0

Åk 4 högläser- Tävlingen är avgjord

Klass 4B i Matteusskolan vinner ett författarbesök med Åsa Asptjärn!

Tänk vad mäktigt att i stort sett alla tioåringar i Stockholm har läst Wursten och Veganen. Nu har vi lottat om vilken klass som har vunnit ett författarbesök med bokens författare: Åsa Asptjärn! Vinnaren är klass 4B från Matteusskolan i Vasastan. Grattis! Tröstpriset, som är en bok till varje elev i klassen, vanns av klass 4B från Novia Engelska skolan. I år deltog 10 klasser i utlottningen.

lotto

I tävlingen kunde alla 4-klassare som besökt biblioteket i Stockholm under läsåret 2017-18 inom Bibblan berättar/Åk 4 högläser, delta. I samband med klassbesöken i biblioteken har alla klasser fått ett exemplar av Åsas bok Wursten och Veganen. Boken är tänkt att högläsas och har delats ut till ca.400 klasser runtomkring i Stockholm. Till boken har alla fått en av SSB specialproducerad lärarhandledning.

För att delta i tävlingen skulle klasserna besvara frågorna:

Vilken fråga skulle du vilja ställa Åsa om just din klass blir utvald att få ett författarbesök?

I boken tror general Jönsson att hon är soldat i finska kriget. Varför tror ni att hon tror att hon är det?

Vi har fått in massor av roliga förslag på frågor på alltifrån Åsas kärleksliv, till frågor om hennes författarskap och vad som driver henne till att skriva? Den andra frågan har inget givet svar, men general Jönsson hade läst en bok som inspirerat henne, samtidigt som hon är gammal och blandar ihop verklighet och fantasi lite.

Tack till till er bibliotekarier som tagit emot alla fjärdeklassare och framförallt tack till alla barn och lärare! Det har varit roligt att läsa barnens tankar om vad ni läst.

/Li

0

Bokhunden Teodora sänker läströsklarna

Sedan början av 2018 arbetar bokhunden Teodora tillsammans med sin förare Max Elnerud på Stadsbiblioteket en dag i veckan. En bokhund är en hund som man får läsa för, en läsfrämjande insats som erbjuder barn en kravlös och mysig stund där de får upptäcka läsning och litteratur.

Teodora och Aline

Teodora och Alina.

Många som läser för bokhunden har olika typer av läsnedsättningar eller andra skäl som gör att de tycker att det är jobbigt att läsa, då kan det vara skönt att läsa för en hund som inte dömer en om en läser fel. Men även för barn som älskar att läsa kan bokhunden vara en rolig fritidssysselsättning.

Hittills har sex barn läst för bokhunden på Stadsbiblioteket. De kommer från olika skolor på Norrmalm där specialpedagogerna har hjälpt till att välja vilka som ska få gå till bokhunden. Varje barn läser en gång i veckan för bokhunden, totalt minst fem gånger. Ett läspass är 20-30 minuter långt och då ingår även lite tid för att leka och gosa med hunden. Viktigt att understryka är dock att bokhunden inte ska vara en skoluppgift då själva syftet är att med hunden som hjälp ge barn möjlighet att upptäcka litteratur i sin egen takt och på sina egna villkor.

Även om det är svårt att dra några säkra slutsatser då så få barn ännu hunnit läsa för Teodora har vi märkt att de flesta som läst för henne upplever en ökad motivation för att läsa och ett ökat intresse för böcker. Därom vittnar både de själva, deras föräldrar och pedagoger.

Max och Teodora har gått en bokhundsutbildning i Skåne och är ett av dryga 20-talet examinerade bokhundsteam i Sverige. Om du har frågor om bokhunden kan du vända dig till max.elnerud(at)stockholm.se

0

Språktåget – ett samarbete mellan logoped och bibliotek i Östermalm

Språktåget är ett samarbete mellan Östermalms bibliotek och Logopedmottagningen Stureplan. Barnbibliotekarien Carolinn blev i våras kontaktad av Linnea, logoped på Stureplans logopedi, som tidigare hade startat ett projekt tillsammans med Nacka bibliotek under namnet Bokrecept.  Samarbetet fungerade bra och när Linnea sedermera bytte arbetsplats så ville hon utveckla ett nytt samarbete även här.

Idén går ut på att få föräldrarna att läsa mera för sina barn och samtidigt stimulera tal- och språkutvecklingen. Föräldrarna får ett recept/biljett av logopeden som sedan lämnas in på biblioteket. Där får de hämta ut en bokpåse som är noga utvald av bibliotekarien med stöd från logopeden.

I detta nya samarbete har vi bytt namn från ”Bokrecept” till ”Språktåget” (enligt kollegansprc3a5ktc3a5get.jpgLynn Alpbergs förslag) för att helt enkelt avdramatisera det lite, det ska inte låta så klinisk utan tvärtom vara lustfyllt och väcka nyfikenhet hos barnet.

Tillsammans med barnbibliotekarien Lotta Tiderman, ny kollega på Östermalms bibliotek, skapade vi färdiga bokpåsar för att göra det hela så lätt som möjligt. Lotta hade tidigare erfarenhet av samarbete med logopeder från Uppsala stadsbibliotek. Där hade de jobbat med färdiga bokpåsar under flera år och samarbetet fungerade väldigt bra.

Vi köpte in helt nya böcker och utformade specifika bokpåsar för varje kategori som nämns på Språktåget-biljetten. Varje påse innehåller 5-8 böcker och finns i två olika åldersspann: 2-3 år och 4-6 år. Bokpåsarna är synliga i Book-it men låsta i cirkelkategorin bokpåse, så de kan inte reserveras utan är öronmärkta för detta ändamål. Varje språkområde har en egen färg. Färgkodningen går igen på etiketten på boken och på språkpåsens etikett. Påsen lånas och lämnas över disk och lånetiden är 4 veckor.

Carolinn & Lotta
Östermalms bibliotek

Fotnot
Idén till namnet ”Språktåget” har kläckts av Lynn Alpberg (Gröndals bibliotek) och logoped Elvira Ashby. Det pågår samtal med Regionbiblioteket i Stockholm om möjligheten att ta fram gemensamt material för Språktåget för alla kommuner i Stockholms län. Det skulle göra det lättare att sprida konceptet bland logopeder som jobbar över kommungränsen och lättare för föräldrar och barn att hitta rätt. Där är vi inte riktigt än. Men om du vill inleda ett samarbete med logopeder i ditt närområde är du välkommen att ta del av det material som Östermalm och Logopedimottagningen Stureplan tagit fram.

/Lena
Barnutvecklingsgruppen

0

Dags söka Margit Lamm-stipendiet!

Är dina huvudsakliga arbetsuppgifter inom biblioteksverksamheten för barn och ungdom? Vill du åka på utlandsstudieresa i syfte att lära dig mer om barn- och ungdoms läsvanor?

Margit LammTa chansen och sök Margit Lamm-stipendiet! Ansökan för årets andra ansökningstillfälle ska vara inkommen till registrator senast den 1 oktober.

