fram av SSB ingick i bokgåvan.

För att vara med i tävlingen skulle klassen göra två saker: svara på en fråga som Frida Nilsson ställde i en videohälsning och hitta på en fråga till Frida, ifall klassen fick träffa henne. Fridas fråga var: I boken finns många olika djur, både riktiga och påhittade. Jag tänker nu på ett av alla dom här djuren. Det finns på riktigt, det är vanligt kring Arktis, MEN i boken har jag gett djuret ett annat namn. Vilket djur tänker jag på? 

Jag kommer inte att avslöja svaret här, men kan avslöja att det kommit in lite olika svar på frågan. Det krävdes dock inte rätt svar för att få vara med i utlottningen. Den som vill se hur utlottningen gick till kan gå in här och se när Jenny Karlsson, bibliotekarie från Farsta agerade fru Fortuna och drog fram vinnarna!

Slutligen ett stort tack till alla klasser som deltog! Det har varit roligt att läsa hur ni jobbat och hur ni tänkt kring djuret i boken.

/Lena

 

1

Boktipsning med de yngsta läsarna

Som en del i delaktighetsarbetet som vi alla jobbar med just nu har vi i Farsta gjort boktipslappar riktade till pekboksläsare. Tanken är att den vuxna som läser tolkar vad barnet tycker (som ibland är mer tydligt än andra gånger 🙂 ) och sedan kan man sticka i en av lapparna i boken. Jag fick tipset via ”Rum för de yngsta” av Barbro Johansson och har sedan gjort någon egen tolkning av det.  Är det fler bibliotek som skulle vilja prova dessa så är det fritt fram och självfallet kan man ändra som man vill 🙂

Bifogar tipslappar här samt en liten informationslapp att sätta upp bredvid:

boktips-sma-barn

infolapp-gillalapp

/Magdalena Bjarnehall

Länk
0

Den 15-17 mars ordnar Centrum för barnkulturforskning sitt årliga barnkultursymposium på Stockholms universitet. Temat för år 2017 är ”Barnkulturens gränsland”.

Bland årets föreläsningar finns flera rubriker som tangerar litteratur, bland annat:

  • Ungdomsbokens nedgång och fall
  • Fullisar i barnkammaren – om berusade seriefigurer
  • Tecknade serier: för barn, unga eller vuxna – eller allihop?
  • Berättelser om exil – barnlitteratur som samhällskritik

Men också rubriker om mycket annat intressant, om allt från dramalek i förskolan till hur barn/flickor använder stadsrummet.

Det fantastiska är att föreläsningarna är gratis! De kräver inte heller någon föranmälan. Det detaljerade programmet finns här.

0

Ny rapport om bokprat

En ny rapport om bokprat finns nu att läsa! ”Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats” bygger på en studie av bokprat på folk- och skolbibliotek i Tomelilla folkbibliotek, Nöbbelövs folk- och skolbibliotek och Gislaveds folk- och skolbibliotek. Studien är genomförd av Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, på uppdrag av Kultur Skåne/Region Skåne.

rapport_fakirerna_och_vi_om_bokprat_170

Bokpraten som observerats i rapporten riktar sig närmast till elever i åk 1-3, målgrupper som SSB-anställda sällan möter inom ramen för ett bokprat, men rapporten reflekterar också kring allmänna frågor om vad ett bokprat är och vilka möjligheter till igenkänning och delaktighet barn ges i ett bokprat.

Rapporten går att beställa i pappersformat via Region Skåne eller att ladda ner direkt från deras hemsida utveckling.skane.se

Lena/barnutvecklingsgruppen

1

Pokémon go – en höstlovssuccé i Gubbängen

På höstlovet hade vi tema Pokémon go på Gubbängens bibliotek, vilket visade sig vara omåttligt populärt!

