0

Dags att söka Margit Lamm-stipendium!

Är dina huvudsakliga arbetsuppgifter inom biblioteksverksamheten för barn och ungdom? Vill du åka på utlandsstudieresa i syfte att lära dig mer om barn- och ungdoms läsvanor?

Ta chansen och sök Margit Lamm-stipendiet! Ansökan för årets första ansökningstillfälle ska vara inkommen till registrator senast den 1 april.

barn på bild

Följande fokusområden vill SSB få belysta under 2018:

Barn och unga

  • Nya sätt att trygga biblioteksrummet för, med och av barn och unga.
  • Inspirerande metoder och arbetssätt till deltagande och eget skapande för barn och ungdomar 10-18 år på deras egna villkor.
  • Framgångsrika metoder kring tillgänglighet för att nå barn och unga utifrån olika sociokulturella perspektiv.
  • Samverkansmodeller och metoder kring förskolebarns språkutveckling och läslust.
  • Bygga framgångsrika samverkansmodeller runt läs- och skrivsatsningar för, med och av barn och unga.

Läs mer om hur du ansöker på intranätet!

Rapporter från tidigare Margit Lamm-stipendiater finns på g-mappen/Stadsbiblioteket/Margit Lamm.

Galleri
1

Rapport från Skrivarklubben

Skrivarklubben

Sedan ett antal år tillbaka har vi på Östermalms bibliotek hållit i en skrivarklubb för barn i mellanstadiet. Upplägget är ganska enkelt: vi ses en gång i månaden, bjuder på fika och inför varje skrivpass har jag förberett övningar som är kopplade till ett specifikt tema: sagor, skräck, humor, poesi, youtube-sketcher och nu senast fantasy.

Lite bakgrund
Jag tog över stafettpinnen för tre terminer sedan och min ambition är att alltid komma med nya övningar så att barnen får känna att de upplever något nytt. För att lyckas med det hämtar jag inspiration från klassiker som Skriv om och om igen av Katarina Kuick & Ylva Karlsson samt från diverse bloggar och skrivutbildningar.

Ibland blir det pannkaka och ibland succé. Oavsett är målet att alla ska känna sig välkomna och att det alltid ska vara kul. Min ”dröm” vore att även starta igång en Skrivarverkstad för barn i högstadiet. Men en sak i taget …

Innan vi börjar

HJÄLP-burkar
Inför varje skrivpass förbereder jag ett antal HJÄLP-burkar som är kopplade till skrivpassen. Det kan vara namn, platser, krafter, skurkar och mycket annat. Varför? Jo, därför att vissa av barnen helt enkelt behöver lite hjälp på traven. Risken är annars att det låser sig och att pennan aldrig möter pappret.

Tidtagarur
Det kan låta överdrivet, men när gruppen är större än sju (hos mig är det t.ex. fjorton anmälda) så kan det lätt sluta med prat istället för skriv. Därför brukar jag ställa ett alarm, och under den tiden får ingen prata om det inte gäller att bolla idéer med mig.

Kom-igång-övning
Alla regler har undantag (som ni kommer se på mitt fantasy-pass), men generellt inleder jag med en eller flera kom-igång-övningar på ca fem minuter innan jag går in på en längre.

Dela ut bläckpennor istället för blyerts
På Skrivarklubben är det skapandet som är i fokus. Därför säger jag alltid: ”Strunta i stavningen!” Om de vill få respons på stilistiken så kan de skicka texterna till mig i efterhand.

Uppläsning
Det är frivilligt för barnen att läsa upp sina alster. För att ta udden av det läser jag ofta upp något som jag själv har skrivit – ofta med en humoristisk twist.

Såhär la jag upp mitt Fantasy-pass:

Bygg er värld

Innan passet förberedde jag:
HJÄLP-burkar
Jag skrev ut kartor på ett antal fantasy-världar: Midgård, Warcarft, Clichéa (https://sarithus.deviantart.com/art/Map-of-Clichea-532220700 ).

Först berättade jag om premisserna för en fantasy-värld, för precis som vi på jorden har gravitation har fantasy-världar ett antal regler som inte kan/får brytas. Ett exempel kan vara att magi tär på ens fysiska krafter. Därför är det oftast enklast att skapa världen innan berättelsen. Om de tycker att det är svårt får de använda en fantasy-värld de känner till (t.ex. Harry Potter och Percy Jackson). Om de vill kan de även slå samman dessa världar.

Frågorna:
1. Var utspelar sig historien: Dåtid, nutid eller framtiden? Är det på jorden eller en annan planet eller dimension. Är det i en stad eller på landsbygden.
2. Vilka raser finns det. Är det bara människor eller finns det alver, dvärgar, troll, pratande djur mm.
3. Vilket styrelseskick? Monarki, demokrati, diktatur.
4. Hur ser resten av världen ut? Lever din karaktär i den härskande delen eller i en svagare del?
5. Landets historia. Har det varit fred sedan länge? Eller befinner sig karaktären i ett brinnande krig.
6. Teknologiskt. Hur pass utvecklad är världen? Är det som på medeltiden eller är teknologin mer utvecklad än vår?
7. Finns det magi?