Följande fokusområden vill SSB få belysta under 2018:

  • Nya sätt att trygga biblioteksrummet för, med och av barn och unga.
  • Inspirerande metoder och arbetssätt till deltagande och eget skapande för barn och ungdomar 10-18 år på deras egna villkor.
  • Framgångsrika metoder kring tillgänglighet för att nå barn och unga utifrån olika sociokulturella perspektiv.
  • Samverkansmodeller och metoder kring förskolebarns språkutveckling och läslust.
  • Bygga framgångsrika samverkansmodeller runt läs- och skrivsatsningar för, med och av barn och unga.

Läs mer om hur du ansöker på intranätet! Rapporter från tidigare Margit Lamm-stipendiater finns på g-mappen/Stadsbiblioteket/Margit Lamm.

 

1

Snart är det höst

Men innan dess kommer en sommarhälsning! Tack till alla kollegor och BVKP:er för den gångna våren!

Vi har bokdansat, lekt bilderböcker, bekantat oss med TAKK, GAKK, Dialogic Reading,

Pernillas gröna

Prototyp formgiven av Pernilla Ankarberg. En av sex titlar.

nätverkat kring äppelhyllan och språkutveckling och dryftat förskolesamarbete. Ett projekt som hittills pågått bara bakom kulisserna är tillverkning av taktila tygböcker för äppelhyllan, i samarbete med Jobbstart (Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning). I höst blir det boksläpp!

Ni har säkert noterat att en ny utvecklingsgrupp ska bildas till hösten, där både barn- och vuxenfrågor ingår. Imorgon, 27 juni, är sista dagen för att lämna in en fritt formulerad ansökan till Elisabeth Aquilonius (se tidigare blogginlägg för länkar och mer information). Jag vill uppmuntra alla som är intresserade av biblioteksverksamhet och av att utveckla bibliotekets roll i samhället att söka till uppdraget!

blåbär på strån

Blåbär på strån.

Skön sommar!

/Lena S

 

0

Kan man dansa en bok?

Jag ställde frågan till några förskolebarn: Inga problem. Man kan stå på boken och dansa runt den också!

Bokdansprojektet: Bokdansa! Startades av Stockholms stadsbibliotek i höstas. Bokdansa! har lett till två fantastiska koreografier, danshandledningar, workshops för barnbibliotekarier och rekvisita till varje biblioteksenhet. Snart finns handledning och musik fritt tillgängligt för alla på biblioteket.se/bokdansa.

stopp webbildDanspedagogen Maria Nordlöw har omvandlat boken Mamy Wata och monstret av Veronique Tadjo, till en härlig koreografi. När man dansar Mamy Wata med sidentyger förs tankarna till Isadora Duncan och fridansen. Dansen handlar kort om havet, Mamy Wata -alltings moder och välgörare. Monstret som vill förgöra allt med sin vrede och hur kärleken bekämpar monstret. Barnen får dansa havet, Mamy Wata, monstret, kärleken och festen. Efter att ha dansat Mamy Wata några vändor börjar dansen växa, till en historia som också ifrågasätter vår samtid. Teman som ursprung (havet), gudomlighet (Mamy Wata), ilska, bitterhet (monstret) och frihet (kärleken). Monstret blir en symbol för polarisering, individualisering och samhällsstress. En stress som motsättning till livet och det livsbejakande kollektivet.

Mamy Wata har tonsatts av Kerstin Wikström och riktar sig till barn med funktionsvariation och barn i förskoleåldern.

 

mamy webbildEn helt annorlunda och kul och peppig dans är koreografin till boken Stopp! Ingen får passera av Isabel Minhós Martins. Skapad av koreografen Åsa N. Åström och tonsatt av ljudkonstnären Jan Carleklev. Den här bokdansen riktar sig till 9-12 åringar och kan dansas av alla. Med följer också en studiehandledning.

Workshops som gjorts med barn kring Stopp! Ingen får passera, har varit succé. Dansen handlar om civilt motstånd. En general sätter upp en gräns och säger: Stopp! Ingen får passera! Barnen får genom dansens olika karaktärer och lusten till motstånd pröva att hitta fysiska argument. En känsla av tvång kan väcka känslor och frågor om mening, frihet och demokrati, som också studiehandledningen tar upp.

Kul med den här dansen var att vanligen omotiverade barn, blev intresserade av de frågor dansen väcker. Barn som tidigare känt olust till böcker, blev tvärtom de som blev mest angelägna om att läsa.

Barnbibliotekarier har dansat förut. Danspedagog och bibliotekarie Mekka Adolfsson-Lind i Tensta har varit en stor inspiratör med sina koreografier och Johanna Hellsings utflyktssånger innehåller också inslag av dansrörelse. De som arbetar med de mindre barnen har också provat att dansat Knacka på. Störst och mest känt kanske Uppsalas Dansa en bok är. Där skapas dansen utifrån valfri bilderbok. Dansa en bok har handledningskurser där bibliotekarier och pedagoger omvandla böcker till dans, oberoende av boktitel. Här hittar du mer information om metoden. Den 13 september i år, kommer Regionbibliotek Stockholm, Kulturhuset och DIS (Dans i Stockholms stad och län) också att arrangera en heldag om dans, cirkus och bibliotek. Håll ögonen öppna!

mamywatawebbildGenom Bokdansa! välkomnar vi ytterligare roligt arbetsmaterial. Det har hänt att någon undrar vad dans har med böcker att göra, och om man måste vara med? För bibliotekarier kanske osäkerhet är det största hindret för att dansa loss på jobbet. Kanske är det lite obehagligt att göra någonting man inte är van vid? Hålla samman en barngrupp man inte känner, som inte heller brukar dansa böcker. Jag får höra att någon tycker att det var bättre förr, då hen ”slapp trams som bokdanseri”. Få håller med om att kroppens berättande är trams, men den starka reaktionen säger någonting. Om hur vi för inte så länge sedan delat upp människan i kropp och själ, där själen ansetts som finare. Också den västerländska kroppen och dansen har präglats av strikta ideal. Är det så att dansen likt viktorianska stolsben påminner oss om skambelagd sexualitet eller en kroppsnärvaro som vi glömt?

Dansen utmanar. Men hur kan dansen vara litteraturstimulerande för barn? Vi som arbetar med barn i bibliotek har genom det vidgade textbegreppet ett bredare läsfrämjande och lässtimulerande uppdrag. Vad är då en bilderbok när den inte läses i text? Vad är en bok när den dansas? En berättelse.

Danskonsten har också sin grund i berättelser och i ett mänskligt behov av att uttrycka känslor genom kroppen. Exempelvis den afrikanska dansen och operans balett. Att dansa klassiska sagor finns också i kända danslekar som Törnrosa eller Björnen sover.

Det finns olika föreställningar om hur en text kan läsas. Maria Nikolajeva och Ulla Rhedin har båda skrivit om hur barn läser innan de är läskunniga. Läsning som tolkning av bilderbokens bilder. Eller det som hände en munk för sisådär tusen år sedan. Han gjorde en häpnadsväckande upptäckt: En munkkollega stod tyst och tittade i en bok och kunde sedan redogöra för texten. Han hade läst boken utan att ens röra på läpparna! Läsningen hade ännu inte frikopplats från högläsningen och den muntliga berättartradition som texten kom ifrån. (Aidan Chambers: Böcker inom och omkring oss) Böcker innehåller berättelser som kommer till liv genom läsning och förmedlas genom ett uttryck. Det kan lika gärna vara dans. Kroppens språk. Vårt första språk. Kroppen är kanske vårt bästa redskap för tillgodogöra oss eller bearbeta den känsla eller stämning som texten och bilden förmedlar?