Barnen fick hela veckan leta bilder på olika Pokémons som jag hade gömt på olika ställen i biblioteket. Till hjälp fick de ledtrådar, t ex lättlästa böcker, Dagbok för alla mina fans, böcker om hajar. Såklart fick de samarbeta och fråga bibliotekarien. Kul att hela veckan få frågor som ”Vem har skrivit Ronja Rövardotter?”, ”Var finns böcker om bakning?”. Väldigt pedagogiskt, och många föräldrar som var med myste belåtet! Klarade de att hitta alla tolv fick de välja en gåvobok.

På torsdagen hade vi verkstad då vi gjorde Pokémon-bollar. Man målar helt enkelt frigolitbollar ena hälften röd och sen ett svart band runt kanten. Till sist klistras  en vit rundel av tjock dekorpapp mitt på. Det var inte svårt: grejen är att vara noggrann, då blir det finast. Bäst blir det om man målar två lager färg. Jag hade tänkt att vi skulle sitta en 5-8 barn och prata Pokémon-strategier och göra bokmärken medans vi väntade på att färgen skulle torka men så blev det inte. Det vällde in folk. Över 65 barn plus föräldrar och andra vuxna kom, en intressant upplevelse på Gubbängens bibliotek som vanligtvis är ganska sömnigt och lugnt… Jag hade 25 frigolitbollar så många fick gå hem utan att få göra en, några blev mycket besvikna efter att ha väntat hela veckan. Jag kunde inte heller hjälpa alla på slutet så de sista bollarna blev lite slarvigt gjorda. De vanliga tidningsläsarna flydde fältet.

Trots kaoset var det ändå väldigt roligt och övervägande bra stämning: folk stod och pratade och hängde i hela biblioteket, många satte ut ”lures” och fångade Pokémons i mobilerna för glatta livet. Fullt av barn och syskon sprang runt och letade Pokémons i hyllorna och satt och klippte bokmärken överallt.

Så på det hela taget var det ett lyckat evenemang och vi som jobbade sov gott på natten.

Kontakta gärna mig för tips och detaljer. kajsa.bergh@stockholm.se

 

 

1

Kanini – för, med och av barn

Under ett studiebesök förra veckan besökte barnutvecklingsgruppen Malmö stadsbiblioteks nya barnavdelning för 0-8-åringar, Kanini.

Kanini är resultatet av en treårig process, där biblioteket jobbat aktivt med fokusgrupper. Barnens idéer och synpunkter har beaktats i allt från färgval till bokhyllornas utformning. De trädliknande bokhyllorna är byggda enligt en modell som ritats av barn. Barns önskemål om något ”mörkt och mystiskt” har fångats upp i sagorummet Grottan, avdelningens namn Kanini har bestämts av barnen, de pratande skåpen i foajén har varit ett sätt att förvandla barnens önskemål om överraskningsmoment till något konkret, osv. Utöver detta har personalen systematiskt jobbat med delaktighet, vilket märks både i biblioteksrummet och i det dagliga bemötandet ute på biblioteket. Krumelurmaskinen är till exempel en ”apparat” som äter barns teckningar och sedan projicerar bilden på väggen, så barnen gör ett avtryck på biblioteket medan de är där.

kanini-tradhyllor

Det är speciellt två arbetssätt kring delaktighet som projektledare Karin Johansson tycker varit lyckade: forskningsbokcirklar för personal och hemläxor som personalen gett sig själva.

Forskningsbokcirklarna har träffats varje vecka och inför träffen läst en artikel som de sedan diskuterat. Läxorna har varat två veckor och gällt bara under pass. Medarbetarna har dokumenterat sina erfarenheter i ett gemensamt dokument, som sedan sammanställts på en timmes möte.

Exempel på läxor:
* inte nudda stol – att inte alls sitta vid infodisken under pass
* slit ner stolen – bara sitta vid infodisken under ett pass – vad händer då?
* använd alibi för interaktion – om personalen går i monstertofflor, med diskoboll på huvudet eller svans – leder det till kontakt?
* Bli tipsarmonster! Ge ett spontant boktips under ditt pass.