2. Själva skrivövningen

Skriv inledningen på ditt Fantasy äventyr

Skapa en person som lever i er fantasy-värld och som en dag hittar en magisk ring. Du provar din superkraft och gör massa busiga saker. MEN. Plötsligt märker din huvudperson att hen blir jagad?

Hjälpburken:

Ringen

Osynlig   Superstark   Kan flyga

Bonus – eller om det låser sig

Rita er värld

Lycka till!
/Mikael på Östermalms bibliotek

 

 

0

Tips: barnutställning skänkes!

Förlaget Opal skänker bort barnutställningen Hjärtat! Ägget! Isen!, som 2016 byggdes upp på Rum för barn utifrån Lena Sjöbergs faktabok Slående fakta om hjärtat.

I centrum för utställningen är ett stort hjärta som man kan gå in i och höra hjärtat slå. Utöver det stora hjärtat som är ca 2 meter i omkrets och 2 meter högt finns 3 skärmar i trä med fakta. En skärm för varje ämne som Lena Sjöberg skrivit om i sina 3 faktaböcker:  Slående fakta om hjärtatKalla fakta om is och Hårdkokta fakta om ägg. Skärmarna är ca 170 cm höga.

hjärtat1

Bild: Bokförlaget Opal 

Förlaget behåller sig rätten av välja ut vem som skickar den bästa motiveringen till att få utställningen. Mera information om själva utställningen och ansökningsförfarandet om att få utställningen finns på här.

0

Barnutvecklingsgruppen våren 2018

Här kommer en hälsning från den nya barnutvecklingsgruppen! Vi startar året med tre nya medlemmar och en ny chef för barnutvecklingsfrågor. Områdeschef Elisabeth Aquilonius blir fr.o.m. årsskiftet ansvarig för barnverksamhetsfrågor inom SSB.

Vi är barnutvecklingsgruppen under våren 2018:

Idriz Idrizi, (LUMA, ÅRS) som jobbar med Bibblan berättar, förskoleklasser och eftermiddagsbiblioteket. Dessutom är han MIK-ambassadör i Hornstullsenheten. Ansvarsområden i BUG: MIK och barn på fritiden. Senast läst: Ett litet liv av Hanya Yanagihara.

Johanna Bejbom, (ENS, GUB, FAR), där hon jobbar med Bibblan berättar, bokfika, förskoleklasser och leder studiecirklar för förskolornas läsombud.
Ansvarsområden i BUG: förskolan och Bibblan berättar. Senast läst: Klara Krantz Under odjurspälsen och Emily Barrs Flora Banks förlorade minne.

Katarzyna Ochotnicka, (ÖST, STU, HJO), som leder babysång, sago-och sångstunder till gitarr, 6-årsvisningar och bokcirkel för föräldralediga.
Ansvarsområden i BUG: Barn på fritiden och MIK. Senast läst: Sara Lundbergs Fågeln i mig flyger vart den vill och Sidonie & Nathalie av Sigrid Combüchen. 

Li Malm, (KUNG, ESS, BRO), som närmast jobbat med förskoleprogram, studiecirklar för förskolornas läsombud och BVC-grupper.
Ansvarsområden i BUG: Äppelhyllan, förskolan. Håller i bokdansprojektet. Senast läst: Lisa Lundmarks Haj-Jenny  och Blodsbunden av Augustin Erba

Lena Sundström, (SKÖ, FAR), med fokus på förskola, förskoleklass och Bibblan berättar. Ansvarsområde i BUG: Bibblan berättar, förskolan, Äppelhyllan, samordning. Senast lästPer Anders Fogelströms Stadserie, Karin Erlandssons Pärlfiskaren.

BUG V 2018

Här är vi! Katarzyna (Kasia, uttalas ”Kasha”), Li, Idriz, Johanna och Lena.

Vi har ägnat gruppens två första veckor åt att orientera oss i våra ansvarsområden och barnutvecklingsgruppens uppdrag, se till att de nya medarbetarnas inlogg fungerar och inte minst – lära oss hitta i stadsbibliotekets trappor då hissarna är sönder. Precis som tidigare jobbar gruppens medlemmar största delen av sin arbetstid som bibliotekarier i sina respektive enheter, men åtta timmar i veckan är vikta för centrala barnfrågor. Samordnaren jobbar halvtid, 20 timmar i veckan, med det centrala uppdraget.

Vi finns på samma adress som förut: ssbbarn@stockholm.se och hoppas att du, oavsett om du är ny eller gammal inom SSB, hör av dig med frågor, nyheter, synpunkter!

hälsningar
Idriz, Johanna, Kasia, Lena, Li

 

 

0

God Jul & Gott Nytt År

Tack för det gångna året alla ni som varit med och gjort barnverksamhet inom SSB 2017! Ni gör ett fantastiskt jobb! Årets sista blogginlägg avslutas med en bildparad av några händelser som var tänkta att bli flera enskilda blogginlägg, då de ägde rum i höstas. Tiden räckte inte till då, gör det inte nu heller, men en bild säger ju mer än tusen ord, så vi låter bilderna tala (nästan) för sig själva!