På flera bibliotek är de redan i full gång efter vårens workshops. För er som tvekar (och har tid) hoppas jag på ett mer existentialistiskt förhållningssätt. Att övervinna rädslan, ta språnget över avgrunden och dansa loss! För barnen.

Li Malm

0

”Wursten och veganen” nya åk 4 högläser-boken

Nu är det klappat och klart: inkommande läsårs åk 4 högläser-bok blir Wursten och veganen av Åsa Asptjärn! För första gången har vi också valt att utse ett lättläst alternativ, nämligen Sofie Berthets Utan ord. Det handlar alltså om gåvoboken som delas ut till de skolklasser som besöker Bibblan berättar läsåret 2018-19.

9789163894121

Gåvoboken för högläsning: Wursten och veganen av Åsa Asptjärn

En annan nyhet är att elever i åk 4 varit med i det slutliga urvalet av gåvobok. Juryn har utifrån förslag från medarbetare valt ut två titlar, som åk 4-klasser i Sjöstadsskolan (Hammarby sjöstad) och Sofia skola (Södermalm) sedan fått läsa högt och rösta på. De två titlarna som barnen fick välja mellan var Asptjärns Wursten och veganen och Iben Akerlies Lars är LOL. Valet av Wursten och veganen motiverade eleverna så här:

  • Boken var spännande
  • Vi ville lyssna vidare
  • Varje kapitel hade en cliffhanger
  • Temat vänskap var bra skildrat

Idén till att göra barnen delaktiga i valet av åk 4 högläser kom ursprungligen från Skärholmsenheten – tack för den :).

Juryn har i år bestått av Elin Hilme Klint, Lena Vinröd, Sandra Bonassi, Idriz Idrizi, Johanna Bejbom, Lena Sundström från SSB och skolbibliotekarie Ulrika Lindmarker. Juryns utlåtande om den vinnande boken är:

”Wursten och veganen är en rolig bok, full med originella inslag, som innehåller ett ovanligare barnbokstema: politisk aktivism. Vid sidan av detta genomsyras berättelsen av klassiska teman som vänskap, lojalitet och svek. Boken håller ett högt tempo, det blir aldrig tråkigt, samtidigt som boken är fylld av frågor att stanna upp inför, bl.a: Hur mycket får vänner ljuga för varandra? Finns det lägen då det är okej att bryta mot lagen?”

utan-ord

Lättlästa högläsningsboken: Utan ord av Sofie Berthet

En lärarhandledning till Wursten och veganen är under arbete. Så fort den är färdig skickar vi ut den, med ett följebrev som kan användas i kontakten med pedagogerna i höst. Utan ord kommer inte att få en egen handledning, utan vi hänvisar till den handledning som Nypon förlag gjort till boken. Lärarna ska informeras om möjligheten att få en lättläst högläsningsbok, i stället för Wursten och veganen. Vi tror efterfrågan är blygsam, men vi har velat bemöta respons från kollegor och skolor om att den utvalda gåvoboken ibland kan upplevas vara för svår. Att välja en lättläst högläsningsbok har varit en utmaning som vi skulle kunna fylla flera blogginlägg om. Vi nöjer oss nu med att konstatera att vi rör oss på jungfrulig mark och utvärderar resultatet efteråt.

Om någon redan nu vill beställa in exemplar av gåvoboken inför höstens Bibblan berättar går det att göra via inkopsgruppen.ssb@stockholm.se Vänta dock gärna med att beställa in Utan ord, tills ni vet att någon lärare efterfrågar den.

Vi återkommer på mejlen!

/Lena S

 

 

 

 

0

SSB startar biblioteksutvecklingsgrupp – vill du vara med?

När SSB kraftsamlar på utvecklingsspår så ger det frukt. Bibblix och förskolesatsningen är sådana exempel. Men det finns många områden som behöver utvecklas. Istället för att ha olika grupper blir det istället en och samma – biblioteksutvecklingsgruppen. Uppdraget blir att ”med utgångspunkt i organisationens utvecklingsbehov, medarbetare och dess samlade kompetens bedriva såväl lokalt som centralt utvecklingsarbete”. Till att börja med ligger fokus på digitalisering, bemötande och kompetensutveckling samt stärkta bibliotek för barn och unga.

Nu behövs en samordnare på halvtid och fyra medarbetare på vardera 40 procent till detta spännande uppdrag. Har du engagemang för och erfarenhet av utvecklingsarbete? Vill du vara med och ta SSB till nästa nivå? Välkommen med din ansökan! Läs mer i annonserna som finns här nedanför.

Men varför blev det bara en utvecklingsgrupp istället för en för barn och en för vux, som tidigare aviserats? Och hur ska det hela organiseras? Läs mer i FAQ:n som också finns som bilaga lite längre ner.

 

Sökes – samordnare till gruppen Nu finns alltså möjligheten att söka tjänsten som samordnare till den nya biblioteks-utvecklingsgruppen. Klicka på länken nedan för att se annonsen.

Annons samordnare

 

Sökes – medarbetare till gruppen
Därtill sökes fyra medarbetare till gruppen. I länken nedan hittar du annonsen till dessa tjänster.

Annons medarbetare

 

Övergripande uppdrag
Här hittar du syfte, bakgrund och uppdraget för den nya biblioteksutvecklingsgruppen.

Uppdragsbeskrivning

 

FAQ
Klicka på länken här under för att hitta svar på diverse frågor rörande den nya biblioteksutvecklingsgruppen.

FAQ

0

Sagostund med Blue-Bot och pirater

Går det att ha sagostund med en robot? Ja, säger vi på Stadsbiblioteket efter ett lyckat försök!

En onsdagsmorgon i april kom en förskolegrupp med sex förväntansfulla femåringar till Stadsbiblioteket för att ha sagostund med en Blue-Bot. De möttes av två piratutklädda bibliotekarier som ledde in dem i sagorummet. De slog sig ned framför en matta i form av en skattkarta, ett guldblänkande boktipsbord, och sist men inte minst, en robot… Sedan kunde sagostunden börja!

Under vintern fick alla enheter i SSB ett ”digitalt inspirationspaket” innehållandes bland annat en Blue-Bot och en MakeyMakey. Blue-Boten är en blinkande gullig robot som styrs med hjälp av knapptryckningar. När vi har haft prova-på-tillfälle med Blue-Boten på barnavdelningen har barn så små som två år kunnat vara med och styra den. Med hjälp av Blue-Boten får barnen utveckla sitt logiska tänkande, lära sig något om vad programmering innebär, och öva upp sin motoriska förmåga.

När vi började spåna om vad en sagostund med en Blue-Bot skulle kunna innehålla tog vi hjälp av materialet som följde med i paketet: en matta med en målad ö i ett hav och ett rutnät, på vilken Blue-Boten kan styras till olika punkter. Vi utgick ifrån mattan och byggde en saga med ett sjörövartema kring de olika inslag som finns med på mattan: ett piratskepp, en flaskpost, en mystisk figur i en grotta, en eldsprutande vulkan. En viktig del av sagostunden var att barnen själva skulle vara med och styra Blue-Boten, och vi skrev sagan utifrån det – med olika stationer som den skulle styras mellan. Vi inledde sagostunden med öppningsscenen ur boken Piraterna och regnbågsskatten av Sara Berg och Karin Frimodig för att sätta stämningen. Barnen fick titta på Blue-Boten, lära sig lite om hur den fungerade, och sedan började vi berätta sagan.