Återkopplingen har varit viktig, att fråga sig ”varför gör vi det här?” och kunna svara: för att skapa ”den här förändringen” som bygger på ”den här forskningen”.

Besöket på Kanini utgjorde bara en liten del av hela studiebesöket. Inom kort kan du här på bloggen läsa mera om förskolebibliotek, som vi också bekantade oss med!

/Lena

Länk
0

En attraktiv äppelhylla

Hur ser en äppelhylla ut som är attraktiv, som används och gör verklig skillnad för sina användare? Svaret på frågan finns troligen i Linköpings stadsbibliotek, som år 2015 utsågs till ”Årets lättlästa bibliotek”. Några bibliotekarier från Hornstullsenheten och barnutvecklingsgruppen gjorde i veckan ett studiebesök i Linköping för att se hur biblioteket där jobbar med sin äppelhylla. Vi träffade bibliotekarie Anna Fahlbeck, som byggt upp äppelhyllorna i Linköpings stadsbibliotek.

I Linköping definieras en äppelhylla som en plats i biblioteket där en samlat medier som ”kan läsas med ögon, öron eller fingertoppar”. Här finns taktila böcker, böcker med TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation), punktskrift, böcker med olika symbolsystem och talböcker. Dessutom ingår olika bokpaket med babblarna, en faktahylla för föräldrar, en faktahylla för barn och broschyrer.

taktila-pekbocker-2

Linköpings äppelhylla är en hel avdelning, ett ”rum” med lättillgängliga medier. Äppelavdelningen ligger centralt i biblioteket och är väl markerad, så att det är lätt att snubbla över den. Fokus ligger på de yngre barnen. Inga Hcg- eller ungdomsböcker ingår. Utöver det som exponeras i ”äppelrummet” finns ett förråd fyllt av språkväskor. Några språkväskor har Anna Fahlbeck med hjälp av logopeder plockat ihop själv, några har hon köpt som färdiga produkter från Hatten förlag och SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten). Varje språkväska finns i flera exemplar. Väskorna marknadsförs enbart för pedagoger, men även privatpersoner får låna. Lånetiden är minst 4-6 veckor åt gången. De flesta väsktyperna riktar sig till småbarn men det nyaste tillskottet – ”Mina känslor med tecken”-väskan – är gjord för ungdomar med psykisk funktionsnedsättning. Väskan består av ett slags memory i jätteformat. En ny väska är under utformning, nämligen en berättande-väska, som riktar sig till åldrarna 5-9 år.

appelrummet

Äppelhyllan firas varje höst med en egen dag, då det bjuds på äppelmuffins, saft, äppeltovning och musikprogram. I år har biblioteket i samband med dyslexiveckan firat ”Babblarnas” dag, med bl.a. stort pysselbord, sagostunder med TAKK och föreläsning om språkutveckling. Varje vår hålls en språkpillerdag i samband med den europeiska logopeddagen (infaller den 6 mars). För vuxna och ungdomar ordnas varje år bokmässan ”Läsa på olika sätt” under två dagar.

Hur når en ut med sitt fina material då? Att uppmärksamma äppelhyllan, babblarna och språkpiller med en egen dag är ett sätt att öka kunskapen. Andra sätt är att använda nätverk inom bvc och skola (i Linköping finns ett språkpedagogiskt centrum som består av tre pedagoger) och ordna studiedagar mot förskolan och bvc. Biblioteket och bvc i Linköping har ett samarbete som fångar upp barn som vid 2 ½-årskollen på bvc ligger efter i sin språkutveckling. Barnet får då ett presentkort på en babblar-figur, som hämtas på biblioteket.

babblarna

Vill du läsa mer om Linköpings språkväskor, språkpiller eller reda ut de begrepp som nämnts i detta blogginlägg? Den här sidan är en bra början: http://www.linkoping.se/uppleva-och-gora/bibliotek/latt-att-lasa-pa-olika-satt/.

/Lena