God Jul & Gott Nytt År!
/Lena

Rimjammet ”Maräng och buljong” 28 november, med ordkonstskolan från Sydkusten i Finland, förmedlat av Maja Ottelin och Iréne Poutanen, med bibliotekarier som får feeling. Länk till deras blogginlägg: http://www.sydkusten.fi/material/blogg/article-41745-61511-besok-till-stockholm

Vad ska det bli? Jo, taktila tygböcker till våra äppelhyllor! Möte på Jobbstart Ulvsunda i Stockholm med formgivare, sakkunniga, SSB. 20 nov.

Klass 4a från Gröndalsskolan, vinnare av utlottningen av ett författarbesök i Bibblan berättar, träffar Jenny Jägerfeld på Gröndals bibliotek, med Amanda Domeij som värd. 12 dec.

0

Seminarium med Läsdelgationen: likvärdiga förutsättningar för läsförståelse

Fredag 1 december hade vi förmånen att få gå på en förläsningseftermiddag arrangerad av Läsdelegationen. Det var många intressanta aspekter av barn och ungas läsning som lyftes och rubriken för dagen var ”Hur skapar vi likvärdiga förutsättningar för barns och ungas läsförståelse och läsmotivation?”. Idel kända forskare föreläste:

Carina Fast (hon med ryggsäcken som kanske några av er känner till. Hon menar att det är viktigt att alla barn får visa sin ryggsäck och att man tar hänsyn till barns olika förutsättningar och referenser, särskilt de med andra kulturer.) Carina pratade om barns tidiga läs- och skrivutveckling och hon betonade att det som ger framgång är att det vi gör måste kännas viktigt för barnen och att vi inte får negligera någons tidigare kunskap/erfarenhet. Utbildning i läs-och skrivutveckling är viktigt för alla som jobbar med barns läsning. Hon uppmuntrar oss särskilt att berätta för alla föräldrar hur viktiga de är för sina barn och glöm inte att även uppmuntra till de andra språk som eventuellt finns hemma.

Barbro Westlund (omskriven här på bloggen tidigare) pratade om vikten av att samtala om text vi läser. Före, under och efter! Läsaren behöver känna engagemang i sin läsning och det egna lärandet och detta kräver ansträngning. Hon ställde frågan hur lärare får kunskap om aktuell läsforskning och vi undrar detsamma för bibliotekarier – hur får vi kunskap om aktuell läsforskning?

Magnus Persson pratade om varför det är viktigt att läsa skönlitteratur och myten om den goda litteraturen. Han berättade att det inte i någon läroplan någonsin nämnts att skönlitteratur ska läsas kritiskt! Skönlitteratur framställs som genomgod på alla sätt och vis, men kan behöva problematiseras precis som allt annat. Hans avslutningsord var ”Litteraturen är en fest, skolans (och bibliotekens) uppgift är att bjuda in på allas villkor”. Tänkvärt tycker vi! Han nämnde som hastigast också en forskningsrapport han skrivit på uppdrag av Kulturrådet och Region Halland Synen på skönlitteratur för vuxna på svenska folkbibliotek”  som vi tror är intressant att fördjupa sig i även om den har de vuxna i fokus.

Monica Reichenberg hade perspektiv särskolan och att arbeta med läsförståelse utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Extra viktigt att tro att barnen kan! Faktatexter kan ofta vara lättare att ta till sig och strukturerad undervisning är a och o. En metod som lyftes kallas Questioning the author och här finns en film mm som beskriver hur metoden går till.

Ett tema som kändes genomgående under hela eftermiddagen var betoningen på hur viktigt det är att vuxna läser för att barn ska läsa. Och då funderar vi på vilket värde vi i vår organisation egentligen sätter på läsning när vi inte genomgående har avsatt lästid i våra tjänster… Det pratas om att lärare läser för lite, men kan det även gälla bibliotekarier?

Vi funderar också på representationen, vilka vuxna läsare möter våra barn och unga? Under eftermiddagen såg vi, med undantag av två män, enbart vita kvinnor både i publik och av föreläsarna. Var finns alla andra? De behövs på till exempel biblioteken som läsande förebilder.

Vill du se några bilder kan du titta på Läsdelegationens facebooksida. 

/Kajsa Berg, Johanna Bejbom och Jenny Karlsson

Farstaenheten

0

Skrivlov med väsenjakt i Hornstull

Under höstlovet ordnade tre bibliotek i Hornstullsenheten under tre dagar ett ”Skrivlov med väsentema” för barn mellan 9-12 år. Aktiviteten var ett samarbete mellan Aspuddens, Gröndals och Hornstulls bibliotek med en bibliotekarie från vart och ett av biblioteken. Nio tjejer och en kille var med på träffarna. Här berättar vi lite om hur vi la upp träffarna – fritt fram att låna idéer för den som känner sig inspirerad!