Det visade sig att förskolan hade en Blue-Bot som barnen hade provat på litegrann förut, men det var ändå knepigt för dem att styra den till rätt ställen. Ibland behövdes lite hjälp. Vi tror att en Blue-Bot är optimal att använda i en liten barngrupp med barn mellan 4-6 år. Engagemanget var på topp hela sagostunden och barnen turades om att trycka på knapparna. För att göra berättelsen mer levande använde vi oss av laminerade utklippta figurer ur böcker.

Sagostunden krävde lite planering och förarbete och vi delar mer än gärna med oss av det vi har gjort. Maila oss på linn.holmstedt@stockholm.se eller carina.granberg@stockholm.se så berättar vi mer!

Linn Holmstedt och Carina Granberg
Stockholms stadsbibliotek

0

Jobba läsfrämjande med 7-12 åringar? Två halvtidstjänster ute nu!

Nu har du som vill jobba läsfrämjande bland barn en möjlighet att göra skillnad på riktigt! Stockholms stadsbibliotek har i samarbete med socialförvaltningen sökt och fått medel från sociala investeringsfonden inom Stockholms stad, för att jobba läsfrämjande med 7-12-åringar i Rinkeby. Syftet är att jobba med lustläsning, men även koppla detta till skolresultat. Visst fokus ligger på pojkars läsning.

Projekttiden är tre år och nu finns det två tjänster om 50% att söka. Du kommer arbeta tillsammans med ytterligare en biblioteksmedarbetare och en projektledare från Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Ni kommer att samarbeta med och engagera studenter inom närliggande ämnen (litteratur, pedagogik, sociologi, …) för att tillsammans, med hjälp av olika läsfrämjande metoder, arbeta med barnen.

Sök nu! Ansökningstiden till tjänsterna går ut den 23 april. Annonsen finns här.

/Lena

Bild
0

Från Shitala i Indien till stickcafé på Farsta bibliotek

I bergsbyn Shitala finns läsfrämjandeorganisationen A & A Book Trust. De driver ett bibliotek för barn och har startat ”Reading corners”: De har även skapat ett skolstipendium för flickor och ett bokförlag strax utanför Delhi. För drygt 10 år sedan startade Arundhati Desothale och Arvind Kunar det hela och driver det idag tillsammans med medarbetare och volontärer. Jag och min kollega Terese Danielsson besökte dem i november med stipendium från Margit Lamms minnesfond.  Läs gärna mer om A & A Book Trust här: http://www.aabooktrust.org/  Information om Margit Lamms minnesfond hittar du på intranätet.

I Shitala ser Arundhati och Arvind inte bara till barnens behov av läsning och skolgång – de ser till hela människan. Från byn ser man bergen i Himalaya och det är en vidunderligt vacker utsikt, men det blir väldigt kallt så snart solen går ner. Det finns ingen centralvärme så även inomhus blir det väldigt kallt.

L Arundhatia och Arvinds utsikt

En av eftermiddagarna satt vi och pratade med Arundhati och Arvind i deras trädgård då vi blev avbrutna. Ett tiotal äldre kvinnor kom för att hämta värmeflaskor som hade skänkts av en släkting till paret. Arundhati berättade att året innan hade de haft besök från Holland och innan hemresan frågade besökarna vad de kunde göra för byn och dess invånare och fick svaret – raggsockor behövs. De flesta som har besökt A & A Book Trust känner nog liksom holländarna att de vill ge något tillbaka. Så gjorde även jag och funderade på om det fanns något som biblioteket kunde göra.

På Farsta bibliotek finns ett stickcafé som drivs av biblioteket och som har funnits i ungefär fem år. Vid varje träff är det mellan 12 och 15 stickentusiaster som stickar tillsammans och de ses var tredje torsdag. Jag funderade på om de skulle vara intresserade av att sticka raggsockor till barnen i Shitala och blev väldigt glad då de nappade på idén. I oktober skickas en sändning som kommer att värma kalla barnfötter.

 

raggsockor

 

 

 

0

Poesi + Barn & unga = Sant

Den 21 mars var det världspoesidagen. Att arbeta med poesi gentemot barn och unga kan vara roligt och givande, men ibland kanske svårt. Jag skickade ut frågor till personalmedlemmar i Stockholm stadsbibliotek som jobbat med just poesi gentemot barn och unga med förhoppningen att få tips och inspiration

45820-poetry-symbol-of-a-feather-in-ink-container

Järvaenheten
Hur kom idén till att arbeta med poesi för just barn och unga?
Idén kom under 2016/17 då det var poesifokus inom SSB. Vi började spåna kring olika sätt att skriva poesi och fastnade för emoji.

Kan du berätta om vad ni gjorde?
Barnen får välja fritt bland ett antal emojis som finns utskrivna och laminerade. De får skapa egna texter, fritt eller skriva av dikter/berättelser. Det finns böcker och utskrivna dikter som man kan inspireras av. När barnen valt ut vilka emojis som ska med och i vilken ordning fäster man emojisarna med häftmassa på ett A3 papper som vi kopierar. Efteråt kan barnen skriva namn och ev. översätta sin text på det kopierade pappret. Om vi får för barnet tar vi ytterligare en kopia och behåller den för skyltning. Eftersom emojisarna fäst på pappret med häftmassa kan man återanvända pappret flera gånger. Vi har haft det vid flera tillfällen och det har varit mycket uppskattat. Vi har försökt att vara två som håller i programmet så att man kan avlasta varandra.

Vad hade du för tankar kring upplägget?
Tanken men upplägget var att det skulle vara ganska fritt så att man kan anpassa det hela efter övriga aktiviteter på biblioteket samt ålder på deltagarna.

Vad hoppades du att de som var med skulle få ut av att vara med?
Vi hoppades att programmet skulle inspirera barn och unga att börja skriva och få nya sätt att se på vad poesi är.

Vad tyckte du gick bra?
Det har varit bra uppslutning och barnen har tyckt att det har varit roligt.

Vad önskar du hade gått bättre?
Praktiska saker som planering, utskrift av emojis hade kunnat vara smidigare. Det går åt mer tid än vad man tror i början.

Om en annan bibliotekarie vill prova sig på just detta, vad skulle du ge för tips och råd?
Ett tips är att göra egna exempel på emojipoesi som man kan visa för barnen. De kan ibland vara svåra att få igång men om de ser hur andra har gjort kommer de på egna idéer. Det är också bra att avsätta tid för att skriva ut emojis och laminera dem så att man kan återanvända dem.

Hornstullsenheten
Hur kom idén till att arbeta med poesi för just barn och unga?
Jag deltog i projektet Poesi på bibliotek och arbetar som barnbibliotekarie så det var naturligt för mig. Jag hade skrivarcirklar där vi bland annat arbetade med poesi så det fanns redan en tydlig koppling. Sedan har jag även ett intresse för poesi som litteraturform.

Kan du berätta om vad ni gjorde?
Jag har gjort flera olika saker. Jag ville nå ut till ungdomar så jag delade upp skrivarcirkeln i två istället för bara en, en för barn 9-11 år och en för ungdomar 12-14 år. Vi hade olika genrer för varje gång och då vi här nedan följer en liten redogörelse för de gånger som vi hade poesi.