Dag 1, Aspuddens bibliotek. Vi började dagen med en presentationsrunda där alla fick säga ett befintligt eller påhittat väsen som började på första bokstaven i ens namn, t ex Edit Elddrake, Yvonne Yeti, Cecilia Cyklop m.m. Efter det var det dags för en första skrivövning där barnen fick hitta på ett eget väsen. Om de körde fast så hade vi ett formulär med olika punkter som magiska egenskaper, utseende m.m. som de kunde utgå ifrån.

Barnen fick sedan bekanta sig med olika slags väsen, utifrån boken Nordiska väsen av Johan Egercrantz. Vi bibliotekarier berättade om olika väsen, som vi hade förstorat och laminerat bilder på. Barnen hade förvånansvärt bra koll på väsen och mytologi och kunde även lära oss en del nytt! Medan vi satt där och pratade kom plötsligt en förvirrad och uppjagad städerska in. Dels så hade någon stulit hennes nycklar, dels så hade hon hört konstiga ljud på biblioteket. Saker hade dessutom försvunnit eller låg helt plötsligt inte på sin vanliga plats utan någon helt annanstans. Barnen kom genast på att det kunde vara ett väsen i farten och de började leta efter ledtrådar. Inne på toaletten hade någon skrivit ”Droj rednu” i rött på spegeln. Ett av barnen kom snabbt på vad det betydde – ”Under jord” förstås, skrivet baklänges! Barnen begav sig ner i källaren där de hittade en liten skrubb med en säng, lyktor, lite mat, ett par glasögon och många böcker. Kunde det vara här väsendet bodde?skrivlov 1 Läs mer

0

Vilket bibliotek gör den snyggaste utställningen i år?

en bok i världen1

Barn och böcker känner du kanske till? Ett årligt samarbete kring världslitteratur för barn, mellan Stockholms stads utbildningsförvaltning, Stockholms stadsbibliotek, Stiftelsen Skansen och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA).

Skolklasser i F-6 får möjlighet att delta i tävlingen En bok i världen, i år med temat Hemma.

  • Sista dagen för klasserna att anmäla sig är 31/1.
  • Sista dagen för pedagogerna att lämna in barnens arbete till biblioteken är 12/3.
  • Tävlingsbidragen ställs ut på biblioteken i ca 2 veckor.
  • Vinnarna utses under Barn och böcker på Skansen, 23-24 maj.

Hjälp behövs med att sprida projektet till friskolorna, som inte har samma nätverk som de kommunala skolorna. Så, har du kontakter? Skicka vidare informationen till dem! Sätt upp affischen på biblioteket!

Kul och nytt för i år är att biblioteket har Bok afterworks för pedagoger och bibliotekarier på Farsta bibliotek 7/2 och Kista bibliotek 21/2. Håll utkik efter mer information!

Under februari och mars behöver vi hjälp av några idérika barnbibliotekarier. (Ni träffas två-tre gånger och planerar roliga aktiviteter till barnen, inför storträffen i Bragehallen på Skansen 23-24 maj. Vill du vara med i en sådan grupp? Hör av dig till Matilda! matilda.wallin@stockholm.se) Ett separat utskick med inbjudan till arbetsgruppen kommer i januari.

Läs mer om En bok i världen här!

0

Polyglutt

En språkutvecklande app för förskolan!

En sen eftermiddag i november var jag på ett seminarium som arrangerades av Inläsningstjänst och Natur&Kultur. Seminariet handlade om en ny språkutvecklande app som heter Polyglutt, framtagen av Inläsningstjänst i samarbete med litteraturpedagog Agneta Edwards och ett antal förlag.

Polyglutt innehåller i nuläget 150 digitala bilderböcker varav 60 av dessa är inlästa på 11 språk. Bilderböckerna är noga utvalda av litteraturpedagog Agneta Edwards och ska hålla en hög språklig- och konstnärligkvalitet. Målet är inte flest utan bäst böcker! I appen finns också en pedagogisk handledning som handlar om läsning i förskolan.

 

Polyglutt inläsningstjänst

Polyglutt kan ses som ett komplement till pedagogernas läsning av de fysiska böckerna och möjliggör för många barn att få lyssna till sitt modersmål på förskolan. Ett starkt modersmål stärker även andra språk. Det kan också vara viktigt att höja modersmålets status i barngruppen samt att stärka barnets självkänsla och identitet. Det kan vara svårt att stödja barnens modersmål om det inte finns pedagoger som talar barnens språk på förskolan.

Polyglutt Agneta

Vad som är viktigt att känna till är att Polyglutt endast kan köpas av förskolan till en kostnad av 99 kr per barn och år. Appen är under uppbyggnad och innehåller endast svenska bilderböcker, alltså det finns inga översatta bilderböcker i dagsläget. Inläsningstjänst hoppas på att fler förlag är intresserade av samarbete. Det finns många problem kring rättigheter och avtal med att t ex få in översatta bilderböcker och bilderböcker på TAKK. Men jättebra att Polyglutt nu är framtagen och under utveckling!

Läs gärna mer på inläsningstjänst webbplats: https://www.inlasningstjanst.se/pedagogiska-verktyg/sprakutveckling-i-forskolan/

 

0

Barnutvecklingsgruppen söker vikarier

Är du intresserad av att arbeta med utvecklingsfrågor? Få möjlighet till fördjupning inom ditt kunskapsområde? Att vidga perspektiven från det lokala och dagliga till hela SSB? Få bredare kontaktytor inom hela SSB? Då är du varmt välkommen att söka ett uppdrag i Barnutvecklingsgruppen!

Under våren (2018-01-01 tom 2018-08-31) behöver gruppen förstärkas med tre vikarier som gemensamt har följande kunskaper/kvalifikationer:

•  Bred erfarenhet av att jobba med verksamhet riktad mot barn och pedagoger i förskola, samt de yngsta barnen, 0-2 år.
•  Ett pedagogiskt förhållningssätt och intresse för barns lärande och utveckling.
•  Intresse för och viss kunskap om frågor kring digital delaktighet i barnverksamhet.
•  Intresse för och viss kunskap om tillgänglighetsfrågor (bla äppelhyllan och dess målgrupper).

Uppdraget i BUG utgörs av 8 timmar i veckan och ersätts centralt.

Länken till hela annonsen:

http://intranat.stockholm.se/Nyheter/2017/11/16/Barnutvecklingsgruppen-soker-vikarier-Kanske-ar-du-en-av-dessa/

Deadline för ansökan är fredag den 1/12! Anmäl intresse till din närmsta chef.

 

0

Grattis 4a på Gröndalsskolan!

Utlottningen av ett författarbesök med Jenny Jägerfeld är avgjord. Den vinnande klassen är 4a på Gröndalsskolan! Tröstpriset (bokgåva) går till 4d på Eriksdalsskolan. Grattis!

För att vara med i utlottningen skulle klassen ställa en fråga till författaren och hitta på ett nytt ord för skejttermen boardslide – ett trick som huvudpersonerna i Jägerfelds bok Brorsan är kung försöker sig på. Några exempel på nya ord som föreslagits för boardslide är: drida, stjärnglid, glidaren, brädglid, trappskate stegtrixet och glidande ål.

Elva klasser från olika stadsdelar deltog i utlottningen, som riktade sig till alla åk 4-klasser som besökt biblioteket i Stockholm hösten 2017, i samband med ”Bibblan berättar”. Under biblioteksbesöket har klasserna fått Jenny Jägerfelds Brorsan är kung som gåvobok för högläsning i klassen.

Tack till alla bibliotekskollegor som jobbat (och jobbar) suveränt med Bibblan berättar!

utlottning Jenny

Här ligger klassernas lottnummer utströdda i vår ”utlottningsurna” – en miniatyr av den planerade barnens rotunda. 

0

Kvällsseminarium på Tittut: Att leka är livsviktigt!

Här kommer ett tips om Dockteatern Tittuts kvällsseminarium onsdag den 18 oktober kl 19.00.

Ett samtal om lekens betydelse för barnets utveckling

Genom leken tar barn sig an världen och gör den begriplig. När vi vuxna leker med barn lär vi oss att förstå barnens tankar och känslor. Finns det något som jag som vuxen kan tänka på när jag leker med barn? I dagens högteknologiska samhälle presenteras olika lekplattformar för de små. Påverkar det barnets utveckling- och i så fall hur? Hur ska vi främja leken i framtiden? Stora och små frågor dryftas denna kväll.  

I samtalet medverkar bland annat:
Martin Forster – Legitimerad psykolog och doktor i psykologi/kognitiv beteendeterapi
Manne af Klintberg – Clown, f.d ordf. Lekfrämjandet/Barns rätt till lek
Lisa Kjellgren Almstig- Scenograf/dockmakare, Busiga händer

Kostnad: 150:- (Tittuts medlemmar: 100:-) Fika i pausen ingår.
Plats: Dockteatern Tittut, Lundagatan 33

Anmälan sker på Tittuts hemsida:
www.dockteatern-tittut.com/index.php/aktuellt/item/87-att-leka-ar-livsviktigt.html

/Lena

Bild
2

Censur av barnkultur och vuxnas rädsla

– Reflektioner från barnkulturkonferensen Prio 0-1

Du är antagligen bekant med Gro Dahle och Svein Nyhus bilderböcker. Gro Dahles fåordiga poesi med grund i barnpsykologin och hennes man Svein Nyhus uppskruvade känsloillustrationer. Alltid svåra ämnen med det lilla barnet i centrum för vuxnas kaos. Under rubriken Barn behöver historier för de stängda rummen, kom de till barnkulturkonferensen Prio 0-18 i Göteborg, där barnutvecklingsgruppen träffade dem.