Poesi för barn 9-11 år
De gillade inte Podpoesi med Wrangborg, Farrokhzad, Aggestam och Berg så mycket, det var för mycket för vuxna. Vi gjorde en spretdikt, där man samlar meningar, ord, fraser, repliker, som man sedan använder då man skriver en ny dikt. Barnen ligger på olika nivåer. Vi skrev en dikt gemensamt:

Jag sitter vid en flod
som rinner sakta mot slutet.
Vid slutet finns det ett hav.
Vattnet är böljande, vått och blått.
Floden påminner mig om en ocean.
Vi avslutade med att skriva dikter om hösten.

Poesi för ungdomar 12-14 år
Jag hade släckt ner i rummet och tänt ljus. De fick ligga på kuddar och lyssna på Podpoesi. Stella sa att de som läste ”nog varit med om en del”. Det gick mycket bättre i den här åldersgruppen än med de yngre barnen. Sedan skrev vi en spretdikt och dikter om hösten.

Jag märkte på skrivarcirklarna och även i bokklubben som jag hade att barnen gärna pratade om ”svåra” ämnen. Själv kände jag en önskan om att fördjupa mig i mitt arbete som bibliotekarie, att gå på djupet i texterna. Så föddes idén till poesisamtal.

Jag valde ut ett antal dikter som jag analyserade och höll på en lagom nivå för åldern på barnen (9-12 år).  Det här öppnade nya möjligheter. Jag hittade ämnen att prata om och skrivövningar till barnen. I efterhand ser jag att skrivarövningarna inte bestod av att skriva poesi men det var inte heller tanken från början. Tanken var att vi skulle diskutera livsfrågor eller ”svåra” ämnen med utgångspunkt i poesin, utifrån ett filosofiskt perspektiv, lite som ett sokratiskt samtal. Det var svårt att få barnen att få upp ögonen för poesisamtalen men då bjöd jag in ett antal klasser samt gjorde ett besök ute på en skola. Vi arbetade utifrån ett material som jag tagit fram. När barnen kommer in i rummet spelas klassisk musik.  Jag visar två bilder, en av Sokrates och en av Edith Södergran och så berättar jag lite om vad ett poesisamtal är. Sedan presenterar vi oss, barnen får säga något som de tycker om att göra som börjar på samma bokstav som deras namn. Sedan läser jag en dikt, vi pratar om den och sedan kommer skrivandet in. Jag har gjort på olika sätt, antingen gör vi en dikt gemensamt eller så skriver barnen var för sig. Det är svårt att få tiden att räcka till två övningar.

Till sist fick jag en liten grupp med barn som kom på samtalen på eftermiddagstid. Det första samtalet gick bra. Vi läste en dikt om en soptipp som vi pratade om, det kom att handla mycket om miljö och framtid. Sedan fick de leva sig in i att de var en person som levde i en annan tid och skriva utifrån det. Det blev mycket lyckat, vi åt vaniljhjärtan och barnen kom i stämning. Sedan blev det andra deltagare i gruppen och karaktären på träffarna blev annorlunda. De barn som kom var mer sugna på att skriva poesi mer än att samtala. Jag tänker att jag får utforma träffarna utifrån de deltagare som kommer men ändå ha en tydlig riktning och ett mål. Nästa gång kommer det flera nya. Då har jag valt ut fem dikter som är väldigt olika både till ämne och form som vi ska prata om och sedan ska barnen få dra ord som jag klippt ut och skriva en dikt utifrån dem. Jag har en idé om att vi ska prata om ordens nyanser men vi får se hur det går. Barn är ofta mer konkreta än vuxna.

Vad hade du för tankar kring upplägget?
Det var väldigt roligt och inspirerande att få arbeta så fritt.

Vad hoppades du att de som var med skulle få ut av att vara med?
Att de skulle få kunskap om sig själva, kunna landa i tankar och känslor. Att förstå att andra kan tänka och känna likadant eller precis tvärtom. Att känna igen sig, eller inte, att kunna formulera sig kring eventuella (för det behöver inte vara) ”svåra” ämnen med hjälp av poesin.

Vad tyckte du gick bra?
När jag fångade barnens uppmärksamhet vid det första poesisamtalet i liten grupp. Allt var nytt och vi kunde forma samtalet tillsammans.

Vad önskar du hade gått bättre?
Att få tag på barn som ville vara med. Men det tar lite tid, tror jag, nu är det sju stycken, det är bra.

Om en annan bibliotekarie vill prova sig på just detta, vad skulle du ge för tips och råd?
Välj dikter som du själv reagerar på, på något sätt. Titta i handböcker efter skrivövningar, t ex Skriv om och om igen. Våga tänka nytt och prova dina idéer. Ta hjälp av en kollega. Var nyfiken!

Järvaenheten
Hur kom idén till att arbeta med poesi för just barn och unga?
Dels har vi haft det i vår verksamhetsplan att det ska jobbas mer med poesi för barn, sen så ville jag testa lite tips jag fått från en workshop jag var med på Punkt Medis.

Kan du berätta om vad ni gjorde?
Vi har haft flera olika poesiworkshops. Emojipoesi gick till så att de fick sätta ihop en massa emojis så det blev en berättelse. Det blir ju mer berättelser än dikter. Men brukar ofta vara väldigt uppskattat. Vi har också haft att de ska skriva dikter där de ska beskriva exempelvis Världen. Alltså skriva t.ex. fyra meningar där varje mening börjar med ”Världen är”. Sen har de fått behålla meningarna men byta ut ordet världen till något annat t.ex. ”Justin Bieber”, ”jag”, ”Rinkeby” osv. Sen har de fått välja vilket ord de vill ha för sin slutliga dikt, de flesta valde att behålla världen eller Rinkeby, och sedan fick de illustrera dikterna med teckningar de ritade. Vi avslutade med att sätta upp deras illustrerade dikter på vår stora skylttavla. Det tycker de är roligt för de känner sig stolta över att de hänger där ett litet tag och alla kan gå dit och titta.

Vad hade du för tankar kring upplägget?
Tankarna var att göra något väldigt lätt så det inte blir avskräckta, därför tog jag också in teckningsmomentet. För att lätta upp det lite och att det inte skulle vara så mycket press på det skrivna ordet. Utan mer som en rolig övning.

Vad hoppades du att de som var med skulle få ut av att vara med?
Att det skulle bli sugna på att skriva/testa mer. Men jag har för mig att vi försökte med story cubes också och att de skulle jobba mer självständigt, men det blev genast svårare och då tyckte de inte det var så roligt längre.

Vad tyckte du gick bra?
Övningen där de ska beskriva världen och sen byta ut ordet + illustrera gick bäst. Den har vi gjort några gånger.

Vad önskar du hade gått bättre?
Det svåra är att få de att gå vidare att försöka lite mer självständigt och lite mer fantasifullt kanske. Det som är svårt är också att det alltid kommer olika folk till våra aktiviteter, så det är inte en kärngrupp som vi kan jobba vidare med. Då hade det kanske varit lättare att utveckla övningarna.

0

Filminspelning med barn

Under hösten 2017 hade Luma bibliotek Eftermiddagsbibblan vilket var en blandning av flera olika aktiviteter. En av aktiviteterna var att spela in filmtrailers med hjälp av appen iMovie. Till våren 2018 fick barnen som varit med önska vad de helst skulle vilja göra. Ett av deras önskemål var att spela in mer med iMovie.

imovie__2013_iMovie
iMovie är en app som finns i många Apple-produkter. Många bibliotek inom Stockholm stadsbibliotek har iPads, vilka borde ha appen iMovie. Annars finns den att ladda ner gratis här: https://itunes.apple.com/se/app/imovie/id377298193?mt=8 (Gratis appar ska gå att ladda ner med arbetsplatsens/enhetens Apple-ID.)

I iMovie kan du välja mellan att spela in en film eller en trailer. När du spelar in film är det helt upp till dig och du har fria tyglar gällande upplägget. När du spelar in trailer är det dock lite mer bestämt. Här väljer du mellan olika genrer din trailer ska vara, vilka fungerar som en mall du kan följa gällande scener du spelar in. Till trailern tillkommer även passande musik för just genren du valt.

Filminspelning med Eftermiddagsbibblan på Luma bibliotek våren 2018
Eftermiddagsbibblan träffades en fredag under våren 2018. Denna gång var barnen mer sugna på att skapa en film istället för en filmtrailer.

Av erfarenhet började vi inte spela in på en gång. Det kan bli väldigt rörigt då, så istället hade barnen ett litet skaparmöte gällande hur de kan lägga upp inspelningen. Till det fick de kakor och saft så det skulle kännas som ett ”riktigt möte”. En skräckkomedi fick det bli!

Barnen hade ett stort papper där de fördelade vilka roller de skulle spela, vem och när någon skulle spela in med kameran och i vilken ordning vi skulle spela in scenerna. Samtliga barn fick bestämma tillsammans. Jag tycker det är viktigt att barnen inte influeras av vad några enstaka vill, vilket lätt kan hända i den åldern. Där det uppstod tillfällen, bestämde vi tillsammans genom att exempelvis skriva ner vad vi ville göra och dra ur en ask, eller ”rösta” genom att blunda och räcka upp handen.

Därefter var det dags att spela in! Det kan bli lite hektiskt med filminspelning eftersom barnen gärna vill hinna spela in så mycket det går på den tid vi har. Här gäller det att försöka vara en hjälpande hand i samarbetet så att de når dit de vill, samt försöka se till att alla tar lika mycket plats. Ibland kan det räcka med att påminna om att vi ska lyssna och låta varandra prata till punkt. Det är nog bäst att avvakta med att lägga sig i gällande innehåll om det inte är så att barnen specifikt vill ha hjälp, istället är det bättre att låta barnens kreativitet flöda.

Det som är så bra och roligt är att vissa av barnen brukar använda sig av iMovie på sin fritid. Därför blev det de som visade oss andra hur vi kan göra och hur vi kan tänka. Barnen som inte kände till eller kunde programmet utvecklade alltså sina färdigheter genom att observera. Det var barn som lärde barn.

På en timme hann vi skapa en skräckkomedi med både början, handling och slut med en speltid på lite mer än 1 minut. När vi sen tittade på filmen nämnde barnen att den var rolig och att de tyckte att den var bra. De har velat se den igen och visa upp för sina vänner vid senare tillfällen med Eftermiddagsbibblan.

Filminspelning

För att hinna med allt det de ville, skapade några barn rekvisita medan andra filmade.

Vid avslutandet av en aktivitet som denna skulle det vara passande med en diskussion kring vad vi kan göra av filmen samt deras roll som upphovspersoner (att det är de som äger filmen och inte biblioteket). Barnen vill gärna ha en kopia på filmen, men innan vi kan sprida den mellan de som gjort filmen behöver vi tillåtelse från samtliga barns målsman.

Filminspelning som del av verksamhet som vänder sig till barn
Denna form av aktivitet inkluderar många olika punkter, inte minst ett MIK-perspektiv. Nedan är några punkter som verksamheten får med tagna ur en text av Ulrika Sjöberg (länk längst ner):

  • Barnen får möjlighet till eget skapande, istället för att konsumera vad som ges till dem.
  • Barnen lär sig på sina egna villkor.
  • Barnen får lyfta sin egen röst.
  • Barnen får möjlighet att bidra med sin röst och perspektiv i en alltmer medierad offentlighet.
  • Tillsammans med andra barn utvecklar barnen nya mediekompetenser.
  • Barnen utvecklar färdighet genom observation och imitation. Lärandet sker genom praktik och reflektion

Det du kan tänka på:

  • Utgå inte från att barnen känner till hur iMovie fungerar, så försök lära dig i förväg. Har du tur kan något av barnen och känner sig manad att visa de andra.
  • Försök att inte lägga dig i för mycket gällande kreativiteten och skapandet, låt barnen få skapa själva.
  • Fungera som en hjälpande hand när du märker att det behövs, men ta inte över.
  • Gör ditt yttersta för att alla ska känna sig delaktiga, sedda och hörda.
  • Försök att inte lägga värdering i vad som är bra eller dåligt, låt barnen avgöra det.

Tips på läsning:
Kapitlet Den nätverkande medborgarkulturen. Barns digitala praktiker och vardagskreativitet av Ulrika Sjöberg i boken Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: http://www.nordicom.gu.se/sv/publikationer/medie-och-informationskunnighet-i-natverkssamhallet

0

Dags att söka Margit Lamm-stipendium!

Är dina huvudsakliga arbetsuppgifter inom biblioteksverksamheten för barn och ungdom? Vill du åka på utlandsstudieresa i syfte att lära dig mer om barn- och ungdoms läsvanor?

Ta chansen och sök Margit Lamm-stipendiet! Ansökan för årets första ansökningstillfälle ska vara inkommen till registrator senast den 1 april.

barn på bild

Följande fokusområden vill SSB få belysta under 2018:

Barn och unga

  • Nya sätt att trygga biblioteksrummet för, med och av barn och unga.
  • Inspirerande metoder och arbetssätt till deltagande och eget skapande för barn och ungdomar 10-18 år på deras egna villkor.
  • Framgångsrika metoder kring tillgänglighet för att nå barn och unga utifrån olika sociokulturella perspektiv.
  • Samverkansmodeller och metoder kring förskolebarns språkutveckling och läslust.
  • Bygga framgångsrika samverkansmodeller runt läs- och skrivsatsningar för, med och av barn och unga.

Läs mer om hur du ansöker på intranätet!

Rapporter från tidigare Margit Lamm-stipendiater finns på g-mappen/Stadsbiblioteket/Margit Lamm.

Galleri
1

Rapport från Skrivarklubben

Skrivarklubben

Sedan ett antal år tillbaka har vi på Östermalms bibliotek hållit i en skrivarklubb för barn i mellanstadiet. Upplägget är ganska enkelt: vi ses en gång i månaden, bjuder på fika och inför varje skrivpass har jag förberett övningar som är kopplade till ett specifikt tema: sagor, skräck, humor, poesi, youtube-sketcher och nu senast fantasy.

Lite bakgrund
Jag tog över stafettpinnen för tre terminer sedan och min ambition är att alltid komma med nya övningar så att barnen får känna att de upplever något nytt. För att lyckas med det hämtar jag inspiration från klassiker som Skriv om och om igen av Katarina Kuick & Ylva Karlsson samt från diverse bloggar och skrivutbildningar.