Den arge, en bilderbok om våld i hemmet, blev hårt kritiserad i Norge när den kom ut för 16 år sedan. När Dockteater Tittut spelade Boj och den arge som baseras på boken, rekommenderade förlaget en åldersgräns. Svein berättar att många bibliotekarier ställer undan deras böcker så att barnen inte når dem.

Jag träffar ibland en förskollärare i biblioteket som gladeligen läser Dahle/Nyhus med sin förskolegrupp. Hon ser det som en viktig del i sitt uppdrag att erbjuda förskolan som fristad, för barn som far illa. Andra pedagoger väljer bort dem, rädda för att bilderböckerna är otäcka i sig, eller berättar att de är osäkra på hur de ska ta hand om de känslor som böckerna kan väcka.

Dahles och Nyhus senaste bilderbok Bläckfisken behandlar ett än svårare och mer tabubelagt ämne: incest. Svein inleder med hjälp av sitt yviga kroppsspråk att berätta om boken. Han tydliggör, nästan instruerar publiken:

svein2

 

  • Den här boken är ingen kul julegaave, ingen bestseller som är populär och rolig (vi säljer nästan ingenting) det är en SAMTALSBOK!
  • Svein, nu må du stille dej! flikar Gro in.
  • Hun tycker jag har för yvigt kroppsspråk, men det ska ni veta: Bilden vinner över texten, kroppen vinner över orden. Små barn vinner, de har kroppsspråket och de läser bilden!
  • Barnen ser bilderna som en del av historien, men vi vuxna ser bara våldet eller övergreppen, förtydligar Gro.

 

Det finns olika tolkningar av begreppet och knapphändig statistik över hur många barn i Sverige som ”far illa”, men 10% av alla barn i en BVC-undersökning från 2004 led av ”omsorgsbrist” där mörkertalet också uppskattades vara högre. En antologi om barn som anhöriga gjordes på uppdrag av Socialstyrelsen 2015. Där framkom att vid 18-årsålder hade 7,6% av alla barn födda 87-89 minst en förälder som varit inneliggande på sjukhus på grund av missbruk eller allvarlig psykisk sjukdom. Föräldrars problem är ingen garanti för att barn far illa, likväl som barn kan göra det av andra orsaker.

Men kan bilderböckerna göra någon skillnad? Svein och Gro är övertygade:

  • Vi ska såklart öppna upp. Genom böckerna kan barnen känna igen sig, kanske våga berätta och få möjlighet att läka.

Gro försäkrar på sitt gladlynta varma vis:

  • Berättelserna är ju en befrielse, en lättnad! Även om barnet inte vågar berätta, så kan tron om att de är ensamma i världen om sina upplevelser, vara ytterligare ett trauma. Kanske kan litteratur där de känner igen sig, då ge lite tröst?

 

Karin Helander, professor i teatervetenskap, pratade under barnkulturkonferensen om Den barnförbjudna barnkulturen. Hon ser trender som pekar på att vuxna de senaste tio åren blivit alltmer rädda och att de vuxna projicerar sina egna rädslor på barnen. Barnen ska skyddas från verkligheten.

Hon berättar om boken Kan vi prata med barn om allt? där författaren Magne Raundalen och Jon-Håkon Schultz skriver: Att samtal om svåra ämnen, tar ett barn inte skada av. Att däremot tysta ned har lett till mycket arbete, många terapitimmar eller vuxna som återupprepar trauman. Hon refererar också till pedagogikprofessor Sven Hartman:

  • Att erkänna svarta sidor hos barn är att visa dem respekt.

Suzanne Ostens film Flickan, mamman och demonerna (2016) blev ett domstolsämne och filmen blev under en tid barnförbjuden. Målgruppen fick alltså inte se filmen. En film som handlar om en flicka som lever med en mamma som är svårt psykiskt sjuk. Filmen fick senare en åldersgräns på 11 år. Det här ska ses i ljuset av att filmer som Hungergames som kort sett handlar om barn som dödar varandra, har en åldersgräns på 11 år. Problemet med Ostens film för de som yrkade för 15-årsgräns var att ”den var för verklig”.

Karin Helander understryker att det inte är farligt att bli rädd. Rädslan är kopplad till lust och spänning. Genom att ta bort allt farligt stympar vi barnens rätt till ett brett spektrum av känslor. Hon menar också att vad som upplevs som skrämmande för vuxna, inte alltid är det för barn.

 

Suzanne Osten, dramatiker, regissör och författare inledde under barnkulturkonferensen sitt föredrag Barn, konst och vår vuxna rädsla med att fråga sig varför den nya generationen vuxna är så rädda?

  • Det är jättebra att vara vuxen. Man får pengar som man kan göra vad man vill med, sexualiteten, makten, ja det är jättehärligt. Men det finns ett pris att betala för allt detta: Priset är att vi måste förtränga det kaos det innebär att vara barn. Vilken kreativ röra det innebär. Barn befinner sig i en maktlös situation. De kan inte ta sig ur en situation som de inte begriper. Det kan vara övergrepp, psykisk sjukdom eller en kompis som vill ta livet av sig. Varför kan vi inte prata om detta?

osten1

Suzanne Osten berättar om sin film som blev censurerad.