Ibland blir det pannkaka och ibland succé. Oavsett är målet att alla ska känna sig välkomna och att det alltid ska vara kul. Min ”dröm” vore att även starta igång en Skrivarverkstad för barn i högstadiet. Men en sak i taget …

Innan vi börjar

HJÄLP-burkar
Inför varje skrivpass förbereder jag ett antal HJÄLP-burkar som är kopplade till skrivpassen. Det kan vara namn, platser, krafter, skurkar och mycket annat. Varför? Jo, därför att vissa av barnen helt enkelt behöver lite hjälp på traven. Risken är annars att det låser sig och att pennan aldrig möter pappret.

Tidtagarur
Det kan låta överdrivet, men när gruppen är större än sju (hos mig är det t.ex. fjorton anmälda) så kan det lätt sluta med prat istället för skriv. Därför brukar jag ställa ett alarm, och under den tiden får ingen prata om det inte gäller att bolla idéer med mig.

Kom-igång-övning
Alla regler har undantag (som ni kommer se på mitt fantasy-pass), men generellt inleder jag med en eller flera kom-igång-övningar på ca fem minuter innan jag går in på en längre.

Dela ut bläckpennor istället för blyerts
På Skrivarklubben är det skapandet som är i fokus. Därför säger jag alltid: ”Strunta i stavningen!” Om de vill få respons på stilistiken så kan de skicka texterna till mig i efterhand.

Uppläsning
Det är frivilligt för barnen att läsa upp sina alster. För att ta udden av det läser jag ofta upp något som jag själv har skrivit – ofta med en humoristisk twist.

Såhär la jag upp mitt Fantasy-pass:

Bygg er värld

Innan passet förberedde jag:
HJÄLP-burkar
Jag skrev ut kartor på ett antal fantasy-världar: Midgård, Warcarft, Clichéa (https://sarithus.deviantart.com/art/Map-of-Clichea-532220700 ).

Först berättade jag om premisserna för en fantasy-värld, för precis som vi på jorden har gravitation har fantasy-världar ett antal regler som inte kan/får brytas. Ett exempel kan vara att magi tär på ens fysiska krafter. Därför är det oftast enklast att skapa världen innan berättelsen. Om de tycker att det är svårt får de använda en fantasy-värld de känner till (t.ex. Harry Potter och Percy Jackson). Om de vill kan de även slå samman dessa världar.

Frågorna:
1. Var utspelar sig historien: Dåtid, nutid eller framtiden? Är det på jorden eller en annan planet eller dimension. Är det i en stad eller på landsbygden.
2. Vilka raser finns det. Är det bara människor eller finns det alver, dvärgar, troll, pratande djur mm.
3. Vilket styrelseskick? Monarki, demokrati, diktatur.
4. Hur ser resten av världen ut? Lever din karaktär i den härskande delen eller i en svagare del?
5. Landets historia. Har det varit fred sedan länge? Eller befinner sig karaktären i ett brinnande krig.
6. Teknologiskt. Hur pass utvecklad är världen? Är det som på medeltiden eller är teknologin mer utvecklad än vår?
7. Finns det magi?

2. Själva skrivövningen

Skriv inledningen på ditt Fantasy äventyr

Skapa en person som lever i er fantasy-värld och som en dag hittar en magisk ring. Du provar din superkraft och gör massa busiga saker. MEN. Plötsligt märker din huvudperson att hen blir jagad?

Hjälpburken:

Ringen

Osynlig   Superstark   Kan flyga

Bonus – eller om det låser sig

Rita er värld

Lycka till!
/Mikael på Östermalms bibliotek

 

 

0

Tips: barnutställning skänkes!

Förlaget Opal skänker bort barnutställningen Hjärtat! Ägget! Isen!, som 2016 byggdes upp på Rum för barn utifrån Lena Sjöbergs faktabok Slående fakta om hjärtat.

I centrum för utställningen är ett stort hjärta som man kan gå in i och höra hjärtat slå. Utöver det stora hjärtat som är ca 2 meter i omkrets och 2 meter högt finns 3 skärmar i trä med fakta. En skärm för varje ämne som Lena Sjöberg skrivit om i sina 3 faktaböcker:  Slående fakta om hjärtatKalla fakta om is och Hårdkokta fakta om ägg. Skärmarna är ca 170 cm höga.

hjärtat1

Bild: Bokförlaget Opal 

Förlaget behåller sig rätten av välja ut vem som skickar den bästa motiveringen till att få utställningen. Mera information om själva utställningen och ansökningsförfarandet om att få utställningen finns på här.

0

Barnutvecklingsgruppen våren 2018

Här kommer en hälsning från den nya barnutvecklingsgruppen! Vi startar året med tre nya medlemmar och en ny chef för barnutvecklingsfrågor. Områdeschef Elisabeth Aquilonius blir fr.o.m. årsskiftet ansvarig för barnverksamhetsfrågor inom SSB.

Vi är barnutvecklingsgruppen under våren 2018:

Idriz Idrizi, (LUMA, ÅRS) som jobbar med Bibblan berättar, förskoleklasser och eftermiddagsbiblioteket. Dessutom är han MIK-ambassadör i Hornstullsenheten. Ansvarsområden i BUG: MIK och barn på fritiden. Senast läst: Ett litet liv av Hanya Yanagihara.

Johanna Bejbom, (ENS, GUB, FAR), där hon jobbar med Bibblan berättar, bokfika, förskoleklasser och leder studiecirklar för förskolornas läsombud.
Ansvarsområden i BUG: förskolan och Bibblan berättar. Senast läst: Klara Krantz Under odjurspälsen och Emily Barrs Flora Banks förlorade minne.

Katarzyna Ochotnicka, (ÖST, STU, HJO), som leder babysång, sago-och sångstunder till gitarr, 6-årsvisningar och bokcirkel för föräldralediga.
Ansvarsområden i BUG: Barn på fritiden och MIK. Senast läst: Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill och Sidonie & Nathalie av Sigrid Combüchen. 

Li Malm, (KUNG, ESS, BRO), som närmast jobbat med förskoleprogram, studiecirklar för förskolornas läsombud och BVC-grupper.
Ansvarsområden i BUG: Äppelhyllan, förskolan. Håller i bokdansprojektet. Senast läst: Lisa Lundmarks Haj-Jenny  och Blodsbunden av Augustin Erba

Lena Sundström, (SKÖ, FAR), med fokus på förskola, förskoleklass och Bibblan berättar. Ansvarsområde i BUG: Bibblan berättar, förskolan, Äppelhyllan, samordning. Senast lästPer Anders Fogelströms Stadserie, Karin Erlandssons Pärlfiskaren.

BUG V 2018

Här är vi! Katarzyna (Kasia, uttalas ”Kasha”), Li, Idriz, Johanna och Lena.

Vi har ägnat gruppens två första veckor åt att orientera oss i våra ansvarsområden och barnutvecklingsgruppens uppdrag, se till att de nya medarbetarnas inlogg fungerar och inte minst – lära oss hitta i stadsbibliotekets trappor då hissarna är sönder. Precis som tidigare jobbar gruppens medlemmar största delen av sin arbetstid som bibliotekarier i sina respektive enheter, men åtta timmar i veckan är vikta för centrala barnfrågor. Samordnaren jobbar halvtid, 20 timmar i veckan, med det centrala uppdraget.

Vi finns på samma adress som förut: ssbbarn@stockholm.se och hoppas att du, oavsett om du är ny eller gammal inom SSB, hör av dig med frågor, nyheter, synpunkter!

hälsningar
Idriz, Johanna, Kasia, Lena, Li

 

 

0

God Jul & Gott Nytt År

Tack för det gångna året alla ni som varit med och gjort barnverksamhet inom SSB 2017! Ni gör ett fantastiskt jobb! Årets sista blogginlägg avslutas med en bildparad av några händelser som var tänkta att bli flera enskilda blogginlägg, då de ägde rum i höstas. Tiden räckte inte till då, gör det inte nu heller, men en bild säger ju mer än tusen ord, så vi låter bilderna tala (nästan) för sig själva!

God Jul & Gott Nytt År!
/Lena

Rimjammet ”Maräng och buljong” 28 november, med ordkonstskolan från Sydkusten i Finland, förmedlat av Maja Ottelin och Iréne Poutanen, med bibliotekarier som får feeling. Länk till deras blogginlägg: http://www.sydkusten.fi/material/blogg/article-41745-61511-besok-till-stockholm

Vad ska det bli? Jo, taktila tygböcker till våra äppelhyllor! Möte på Jobbstart Ulvsunda i Stockholm med formgivare, sakkunniga, SSB. 20 nov.

Klass 4a från Gröndalsskolan, vinnare av utlottningen av ett författarbesök i Bibblan berättar, träffar Jenny Jägerfeld på Gröndals bibliotek, med Amanda Domeij som värd. 12 dec.

0

Seminarium med Läsdelgationen: likvärdiga förutsättningar för läsförståelse

Fredag 1 december hade vi förmånen att få gå på en förläsningseftermiddag arrangerad av Läsdelegationen. Det var många intressanta aspekter av barn och ungas läsning som lyftes och rubriken för dagen var ”Hur skapar vi likvärdiga förutsättningar för barns och ungas läsförståelse och läsmotivation?”. Idel kända forskare föreläste:

Carina Fast (hon med ryggsäcken som kanske några av er känner till. Hon menar att det är viktigt att alla barn får visa sin ryggsäck och att man tar hänsyn till barns olika förutsättningar och referenser, särskilt de med andra kulturer.) Carina pratade om barns tidiga läs- och skrivutveckling och hon betonade att det som ger framgång är att det vi gör måste kännas viktigt för barnen och att vi inte får negligera någons tidigare kunskap/erfarenhet. Utbildning i läs-och skrivutveckling är viktigt för alla som jobbar med barns läsning. Hon uppmuntrar oss särskilt att berätta för alla föräldrar hur viktiga de är för sina barn och glöm inte att även uppmuntra till de andra språk som eventuellt finns hemma.

Barbro Westlund (omskriven här på bloggen tidigare) pratade om vikten av att samtala om text vi läser. Före, under och efter! Läsaren behöver känna engagemang i sin läsning och det egna lärandet och detta kräver ansträngning. Hon ställde frågan hur lärare får kunskap om aktuell läsforskning och vi undrar detsamma för bibliotekarier – hur får vi kunskap om aktuell läsforskning?

Magnus Persson pratade om varför det är viktigt att läsa skönlitteratur och myten om den goda litteraturen. Han berättade att det inte i någon läroplan någonsin nämnts att skönlitteratur ska läsas kritiskt! Skönlitteratur framställs som genomgod på alla sätt och vis, men kan behöva problematiseras precis som allt annat. Hans avslutningsord var ”Litteraturen är en fest, skolans (och bibliotekens) uppgift är att bjuda in på allas villkor”. Tänkvärt tycker vi! Han nämnde som hastigast också en forskningsrapport han skrivit på uppdrag av Kulturrådet och Region Halland Synen på skönlitteratur för vuxna på svenska folkbibliotek”  som vi tror är intressant att fördjupa sig i även om den har de vuxna i fokus.

Monica Reichenberg hade perspektiv särskolan och att arbeta med läsförståelse utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Extra viktigt att tro att barnen kan! Faktatexter kan ofta vara lättare att ta till sig och strukturerad undervisning är a och o. En metod som lyftes kallas Questioning the author och här finns en film mm som beskriver hur metoden går till.

Ett tema som kändes genomgående under hela eftermiddagen var betoningen på hur viktigt det är att vuxna läser för att barn ska läsa. Och då funderar vi på vilket värde vi i vår organisation egentligen sätter på läsning när vi inte genomgående har avsatt lästid i våra tjänster… Det pratas om att lärare läser för lite, men kan det även gälla bibliotekarier?

Vi funderar också på representationen, vilka vuxna läsare möter våra barn och unga? Under eftermiddagen såg vi, med undantag av två män, enbart vita kvinnor både i publik och av föreläsarna. Var finns alla andra? De behövs på till exempel biblioteken som läsande förebilder.

Vill du se några bilder kan du titta på Läsdelegationens facebooksida. 

/Kajsa Berg, Johanna Bejbom och Jenny Karlsson

Farstaenheten

0

Skrivlov med väsenjakt i Hornstull

Under höstlovet ordnade tre bibliotek i Hornstullsenheten under tre dagar ett ”Skrivlov med väsentema” för barn mellan 9-12 år. Aktiviteten var ett samarbete mellan Aspuddens, Gröndals och Hornstulls bibliotek med en bibliotekarie från vart och ett av biblioteken. Nio tjejer och en kille var med på träffarna. Här berättar vi lite om hur vi la upp träffarna – fritt fram att låna idéer för den som känner sig inspirerad!

Dag 1, Aspuddens bibliotek. Vi började dagen med en presentationsrunda där alla fick säga ett befintligt eller påhittat väsen som började på första bokstaven i ens namn, t ex Edit Elddrake, Yvonne Yeti, Cecilia Cyklop m.m. Efter det var det dags för en första skrivövning där barnen fick hitta på ett eget väsen. Om de körde fast så hade vi ett formulär med olika punkter som magiska egenskaper, utseende m.m. som de kunde utgå ifrån.

Barnen fick sedan bekanta sig med olika slags väsen, utifrån boken Nordiska väsen av Johan Egercrantz. Vi bibliotekarier berättade om olika väsen, som vi hade förstorat och laminerat bilder på. Barnen hade förvånansvärt bra koll på väsen och mytologi och kunde även lära oss en del nytt! Medan vi satt där och pratade kom plötsligt en förvirrad och uppjagad städerska in. Dels så hade någon stulit hennes nycklar, dels så hade hon hört konstiga ljud på biblioteket. Saker hade dessutom försvunnit eller låg helt plötsligt inte på sin vanliga plats utan någon helt annanstans. Barnen kom genast på att det kunde vara ett väsen i farten och de började leta efter ledtrådar. Inne på toaletten hade någon skrivit ”Droj rednu” i rött på spegeln. Ett av barnen kom snabbt på vad det betydde – ”Under jord” förstås, skrivet baklänges! Barnen begav sig ner i källaren där de hittade en liten skrubb med en säng, lyktor, lite mat, ett par glasögon och många böcker. Kunde det vara här väsendet bodde?skrivlov 1 Läs mer