  • Ja! Hunger games och Jurassic park, det är okej att se för barn, men en berättelse om en galen mamma, vi slår till där!

 

Åldersgränser på bio utgör ingen skillnad för vad barn idag får tillgång till, men hon tycker att censuren är en symbol för vår samtid och här har konsten en viktig plats att fylla. Rädslokulturen omskapar sig själv och ett bra botemedel kan vara konst och kultur. Hon berättar om sin teaterföreställning för spädbarn och om Francoise Dolto, psykoanalytiker och barnläkare på 40-talet som grundade samtalsterapi för spädbarn genom insikten att om de samtalade med spädbarnen på sjukhuset, så tenderade de att överleva i högre grad.

  • Kommunikationen är livsviktig. Barn härmar oss. Om vi vuxna tror på livet och meningen, då börjar barnet också tro på det!

Jag undrar: Vad händer med en vuxen som växt upp i en tillrättalagd verklighet, när den vuxne själv ska hantera ångest och de problem som det också medför att leva det här livet? Jag tänker på vad Suzanne Osten sa en annan gång.

  • Vi tror att vi skyddar barnen genom att berätta om gulliga barndomsvärldar, men vi skyddar bara oss själva ifrån att ta ansvar.

Och jag tänker på Gro och Svein. Gro sa att det i genomsnitt tar 17 år för en människa att berätta om ett övergrepp. Är alternativet: Att låtsas som att problemen inte finns, lämna det lilla barnet ensam med sin upplevelse, ett på något vis försvarbart alternativ?

 

0

Gåvoböcker till 6-åringar i förskoleklass

Under vårterminen bjuder de flesta enheter in alla 6-åringar i förskoleklass till biblioteket. I samband med besöket får alla barn en bok i present. Förra läsåret valde några enheter att dela ut ”Stora bildordboken” av Anna Ribbing och passade även på att visa bokstavslådan i samband med biblioteksvisningen.

20170921_112137

Farsta enheten har bestämt sig för att våren 2018 jobba med Jonna Björnstjernas nya bok ”Sagon om den underbara familjen Kanin och Farbror Elände”. Det finns många sagoreferenser i boken: Bockarna Bruse, Askungen, Tuvstarr med flera som råkat ut för ”elände” och som döljer sig i bakgrunden. I början och slutet av boken finns roliga tidningsartiklar som en kan spinna vidare kring med någon skapande aktivitet utifrån boken. Dessutom dyker Farbror Elände och Fru Tur upp och då kan en prata om otur och tur. De fyra biblioteken i Farstaenheten gör tillsammans en handledning till boken. Några av biblioteken kommer också att bjuda in förskoleklasserna att jobba med en utställning kring boken, som resulterar i vernissage med författarbesök!

9789163896583

Har ni bestämt vilka gåvoböcker ni ska dela ut till 6-åringarna? Om ni bestämt er får ni gärna skriva i kommentarsfältet nedan och tipsa om vilken bok ni valt och lite hur ni tänkt jobba med den.

Inköpsgruppen vill gärna få in önskemål om gåvoböcker under september.

0

Vi är barnutvecklingsgruppen hösten 2017

Hej alla!

Som några av er kanske har märkt, har barnutvecklingsgruppen (eller BUG som vi kallar oss när vi är lata) inom SSB en delvis ny sammansättning från och med september 2017. Detta har hänt:

  • Karin Axelsson, f.d. samordnare för BUG har fått nytt jobb som enhetschef på Farstaenheten och därför slutat. Snyft.
  • Christina Johnson (bokbussen, Hbu) och Li Malm (Kungsholmen) ingår åtminstone hösten 2017 i gruppen. Varmt välkomna!
  • Gruppen har fram till årsskiftet ingen samordnare.
  • Ansvarsområden
    • Christina: tillgänglighet (inkluderar äppelhyllan), förskolan
    • Lena: Bibblan berättar, äppelhyllan
    • Li: 0-2-åringar, Bibblan berättar, äppelhyllan
    • Marika: Barn på fritiden (inkluderar eftermiddagsbiblioteket), digital delaktighet
    • Rose-Marie: förskolan, 6-åringarna
BUGmontage3

Säg hej till oss! Vi är inte farliga: ta gärna kontakt för att bolla, fråga, provocera! Adressen är ssbbarn@stockholm.se (Montage: Gustav Almestad)

/Lena

0

Sök Margit Lamm-stipendiet!

Sök Margit Lamm

Fruängens fritidsgård. Foto från stadens interna bildbank. Fotograf: Sara Mc Key 

Är dina huvudsakliga arbetsuppgifter inom biblioteksverksamheten för barn och ungdom? Vill du åka på utlandsstudieresa i syfte att lära dig mer om barns och ungas läsvanor? Ta chansen och sök Margit Lamm-stipendiet, sista ansökningsdatum för årets andra stipendieutdelning är 1 oktober.

Följande fokusområden vill SSB få belysta under 2017:

  • Utveckling av digitala tjänster för, med och av barn och unga.
  • Inspirerande metoder och arbetssätt till deltagande och eget skapande för barn och ungdomar 10-18 år på deras egna villkor.
  • Framgångsrika metoder kring tillgänglighet för att nå barn och unga med olika funktionsvariationer.
  • Samverkansmodeller och metoder kring förskolebarns språkutveckling och läslust.
  • Bygga framgångsrika samverkansmodeller runt läs- och skrivsatsningar för, med och av barn och unga.

Läs mer om hur du ansöker på intranätet!

Rapporter från tidigare Margit Lamm-stipendiater finns på G-mappen/Stadsbiblioteket/Margit Lamm. Just nu finns flera rapporter att läsa från vårens resor till Bologna, Manchester/Liverpool/London, Stavanger, Sydkorea och Danmark.

Hälsningar från Anna Nyström

0

Sommarhälsning och höstglipa

Det är dags att önska er alla en skön sommar och tacka för terminen som gått! Speciellt vill vi passa på och tacka de kollegor som varit generösa och delat med sig av sina erfarenheter och tankar här på bloggen! Hoppas vi kan bli ännu fler som är med och berättar vad som händer på våra bibliotek. Ju flera röster, desto bättre!

flockblomster

Inför hösten vill vi slänga ut en trevare: vi kommer att behöva en vikarie till barnutvecklingsgruppen med inriktning äppelhylla och förskolefrågor. Är du intresserad av att vara med och ha ett helikopterperspektiv på barnverksamhetsfrågor? Du hinner grunna på det hela sommaren! Vi går ut med en mera detaljerad förfrågan i augusti.

Ha det bra!
Karin, Lena, Marika, Rose-Marie

 

0

Bokfika – så gjorde vi!

Det började med att jag och min kollega Åsa ville göra något mer för vårt eftermiddagsbibliotek. Då vi lagt märke till att vi hade några unga stammisar på Kungsholmens bibliotek tänkte vi att vi skulle kunna pröva att starta en bokfikacirkel.

bokfikaPå marknadsbiblioteket fanns en affisch som vi satte upp i skyltfönstret, på barnavdelningen och skickade till skolorna. På affischen fanns bilder på saft och ballerinakex så det tänkte vi bjuda på helt enkelt. Samma dag affischen kom upp fick vi frågor från en grupp barn, jo de ville komma! Men skulle de komma ihåg? Vi våndades: Tänk om ingen kom, eller tänk om det kom 40 barn… Dagen kom. Vi dukade upp och visst kom de. Åtta stycken! Åsa och jag sken som solar. Vi presenterade oss för varandra och berättade hur vi hade tänkt oss träffarna. De överträffade också våra förväntningar genom att ha tagit med varsin bok att tipsa oss andra med. Det gick åt mängder med kex och saft och blev en väldigt lyckad start.

 Vi hade tänkt ses sista tisdagen i månaden. Träff två hamnade därför på sportlovet. Då kom det endast tre barn. Sammanlagt har vi nu haft 5 träffar. Gruppen har en kärntrupp och däremellan några som ambulerat eller bara varit med vid ett tillfälle. Sista träffen frågade vi om deltagarna önskade en fortsättning och om de även kunde tänka sig att ha lite skrivlekar. Nästan alla var pigga på detta. Så nästa termin tänker vi ses oftare och kanske ha skrivövningar och bokprat varannan gång.

Vi har träffats en timme vilket har varit lagom. Då har vi alla hunnit bokprata och vi har också hunnit komma in på diskussioner om berättarperspektiv, bokomslag och klassikerbegreppet mm. Vår upplevelse är att Kungsholmsbarnen har många eftermiddagsaktiviteter och att vi kanske gjorde ett lyckokast som valde en tisdag med det klockslaget (15.30–16.30). En annan erfarenhet är att barn har ett stort behov att få prata med en vuxen som lyssnar och frågar.

Eva och Åsa
Kungsholmens bibliotek

0

Författarträff med Jenny Jägerfeld

I torsdags morse bjöds det på kaffe, smörgås och författarsamtal på Kungsholmens bibliotek för alla barnbibliotekarier på SSB. Inbjuden var Jenny Jägerfeld som skrivit boken Brorsan är Kung!, nästa läsårs högläsningsbok för årskurs 4. IMG_4023

Jenny berättade inspirerande om bokens innehåll och karaktärer, och svarade på frågor från oss som var där. Allt ifrån frågor om trans, tvångstankar och korrekt språkbruk avhandlades. Men Jenny avslöjade också hur det kom sig att boken utspelar sig i Skåne i stället för Köpenhamn som det var tänkt från början. Det blev en fin start på dagen med viktiga samtal.

För information är nu handledningen till boken klar och finns att skriva ut från Marknadsbiblioteket. Det är också klart att vi även i år kommer att kunna lotta ut ett författarbesök till en klass. Mer information om det skickar vi ut i början av hösten.

/Marika